Läsande skola i Vasa

Läskunnighetsstrategin

Läskunnighetsstrategin baserar sig på läroplanerna för den grundläggande utbildningen, Nationella läskunnighetsstrategin 2030 och Utbildningsstyrelsens En läsande skola -verktyget. Strategin omfattar mål och innehåll för samt utvärdering av arbetet för att stärka läskunnigheten på skolan samt insatser och arbetsfördelning på den individuella skolans nivå.

Mål

Mål för undervisningen

• Varje ämne i grundskolan tar ansvar för elevernas läskunnighet.
• Skolan har starka strukturer för läsfrämjande insatser.
• Eleverna får på ett jämställt sätt tillräckligt stöd genast när behovet uppstår för att utveckla läsfärdigheterna oberoende av till exempel kön, språk eller kulturell gruppering.
• Skolans personal utnyttjar, tillämpar och utvecklar språkmedvetna verksamhetsmodeller i sitt dagliga arbete. Detta innebär till exempel att läraren arbetar på ett språkmedvetet sätt och handleder eleverna i att ta till sig ämnets begrepp samt att läsa, tolka och producera texter.
• I undervisningen används klarspråk i tillräcklig mån för att gagna elever som talar finska eller svenska som andraspråk samt elever som har olika inlärningssvårigheter.
• De läsfrämjande insatserna når alla elever i grundskolan. I synnerhet bör man beakta olika språkgrupper och elever som behöver stöd för läskunnighet till exempel genom att erbjuda personlig handledning och genom att utbilda lärare, handledare och till exempel skolcoacher i språkmedvetna verksamhetsmodeller.

Mål för elevens verksamhet och lärande

• Eleven blir intresserad av litteratur.
• Eleven får positiva läsupplevelser.
• Eleven inspireras att lyssna och läsa litteratur, som är lämpligt och intressant samt att utveckla sitt läsintresse.
• Eleven upprätthåller och utvecklar sin läskunnighet och sitt läsintresse.
• Eleven lär sig att använda biblioteket på ett mångsidigt sätt.
• Eleven bekantar sig med de olika delområdena inom multilitteractitet (t.ex. tolkning av bilder, medieläskunnighet).
• Eleven utvecklar goda strategier för läsförståelse.
• Eleven lär sig att utveckla sin språkliga och kulturella identitet, att uppskatta olika kulturer och språk samt att använda sig av medie- och kulturtjänster.

En språkmedveten lärare

• förstår hur ett andraspråk utvecklas
• värdesätter språklig mångfald
• engagerar
• förstår värdet av identitet och språkets roll i utvecklingen av identitet
• förstår och beaktar språkets olika register och dimensioner i sitt planeringsarbete
• förstår betydelsen av interaktion i lärandet
• erbjuder möjligheter till meningsfull växelverkan
• stöder elevernas känsla av självförmåga

Bedömning av det läsfrämjande arbetet

Långsiktiga mål och strukturer för det läsfrämjande arbetet skapas för varje skola. Målen kan och de läsfrämjande insatserna kan specificeras årligen i enlighet med de behov som har framkommit på skolan. Eleverna kan fylla i en kartläggning av läsvanor och läsintresse i början och i slutet av varje läsår. I årskurserna 1 – 6 kan till exempel klassläraren ansvara för kartläggningen i sin klass. På åk 7–9 avgörs ansvarspersonen skolvis (t. ex. klassföreståndare). Resultaten av kartläggningen gås igenom i skolans lästeam eller på ett personalmöte. Utifrån resultaten av enkäten väljer lästeamet i samarbete med den övriga personalen ut 1–3 mål för det läsfrämjande arbetet för läsåret.

Målen tecknas upp i läsårsplanen. Utvärderingen som görs på våren hjälper skolan att se i vilken mån målen har nåtts.

För att nå målen för det läsfrämjande arbetet är det viktigt att skriva ner de läsfrämjande insatser som skolan väljer för att nå sina mål. Insatserna väljs ut i samarbete mellan lästeamet och skolans övriga personal. Idéer till åtgärder finns tillgängliga i Idébank och årsklocka för läsning samt på Utbildningsstyrelsens En läsande skola -planeringsverktyget.

Elevernas svar från kartläggningen kan också användas mer specifikt som stöd för det läsfrämjande arbetet på årskursnivå. En klasslärare kan till exempel erbjuda sina elever mer precist det stöd de behöver för att utveckla sina läsfärdigheter och sitt läsintresse.

