Välkommen till Aftis

Gymnasieutbildningen för vuxna bygger på den grundläggande utbildningens
lärokurs. Den ger allmänna och mångsidiga förutsättningar för fortsatta studier
vid universitet, yrkeshögskolor och för sådan yrkesutbildning som bygger på
gymnasiets lärokurs.

Aftis erbjuder dig möjlighet att:

• avlägga gymnasiets hela lärokurs för vuxna
• avlägga en lärokurs i ett eller flera läroämnen i gymnasiet
• avlägga enskilda studieavsnitt
• avlägga andra allmänbildande ämnen eller temastudier som hör till
  gymnasiets uppdrag
• avlägga studentexamen eller en del av den.

Som heltidsstuderande siktar du på både vuxengymnasiets avgångsbetyg och/eller studentexamensbetyg.

Vuxengymnasiets läroplan omfattar minst  88 studiepoäng för att få avgångsbetyg.

Antalet obligatoriska studier är 71-72 studiepoäng (sp) för de som läser kort matematik och 79-80 sp för de med lång matematik. De resterande studierna bör i första hand vara nationella valfria studier.

Studieavsnitt som Aftis erbjuder:

Undervisningen på Aftis sker 4 dagar i veckan, måndag-torsdag, och på distans via Teams. Lektionspassen är kl. 17.00-18.30 och kl. 18.30-20.00.

Exempel på schema:

Vasa svenska aftonläroverk, Aftis, inledde sin verksamhet år 1971 som en kvällslinje vid Vasa svenska flicklyceum. Biträdande rektor Arvo Salonen ledde skolan i början, ansvaret övertogs senare av rektor Folke Jungner.  

Målsättningen med Aftis har från början varit att ge vuxna möjlighet till studier på gymnasienivå och att avlägga studentexamen. På 1970- och 1980-talen hade Aftis även en treårig mellanskola, som motsvarade grundskolans högstadium.   

År 1974 sammanslogs Vasa svenska flicklyceum och Vasa svenska lyceum och blev Vasa övningsskola. Eftersom Vasa stad då inte längre hade ett kommunalt gymnasium blev Aftis ett självständigt kvällsgymnasium och flyttade i samband med detta till övningsskolans gymnasiebyggnad.  

Aftis var redan på 1980-talet en klasslös skola med periodsystem. I början av verksamheten hölls undervisning fem kvällar i veckan, men det visade sig snart att fredag kväll inte var den lämpligaste skolkvällen och därför övergick man senare till en fyra dagars skolvecka.  

Efter Folke Jungner leddes skolan i många år av rektor Inger von Schantz. Under läsåret 1986-87 hade von Schantz tjänstledigt och som t.f. rektor verkade Anki Sandvik. Efter att Inger von Schantz gått i pension år 1989 övertogs rektorskapet av Carl-Gustaf Lindroos.  

För att ge möjlighet till gymnasiestudier på svenska för vuxna i hela Österbotten startades filialer i Jakobstad och Kristinestad år 1990. Undervisningen sköttes huvudsakligen av lokala lärarkrafter, men i vissa fall anlitades även lärare från Vasa. Filialverksamheten pågick till mitten av 1990-talet.  

Rektor Lindroos efterträddes vid sin pensionering av Christer Simons. Under Simons tid skedde märkbara förändringar, bl.a. samarbete med yrkesskolor, inledandet av distansstudier och det nära samarbetet med Vasa gymnasium.  

I mitten på 1990-talet startade ett samarbete mellan Aftis och tre yrkesinstitut för att ge möjlighet till kombiundervisning. Kombiexamen innebär att studerande avlägger dubbelexamen, både yrkesstudier och studentexamen. Ibland avlägger studerande även gymnasiebetyg.  Kombiskolorna var och är än idag är Fria kristliga folkhögskolan, Yrkesakademin och Vamia.  

