Tipsbank för lärare

Lärstig för elever med stor inlärningspotential

Elever med stor inlärningspotential finns överallt, men det är bara en bråkdel som behöver speciella anpassningar för att trivas i skolan. Vi som arbetar i skolan ska kunna bemöta alla elever med deras olika behov och förutsättningar. Det handlar inte om att skapa någon elit. Det handlar om att alla har rätt att bli bemötta på rätt sätt och att alla ska få utvecklas till sin fulla potential. Lärstigen görs upp för att man inom staden ska kunna bemöta eleverna på ett jämlikt sätt oberoende av i vilken skola eleven går. Alla elever behöver tillgodoses på många olika plan. Det handlar om kognitiv, social och emotionell utveckling, att få utvecklas som den unika person man är!  

Inom forskarvärlden finns ingen konsensus angående definition. Därför har vi valt att ta med några som kan belysa vad det handlar om: 

NAGC: ( National association for gifted children ) A gifted person is someone who shows, or has the potential for showing, an exceptional level of performance in one or more areas of expression. Some of these abilities are very general and can affect a broad spectrum of the person’s life, such as leadership skills or the ability to think creatively. Some are very specific talents and are only evident in particular circumstances, such as a special aptitude in mathematics, science, or music. 

Dr. Joseph Renzulli (1978): Giftedness consists of an interaction among three basic clusters of human traits – these clusters being above general abilities, high level of task commitment, and high levels of creativity.

Roland S. Persson: Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera beteenden.

Vad säger läroplanen? 

Läroplanen (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 ) säger mycket om bemötande och ordnandet av undervisningen. Här kommer några av de viktigaste bitarna.

Varje barn är unikt och värdefullt i sig. Var och en har rätt att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem. I detta behöver eleven uppmuntran och individuellt stöd. Eleven behöver känna sig hörd och uppskattad i skolgemenskapen samt känna att hen får stöd för sitt lärande och sitt välbefinnande.

Den grundläggande utbildningen ska skapa möjligheter för livslångs lärande, som är en förutsättning för ett gott liv.

Differentiering i undervisningen ska styra valet av arbetssätt. Differentieringen ska grunda sig på kännedom om eleverna och vara ett centralt pedagogiskt perspektiv i all undervisning.

Årskursintegrerade studier innebär flexibla arrangemang som ger möjlighet till en individuell studiegång.

Steg 1

Differentiering i klass. Lärare är för det mesta bra på att differentiera. Ibland så bra att de inte ens själva märker vad de gör. Att differentiera i klass är ett arbetssätt och kan med fördel utvecklas, så att man kan få in fler och fler differentierade sätt att arbeta. Differentiering i klass kan dokumenteras som allmänt stöd i Wilma. I bland märker man att differentiering i klass inte räcker till då behöver man bli mera systematisk och ta reda på mera. Då ber man skolans speciallärare om hjälp. Specialläraren utreder sedan i samarbete med klasslärare, eleven och hemmet hur man kunde gå vidare. Vid behov kan man konsultera eller diskutera med skolans skolpsykolog. Kom ihåg att dokumentera vad du gör i Wilma, så att dokumentationen kan följa eleven vid eventuell flytt eller byte av skola.

Steg 2

Screening via checklistor för lärare, vårdnadshavare och för eleven själv. Man kan också ha god nytta av att göra en sammanställning av all den  screening som eleven i fråga har genomgått. En pedagogisk bedömning fungerar som grund för det fortsatta arbetet. Med checklistorna och övriga specialpedagogiska tester som bas går man sedan vidare med mera specifikt beskriven differentiering och en plan för elevens lärande görs upp. Undervisande lärare involveras och man dokumenterar tillsammans. I praktiken handlar det oftast om: Differentiering i tempo, djup, omfattning eller olika typer av mångvetenskapligt arbete. Att använda sig av olika flexibla grupperingar brukar främja differentierat arbete. Differentieringen dokumenteras av undervisande lärare i plan för lärande. Vid behov kan man kalla till ett expertgruppsmöte tillsammans med skolpsykologen.