Verksamhet

Läsfrämjande arbetet är en gemensam fråga

Hela arbetsgemenskapen och alla ämnen tar ansvar för att utveckla skolans verksamhet inom multilitteracitet och språkmedvetenhet samt att inspirera till läsning. Språkmedvetna metoder spelar också en central roll i undervisningen i varje ämne. Användningen av språkmedvetna metoder i undervisningen är till nytta för eleverna oberoende av deras språkliga bakgrund.

Multilitteraciteten bör utvecklas systematiskt redan från början av skolstigen. Inom multilitteraciteten beaktas enligt läroplanen förutom den grundläggande läs- och skrivkunnigheten även tolkning av bilder, kritisk läsning, medielitteracitet och digital litteracitet på ett för åldersnivån anpassat sätt. Stöd för undervisningen av medielitteracitet och digital litteracitet kan hittas på Vasa Stads Digistig inom fostran och grundläggande utbildning.

Verksamhetskultur och lärmiljöer stöder det läsfrämjande arbetet

Forskning har visat att miljön påverkar hur elever uppfattar läsning. För att väcka läslust är det viktigt att skolan har en läsande verksamhetskultur där läsning tillhör alla. Genom samarbete mellan hem och skola lär sig föräldrarna om vikten av läskunnighet och hur föräldrarna kan bidra till det läsfrämjande arbetet.

En läsande kultur är en etablerad del av skolans verksamhet. Genom att synliggöra det läsfrämjande arbetet och involvera hela skolgemenskapen i samarbete med intressentgrupper skapas en läsgemenskap där elever och personal får positiva läsupplevelser. Det läsfrämjande arbetet kan lyftas fram till exempel genom olika kampanjer, såsom läsdagar och -diplom. Även små vardagsrutiner, såsom dagligen eller en gång i veckan återkommande lässtunder, är betydelsefulla. Skolan kan också anordna eller erbjuda eleverna möjlighet att delta i evenemang relaterade till läsning varje läsår.

Skolan betonar att alla typer av läsning är acceptabla. Eleverna läser mångsidigt och läsningen följs upp samt synliggörs till exempel med hjälp av stämplar, läsdiplom eller diagram. Ju mer konkret det läsfrämjande arbetet syns i vardagen, antingen genom läsaktiviteter, affischer eller gemensamma projekt, desto bättre.

Det är viktigt att skolan skapar lärmiljöer som inspirerar och främjar läskunnighet. Skolbiblioteket hålls prydligt med hjälp av gemensamma satsningar, böcker finns tillgängliga i klassrummen och skolan har eventuellt till och med mysiga läshörnor. Skolan kan ha en tidskrift på Teams som eleverna får producera texter till. Genom att engagera eleverna är det möjligt att förstärka elevernas förankring i läsning.

Bekanta dig gärna med kapitlet om en läsande verksamhetskultur och att skapa lärmiljöer som stöder det läsfrämjande arbetet i Utbildningsstyrelsens En läsande skola -verktyg.

Språkmedveten verksamhetskultur i skolan​

Språkmedveten undervisning är till nytta för alla elever. Det finns ett särskilt behov av språkmedveten undervisning i undervisningsgrupper som är heterogena i fråga om språk- eller textfärdigheter, det vill säga skillnaderna i elevernas färdigheter är stora. Olika ämnen har sitt eget språk, till exempel gällande terminologi, meningsbyggnad och texttyper. En språkmedveten lärare känner till språket i sitt ämne och förstår dess betydelse i undervisningen samt fäster uppmärksamhet vid sitt eget språkbruk. En språkmedveten lärare undervisar till exempel på ett strukturerat sätt och genom olika kanaler:

• skriftligt
• verbalt
• med hjälp av bilder
• med hjälp av stödtecken
• på olika språk
• upprepning
• spjälka upp instruktioner

Det är viktigt att komma ihåg att alla språk är tillåtna i skolan. Från bedömningsperspektiv är det viktigt att till exempel prov inte mäter elevens språkkunskaper utan hur väl eleven behärskar lärostoffet.