År 1997 fick rektor Simons i uppdrag att starta ett daggymnasium, Vasa gymnasium. Orsaken till detta var brist på studieplatser för unga i Vasa och många ungdomar sökte sig därför till Aftis.   

Vasa gymnasium och Aftis har sedermera av naturliga skäl haft ett nära samarbete, Skolorna befinner sig i samma byggnad, har gemensam rektor och till stor del också gemensam övrig personal.  

I och med den digitala utvecklingens framfart började Aftis erbjuda studier på distans. Projektet som inleddes i slutet av 1990-talet kallades Dusör (Distansundervisning med samverkan över regiongränser).  Projektet ägdes av Vasa stad och Svenska Österbottens förbund. Verksamhetsledare och sakkunnig var Malte Björk. De första studenterna som avlade studier helt eller delvis på distans fick sin examen år 2003.  

Läsåret 2002-2003 verkade Seppo Kallio som t.f. rektor på Aftis och från hösten 2003 fram till sommaren 2022 leddes Aftis av rektor Anne Levonen. Som t.f rektor verkade Pamela Backholm läsåret 2022-2023 och från och med hösten 2023 leds Aftis av rektor Seppo Kallio.  

Aftis är idag det enda finlandssvenska distansgymnasiet och har studerande både från närregionen och från övriga delar av Svenskfinland. På Aftis studerar även svenskspråkiga finländska studerande som bor utomlands och avlägger sina studier på distans. Studentproven skrivs däremot i Finland eller t.ex. i den finska skolan i Fuengirola, Spanien.   

Aftis har under mer än 50 år möjliggjort för en stor skara vuxna och också ungdomar, i och med kombistudier, att erhålla gymnasie- och studentbetyg. Finlands enda svenskspråkiga distansgymnasium är livskraftigt och har visioner för att fortsätta utvecklas och även i framtiden kunna betjäna studerande med svenska som modersmål.   

Anki Sandvik

Heltidsstuderande vid Aftis

Jag valde att studera vid Aftis för att det gick att göra parallellt med arbete. Jag hade blivit arbetslös och bestämde mig för att ta tag i gymnasiet för att öka mina möjligheter till anställning, men var inte beredd att börja heltidsstudera. En tidigare kollega hade börjat på Aftis året innan och hade enbart lovord att säga om studieformen och lärarna.

Det enda jag ångrar är att jag inte visste om Aftis tidigare. Det hade varit lättare att genomföra studierna parallellt med arbete när jag var 20 och bara hade mig själv att sköta, än att som 37-årig trebarnsmamma försöka få tiden att räcka till.

 

En kombistuderande som går gymnasiestudierna via Aftis

Jag studerar till närvårdare och har valt att ta dubbelexamen för att jag har tänkt att jag ska studera vidare.

Gymnasielektionerna hålls på kvällen. Den första lektionen är oftast kl. 17.00-18.30 och den andra kl. 18.30-20.00. Lektionerna kan vara på måndag, tisdag, onsdag och/eller torsdag, men det är inga lektioner på fredagar. Lektionerna är inte obligatoriska, men det är bra att vara med alltid när det är möjligt. Vissa lärare bandar också in lektionerna så att man kan titta på dem efteråt. Under lektionerna går man igenom veckans material. Man får också uppgifter för varje vecka som man då ska göra när man har tid.  När du tar dubbelexamen får du ledigt från vissa gemensamma ämnen vid yrkesskolan och då har du tid att göra gymnasieuppgifter. Men man behöver också vara beredd på att göra uppgifter på fritiden och man ska kunna planera in när man gör dem. Man ska inte lämna allt till sista veckan, för då är det svårt att hinna lämna in allt. Till exempel kan man göra så att om man har finskalektion på måndag kl. 17.00-18.30 så gör man efter det några finskauppgifter om man orkar. Och när man inte har någon lektion är det bra att göra uppgifter. När man planerar veckan bra och gör uppgifter i god tid så klarar man sig bra. Det kan vara tungt ibland, men om man vill så klarar man sig nog.