Steg 3

Ett expertgruppsmöte hålls med berörda lärare, vårdnadshavare och v-b skolpsykolog för att ta ställning till helhetssituationen utgående från all den information som redan finns. Större anpassningar kan behövas t.ex. klassbyte, uppflyttningar, individuell lärstig i något ämne eller något slags stöd utanför skolan. Om det finns särskilda skäl kan en skolpsykologisk utredning övervägas. Sådana särskilda skäl kan vara att eleven har hög begåvning men svårigheter inom andra områden (t.ex. symtom på ADHD eller autism spektrum) eller att det finns betydande beteendeproblematik. På basen av psykologens utlåtande och ett mångprofessionellt möte tillsammans med vårdnadshavarna tar sedan skoldirektören beslut som främjar inlärning och välmående. Oftast blir det ett beslut om årskusintegrerade studier. I beslutet finns också en uppmaning om att göra ett individuellt studieprogram för eleven i fråga (plan för lärande / individuellt studieprogram) Kom ihåg att läsa den enskilde elevens beslut. I beslutet hittar du all information du behöver gällande anpassningar och dokumentation. Besluten syns i Wilma. Som alltid så finns det undantag även här. Om psykologen tillsammans med vårdnadshavare och undervisande lärare kommer fram till att en psykologutredning inte behövs kan man som grund för beslut om årskursintegrerade studier via en fritt formulerad text riktad till den som gör beslutet framlägga orsaken till att årskursintegrerade studier behövs (t.ex. vistelse utomlands och goda kunskaper i engelska).

Extra uppmärksamhet kan behövas kring elever som i litteraturen betecknas med 2e. (twice exceptional). Det är elever som både har hög begåvning och en funktionsnedsättning. T.ex. hög begåvning och läs-och skrivsvårigheter. Dessa elever behöver oftast ett individuellt bemötande och ett mångprofessionellt samarbete kring utformandet av undervisningen redan vid skolstart, så att hela eleven kan bemötas på ett så bra sätt som möjligt.

Pedagogisk organisering

Undervisningen kan organiseras på många olika sätt. Allt beror på elevens behov och den enskilda skolans möjligheter just då. Här är några exempel på hur undervisningen kan organiseras:

• differentierad undervisning i egen klass
• flexibel gruppering
• acceleration i form av studier med en högreårskurs i ett visst ämne (beslut om årskursintegrerade studier) 
• undervisning i särskilda grupper utanför det ordinarie klassrummet (beslut om årskursintegrerade studier)
• handledning av ämneslärare (beslut om årskursintegrerade studier)

Ingen elev ska lämnas ensam med sin inlärning. Alla elever har rätt till handledning i sina studier. Elevens lärstig behöver dokumenteras och följas upp. Ansvaret ligger på den eller de undervisande lärarna.

Bedömning

Eleven bedöms enligt sin egen årskurs om hen inte har ett beslut om årskursintegrerade studier. 

OBS! Vid stadieövergångar är det viktigt att behövlig information går över från undervisande lärare till mottagande lärare.

Behöver du veta mera?

Caroline Sims ( red ) (2021) : Särskild begåvning i praktik och forskning, Stockholm, Studentlitteratur 

Mona Liljedahl: (2017 )Särskilt begåvade elever pedagogens utmaning och möjlighet Göteborg: Gothia 

Linda Kreger-Silverman(2016 ): Särskild begåvning, Stockholm: Natur och Kultur 

Robert J Stenberg och Don Amberg ( red )  ( 2021 ): Conception of Giftedness and Talent /Kirsi Tirri Sonja Laine : Finnish concept of giftedness and talent, Swizerland: Palgrave macmillan 

 Har du inte tid att läsa? Då finns det en del på Youtube: 

Linda Kreger-Silverman: The unique inner lives of gifted children 

Brainchild/Lanny: Detta önskar jag att lärare visste om särskild begåvning

 

Lärstigen är utarbetad i samverkan mellan de svenskspråkiga skolorna inom den grundläggande utbildningen i Vasa under läsåret 2020-2021.

Här hittar du länken till Må bra -handen. Du kan använda den när du diskuterar med eleven om skolfrånvaron.