Språkmedveten verksamhet under lektionerna främjas av

• strukturer
• kärnbegrepp och nyckelord
• visualisering och bildstöd
• rutiner
• upprepning, tydliga och spjälkta instruktioner
• modeller
• åskådliggörande (miner, gester, bilder, föremål etcetera)
• inlärningsstrategier

Förutom språkmedveten pedagogik finns det också ett behov av språkstöd i undervisningen av elever som övergår från den förberedande undervisningen till den grundläggande utbildningen. Elevens språkfärdigheter efter ungefär ett år av förberedande undervisning kommer att utvecklas ännu under flera år. Med språkstöd i undervisningen avses språkpedagogiskt stöd som på ett flexibelt sätt riktas till inlärning av skolans undervisningsspråk och ämnesinnehåll, antingen i kompanjonundervisning eller separat undervisning.

Tillräckliga resurser

Det är viktigt att reservera tillräckligt med resurser till ett läsfrämjande arbete som beaktar även utvecklingen av multilitteracitet. En diskussion om resursernas tillräcklighet och om arbetsfördelningen spelar en central roll. Viktiga resurser med tanke på det läsfrämjande arbetet är till exempel

• Arbetstiden som reserveras för det läsfrämjande arbetet: lärarens arbetstid, den läsansvarigas arbetstid, arbetstid reserverad för samarbete
• Litteratur som lämpar sig för de olika årskurserna samt litteratur för elever som behöver stöd, såsom litteratur på klarspråk, skall finnas tillgängligt på skolan eller på biblioteket i mån av möjlighet. Litteraturen ska vara aktuell och intressant ur barn och ungas synvinkel.
• Litteraturuppgifter som lämpar sig för de olika årskurserna samt litteratur för elever som behöver stöd, såsom litteratur på klarspråk, skall finnas tillgängligt på skolan eller på biblioteket i mån av möjlighet.
• alternativ som stöder multilitteracitet inom skolans klubb- eller eftermiddagsverksamhet (t. ex. ordkonst, dramaklubb, bokklubb)
• Digitala miljöer och enheter (t.ex. ljudbokstjänster, tillgänglighetsfunktioner, datorer, iPads)

Bekanta dig gärna med kapitlet om resurser i Utbildningsstyrelsens En läsande skola -verktyg.

Stödmaterial för att förverkliga det läsfrämjande arbetet finns tillgängligt Idébank och årsklocka för läsning och planen för kulturfostran.

Lästeam

Varje skola har ett lästeam. Till lästeamet hör till exempel rektorn, den biblioteksansvariga, lärarrepresentanter för olika läroämnen, speciallärare samt representanter för elever och föräldraföreningar. Lästeamet bildas i början av läsåret. Till Teamets uppgifter hör att

• plocka ut från läskunnighetsstrategin och skriva upp i läsårsplanen 1–3 centrala mål som skolan jobbar mot under läsåret. Målen kan väljas på grund av enkäten som eleverna fyllt i i början av läsåret.
• skriva upp konkreta åtgärder som bidrar till att skolan når målen för det läsfrämjande arbetet.
• utvärdera åtgärdernas effekter och resursernas tillräcklighet samt modifiera verksamheten utgående från utvärderingens resultat.
• fungera som en länk mellan skolan och En läsande kommun -nätverket.
• fungera som en länk mellan skolan och biblioteket.
• delta i En läsande skola -modellens webinarer och dela med sig av information och kunskap i sin arbetsgemenskap.
• uppmuntra personalen på skolan att delta i läsrelaterade temadagar, -veckor och -evenemang (se Idébank och årsklocka för läsning)
• uppmuntra och vägleda lärarna i genomförandet av Bibliotekstigen och Samarbete mellan skola och bibliotek -modellen.
• bekanta personalen med användningen av En läsande skola -modellen

Systematiskt samarbete med biblioteket

Skolorna samarbetar med biblioteket systematiskt och regelbundet.

Samarbetet styrs av Bibliotekstigen. Lästeamet fungerar som en länk mellan biblioteket och skolan och ansvarar för utvecklingen av samarbetet. De samarbetsformer som finns på Bibliotekstigen genomförs årligen.

Skolans lästeam fungerar som en länk mellan skolan och biblioteket och ansvarar för att utveckla samarbetet med biblioteket. Samarbetet med biblioteket kan skrivas in i läsårsplanen.

Samarbete mellan skola och bibliotek har skapats utgående från Vasa Stads Bibliotekstig som är en del av planen för kulturfostran. Samarbetets mål och innehåll baserar sig på läroplanen för den grundläggande utbildningen. och läroplanen. Den grundläggande utbildningens dokument Samarbete mellan skola och bibliotek fungerar som lärarens verktyg i planeringen av samarbetet och genomförandet av bibliotekssamarbetet. I Samarbete mellan skola och bibliotek finns det samarbetsformer som bidrar till att främja det läsfrämjande arbetet på varje årskurs. De årskursspecifika samarbetsformerna i Samarbete mellan skola och bibliotek genomförs alltid i mån av möjlighet.

Samarbete mellan skola och bibliotek  

Samarbete mellan skola och bibliotek förenar biblioteket och skolan. Dokumentet är ett komplement till Biblioteksstigen, som är en del av planen för kulturfostran. Samarbetets mål och innehåll baserar sig på läroplanen för den grundläggande utbildningen och Nationella läskunnighetsstrategin 2030. 

Ansvaret har delats mellan bibliotekspersonalen och läraren i Samarbete mellan skola och bibliotek. Biblioteket har förbundit sig till att årligen implementera de avsnitt som är markerade med texten Biblioteksstig. Andra punkter på Samarbete mellan skola och bibliotek genomförs alltid i mån av möjlighet. 

Förskola 

• Guidning på biblioteket (Biblioteksstigen): Barnen bekantar sig med biblioteket och dess tjänster med hjälp av en berättelse. Syftet med aktiviteten är att väcka intresse för läsning. Berättelsen framförs med hjälp av stora bilder. Berättelsen är skriven och illustrerad av proffs. Förskole-elevernas guidning kan ordnas på vilket av bibliotekets filialer som helst. Bibliotekets personal kan alternativt besöka förskolan. Arrangeras av: Biblioteket Reserveras av: Bibliotekspedagog  

Årskurs 1 

Mål: 

• Eleven inspireras att lyssna på och läsa barnlitteratur, välja intressant läsning och att utveckla ett läsintresse. 

• Eleven blir intresserad av barnlitteratur. 

• Eleven får positiva läsupplevelser. 

• Eleven bekantar sig med att använda biblioteket och övar på att hitta lämplig läsning för sig själv. 

• Eleven bekantar sig med olika delområden av multilitteracitet (t.ex. att läsa bilder). 

Innehåll: 

• Att skaffa ett bibliotekskort: Elevernas kort skaffas i samarabete med föräldrarna. Du kan ansöka om ett bibliotekskort för din grupp. Gruppkortet är i kraft ett år i taget. Kortet och kontaktinformationen för gruppkortet uppdateras alltid i början av läsåret.   Arrangeras av: Lärare och föräldrar 

• Bibliotekshandledning (Biblioteksstigen): Vad händer på bibban? Hur får man ett bibbakort? Hur fungerar låneautomaten? Vi går igenom baskunskaperna i att vara kund på biblioteket och högläser en saga. Paketet är anpassat till skolans geografiska läge så att t.ex. skolor som har långt till någon av stadsbibliotekets enheter besöks av bokbussen och eleverna får bekanta sig med den. Arrangeras av: Biblioteket Reserveras av: Läraren kontaktar bibliotekspedagogen 

• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av blanketten, som du hittar här.  Leveranstiden för paketet är minst en vecka. Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet  

Årskurs 2  

Mål:  

• Eleven upprätthåller och utvecklar sina läsfärdigheter och sitt läsintresse. 

• Eleven blir intresserad av barnlitteratur. 

• Eleven kan läsa en bok på en för eleven lämplig nivå samt berätta om boken för andra. 

• Eleven bekantar sig med bibliotekets tjänster och kan använda dem.  

Innehåll:  

• Lånebesök: Alla grupper är välkomna på lånebesök till biblioteket. Det går bra att besöka biblioteket redan på morgonen före bibliotekets officiella öppettider. Boka tid för besöket på förhand speciellt om du planerar ett besök före öppningstid eller om du önskar att personalen på biblioteket deltar i programmet med din grupp. Du kan också boka in en stående reservation för din grupp. Besöket kan ske regelbundet varje vecka eller mer sällan på huvudbiblioteket eller på skolans närbibliotek. Alternativt kan du besöka biblioteksbussen med din grupp.  Arrangeras av: Läraren  

• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av blanketten, som du hittar här.  Leveranstiden för paketet är minst en vecka. Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet  

Årskurs 3   

Mål:  

• Eleven utvidgar sin textrepertoar och läser barn- och ungdomslitteratur. 