Må bra -hand (pdf 107 KB)

 

Här kan du ladda ner PDF med information om selektiv mutism för skola och anhöriga:

  Vad är selektiv mutism? extern länk

(Projektet Tala om tystnad arbetar under 2020–2022 i Sverige med att synliggöra diagnosen selektiv mutism (SM).

Tips för undervisning av elever med annat modersmål

Lektioner:

• Välj ut kärninnehållet i ditt ämne för varje årskurs från läroplanen. Printa ut listan och ge den till eleven. Använd listan när du planerar prov och bedömning
• Välj ut de 10 viktigaste orden och begreppen för varje lektion eller kapitel. Gör ordlistor som du kan använda till alla elever som behöver stöd. Ordlistan kan t.ex. bifogas i slutet av anteckningar eller en PowerPoint.
• Stryk under nyckelord i texter.
• Erbjud stödundervisning (eleven har rätt att få stödundervisning för invandrare under de sex första skolåren, stadunderstöd betalas i grundskolan)
• Tala tydligt på standardsvenska, använd inte dialekt.
• Skriv tydligt eller skriv på dator (kan printas till eleven).
• Poängtera arbetsron i klassen.
• Förklara svåra ord, visa bilder eller översätt orden t.ex. till engelska.
• Eleven kan lista ut ord och begrepp som är svåra i varje läroämne, läraren kan förklara dem.
• Använd bilder och grafiska anvisningar som stöd i undervisningen (t.ex. lättanvända bilder och bildverktyg: papunet.net/svenska).
• Använd kroppsspråk och gester.
• Diskutera med eleven hur hen bäst lär sig, t.ex. genom att se, höra, läsa eller prata.
• Eleverna kan använda sig av lexikon (t.ex. Lexin: lexin.nada.kth.se/lexin/).
• Ge färdiga och logiska anteckningar.
• Gör tankekartor.
• Hitta på minnesregler.
• Kontrollera att eleven förstår rubriker och underrubriker.
• Kolla upp att eleverna har förstått och antecknat läxan.
• Använd lättlästa läromedel om möjligt.
• Fråga eleven om vilken hjälp hen behöver.

Provsituationer:

• Ge instuderingsfrågor och svar i tid (ca 2 veckor) före provet. Om eleven har problem med att förstå frågor och svar, hinner du hjälpa hen.
• Till ett prov högst 3 kapitel. Ge lista av viktigaste ord och begrepp i varje kapitel.
• Berätta provinnehållet tydligt i god tid.
• Det lönar sig att bifoga bilder och ordlistor till prov.
• Ge möjlighet till muntliga förhör och prov.
• Praktiska prov kan hållas i vissa skolämnen.
• Ge möjlighet att rita svaret eller prata in svaret t.ex. via telefonen.
• Eleven kan använda läroböcker som hjälp i provsituationer.
• Provet ska innehålla bara likadana uppgifter som har gjorts under lektionerna.
• Eleven kan skriva en liten fusklapp och använda den i provet.

Bedömning:

• Eleven måste ha en möjlighet att visa sina kunskaper oberoende av eventuella bristande språkkunskaper.
• Bedömningen ska mäta hur väl eleven behärskar läroämnet, inte elevens språkkunskaper.
• Bedömningen kan vara verbal, förutom i slutet av lärokursen.
• Kontakta specialläraren och elevhandledaren i tid (redan på hösten) om eleven inte ser ut att få ett godkänt avgångsvitsord.

Skolgångsbiträdets roll:

• Möjlighet att gå ut ur klassen och jobba ostört med eleven.
• Kan förtydliga undervisningen med hjälp av bilder och översättningar med hjälp av dator eller telefon.
• Håller koll på att eleven hinner anteckna och vid behov hjälper till att anteckna.
• Kontrollerar att eleven har förstått läxan och hjälper med markerande av läxan vid behov.
• Kan skriva förhör enskilt med eleven och anteckna elevens muntliga kompletteringar.

 

(Bygger på Borgaregatans skolans modell “Tips för undervisning av elever med annat modersmål”)