• Eleven lär sig att använda biblioteket. Eleven uppmuntras till att använda biblioteket på ett aktivt och mångsidigt sätt. 

• Eleven söker intressant läsning och får stöd för sitt läsintresse. 

• Eleven läser inhemsk och utländsk barn- och ungdomslitteratur från nyare verk till klassiker och facklitteratur. 

• Eleven övar att läsa bilder och reflekterar kring frågor som litteratur väcker. 

• En mångkulturell miljö prioriteras: eleverna i klassen bekantar sig med varandras språk och kulturer. 

Innehåll:  

• Bokprat (Biblioteksstigen):  Arrangeras av: Biblioteket Reserveras av: Läraren kontaktar bibliotekspedagogen, minst två 2 vekor före önskad tidpunkt  Övrigt: Vid bokning, vänligen meddela oss om du har några speciella önskemål gällande bokpratet (S2, lättlästa böcker, lättlästa, andra önskemål)  

• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  

Årskurs 4  

Mål:   

• Eleven utvidgar sin textrepertoar och läser barn- och ungdomslitteratur. 

• Eleven söker och läser litteratur som intresserar hen själv och som är på lämplig nivå för hen själv och får stöd för en självständig läshobby. 

• Eleven lär sig att använda biblioteket på ett aktivt och mångsidigt sätt. 

• Till exempel stadsbibliotekets bokprat och bokcirkel används som undervisningsmetod. 

• Eleven övar på färdigheter inom multilitteracitet genom att studera artiklar i olika tidskrifter. 

• Eleven läser inhemsk och utländsk barn- och ungdomslitteratur från nyare verk till klassiker och facklitteratur samt reflekterar kring frågor som litteraturen väcker. 

Innehåll:  

• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av blanketten, som du hittar här.  Leveranstiden för paketet är minst en vecka.  Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet 

• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren

Årskurs 5  

Mål:   

• Eleven utvidgar sin textrepertoar och läser barn- och ungdomslitteratur. 

• Eleven lär sig att använda biblioteket.  

• Eleven lär sig att utveckla sin språkliga och kulturella identitet, att uppskatta andra kulturer och språk samt att använda sig av medie- och kulturtjänster. 

• Eleven bekantar sig med mediebilder. 

• Eleven producerar en egen nyhets- eller tidskriftsartikel. 

Innehåll:  

• Undervisning i informationssökning Arrangeras av: Biblioteket Bokningar: Läraren kontaktar bibliotekspedagogen, minst 2 veckor före önskad tid  

• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av blanketten, som du hittar här.  Leveranstiden för paketet är minst en vecka. Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet 

• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  

Årskurs 6  

Mål: 

• Eleven utvidgar sin textrepertoar och läser barn- och ungdomslitteratur samt lär sig att använda biblioteket.  

• Eleven bekantar sig med journalistik med hjälp av tidningar och tidskrifter. 

• Eleven producerar en egen nyhets- eller tidskriftsartikel. 

• Eleven bekantar sig med filmgenrer. Litterära genrer definieras. Eleven uppmuntras till att delta självständigt i kulturhobbyer. 

• Eleven lär sig att utveckla sin språkliga och kulturella identitet, att uppskatta andra kulturer och språk samt att använda sig av medie- och kulturtjänster. 

• Eleven bekantar sig med mediebilder. 

• Eleven producerar en egen nyhets- eller tidskriftsartikel  

Innehåll:  

• Bokprat: Kan även vara digitalt massbokprat med bokpratare från runt om i Österbotten Arrangeras av: Biblioteket 

• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  

Årskurs 7  

Mål:  

• Utnyttja närmiljön samt stadens kultur- och medieutbud (t.ex. bibliotekstjänster) 

• Uppmuntra eleverna till att utnyttja bibliotekets utbud på ett aktivt och mångsidigt sätt.  

• Strategier för textförståelse samt utvecklingen av läs- och skrivfärdigheter integreras i texter inom alla ämnen. 

• Eleven studerar olika texttyper. Multilitteraciteten och det vidgade textbegreppet tas i beaktande i undervisningen genom att studera verbala och auditiva texter, bilder och numeriska texter samt kinestetiska texter, det vill säga texter baserade på gester och ansiktsuttryck. 

• Eleven får kunskap om skönlitteraturens huvudgenrer och grundläggande begrepp. 

• Skönlitteraturens huvudgenrer och grundläggande begrepp används som ett verktyg för att tolka texter. 

• Texttyper som kombinerar bild och text, till exempel serier, studeras i samarbete med till exempel bildkonst. 

• Eleverna bekantar sig med berättarkonsten ur litteraturens och till exempel filmens synvinkel. 

• Vid läsning av hela verk ligger fokus på ungdomslitteratur. 

• Eleven kan utföra till exempel ett läsdiplom för att synliggöra sitt läsintresse.  

• Eleven hittar läsning som lämpar sig för elevens intressen och kunskapsnivå. 

Innehåll:  

• Amazin Library Race (Biblioteksstigen): Bekanta dig med huvudbiblioteket och de övriga aktörerna i huset Arrangeras av: Biblioteket  Reserveras av: Läraren kontaktar bibliotekspedagogen, minst 2 veckor före önskad tidspunkt. 

• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  

Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av blanketten, som du hittar här.  Leveranstiden för paketet är minst en vecka. Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet.

Årskurs 8   

Mål:  

• Utnyttja närmiljön samt stadens kultur- och medieutbud (t.ex. bibliotekstjänster) 

• Uppmuntra eleverna till att utnyttja bibliotekets utbud på ett aktivt och mångsidigt sätt.  

• Litterära texter studeras ur olika genrers synvinkel. 

• Faktatexter studeras på ett sätt som lyfter fram skillnader mellan facktexter och åsikter, målet är att namnge olika typer av texter och att identifiera deras typiska drag och målgrupper. 

• Olika sätt att påverka, språkliga drag, sätt att motivera, retoriska medel samt att referera till någon annans text kan studeras. 

• Tolkningen av skönlitteratur breddas och användningen av narrativa metoder och begrepp i tolkningen fördjupas. 

• Eleven lär sig att välja, använda, tolka och utvärdera olika skönlitterära texter samt fack- och medietexter. 

• Eleven läser dikter och ungdomslitteratur och kan även bekanta sig med vuxenlitteratur och klassiker inom olika genrer. 

Innehåll:  

• Bokprat (Biblioteksstigen):  Arrangeras av: Biblioteket Reserveras av: Bibliotekspedagogen, minst två 2 vekor före önskad tidpunkt  Övrigt: Vid bokning, vänligen meddela oss ifall du har några speciella önskemål gällande bokpratet (S2, lättlästa böcker, lättlästa, andra önskemål)  

• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  

• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av blanketten, som du hittar här.  Leveranstiden för paketet är minst en vecka.  Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet.

Årskurs 9  

Mål:  

• Uppmuntra eleverna till att utnyttja bibliotekets utbud på ett aktivt och mångsidigt sätt.  

• Betydelsen av multilitteracitet och textförståelse i fortsatta studier och i arbetslivet betonas. 

• Uppmärksamhet fästs vid olika kulturers inflytande och kulturell mångfald i Finland. 

• Lokal kultur och kulturläroplanen i Vasa utnyttjas på ett mångsidigt sätt som undervisningsmaterial. 

• Eleverna bekantar sig med den allmänna litteraturens och den finländska litteraturens skeden och centrala stilriktningar (särskilt romantiken, realismen, modernismen och den samtida litteraturen). 

• Eleverna kan genomföra ett litteraturprojekt, till exempel en litteraturmapp eller -portfölj, broschyr eller grupparbete. Elevernas delaktighet tas i beaktande i planeringen, utförandet och bedömningen av projektet.  

Innehåll: 

• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  

Årsklocka för läsning

Konkreta idéer 

I det här avsnittet hittar du konkreta idéer för att öka läsningen i skolelevernas vardag. Idéerna är indelade i tre kategorier: Presentation och tillgänglighet av böcker, Miljöer som inspirerar till läsning samt Uppgifter och arbetssätt. På stadsbibliotekets webbsida finns instruktionsfilmer på olika språk om hur biblioteket kan användas. 

Presentation och tillgänglighet av böcker 

Korridorbibliotek 

Flerspråkiga familjer, grundläggande utbildning I klassrummet/skolans korridor kan du låna böcker över natten utan bibliotekskort. Tröskeln att låna hem en bok blir inte lägre än såhär! 

Klassens bokhylla 

I klassen finns det litteratur samlat på en viss plats. Materialet kan läsas vid alla lämpliga tillfällen. Utbudet bör vara varierat: serier, tidskrifter, material på främmande språk, noveller. Läraren kan till exempel hämta avskrivna böcker och tidskrifter gratis från biblioteket. Eleverna kan tillverka en bokhylla till exempel av stadiga kartonglådor. 

Popup-bibliotek  

Ordna ett pop-up-bibliotek i samarbete med biblioteket, t.ex. på dagen för hem och skola. Eleverna får låna böcker och föräldrar erbjuds möjlighet att skaffa sitt barn ett bibliotekskort. Bibliotekets personal kan också göra reklam för det flerspråkiga biblioteket på begäran. 

Bokbytarbord  

Det finns ett bord i skolans aula dit eleverna kan hämta böcker som de inte längre behöver och låna böcker från. Eleverna kan bläddra och läsa på rasterna även om de inte skulle låna boken hem. 

Miljöer som inspirerar till läsning  

Bok-café 

Om du dricker kaffe/kakao/te måste du ha en bok i handen. Kan ordnas under rasten eller som en klubb.  

Läskoja, två varianter 

Eleverna bygger en läskoja t.ex. av kartonglådor och filtar. I kojan kan leverna kan läsa i skenet av en ficklampa. Läskojan kan kopplas till ett belöningssystem så att intjänade poäng kan lösas in mot en lässtund i kojan.  

Varje elev kan också ta med sig hemifrån till exempel en filt för att bygga en läskoja på sin egen plats. Lässtunden i kojan kan göras mysig med hjälp av en fick- eller pannlampa, ett gosedjur eller dylikt.  

Läsfest 

Eleverna har egna läsböcker, godis och en filt 

Läsmatta 

En matta där eleverna kan ligga ner och läsa en stund till exempel parvis elle i små grupp. 

Varierande läsplatser 

I klassrummet, under bordet, i korridoren, utomhus. I skolbiblioteket med saccosäckar, stolar och soffor. Läs-picknick: filt och god mat, vackert väder och en bra bok. 

Läsrast och lästävling i oktober 

En rastvakt stannar inne för att övervaka de elever som väljer att läsa istället för att gå ut på rast. Eleven läser en valfri bok i ett på förhand bestämt utrymme (tyst rast). Ett annat alternativ är att eleverna lyssnar på högläsning under rasten. 

I oktober (eller varför inte någon annan lämplig månad) ordnar skolan en lästävling. Under tävlingens gång följer man med hur aktivt eleverna deltar i läsrasterna. Den som har varit med mest belönas. 

Morgonsamling med läsning 

En morgonsamling med läsning för hela skolan, årskursen eller klassen. Till exempel en gemensam förmiddag i skolan med högläsning i aulan. Antingen läser eleverna eller så är det en vuxen som läser. 

Uppgifter och arbetssätt 

Ateljé-metoden 

Eleverna läser riktiga böcker istället för ABC-böcker och läseböcker. Ateljé-metoden är en pedagogisk modell för undervisningen av modersmål och litteratur. Syftet är att stödja utvecklingen av barns läs- och skrivkunnighet och att utveckla entusiasm för läsning. Ateljé är ett sätt att organisera modersmålsundervisningen så att eleverna aktivt arbetar med meningsfulla läs- och skrivuppgifter.  

Idén med verksamhetsmodellen är att åskådliggöra delmål, ställa upp mål, öva och bedöma modersmålskunskaper med hjälp av sex ateljéer. Ateljéerna består av självständig läsning, kreativt skrivande, stavning och grammatik, lyssnande, läsning tillsammans och interaktion. 

Läsning är en del av varje dag och mycket tid ägnas åt att lära sig lässtrategier.  Som läromedel används autentiskt material och olika texttyper. Undervisningen är uppbyggd kring litteraturen. Barnet ges möjlighet till strukturerat val och diskussion av texter. 

Pöl – barnens kulturveckor 1 – 31.10  

Anordnare: Kulturtjänsterna, biblioteket. Läraren anmäler sin grupp till evenemangen på biblioteket. Anmälan sker elektroniskt: https://www.vaasa.fi/sv/se-och-upplev/kultur-i-vasa-och-vasaregionen/kulturtjanster/barnkulturverksamhet-i-vasa/pol-kulturveckor-for-barn/  

Dokumentera bidraget från din grupp till exempel genom att fotografera och skicka dokumentationen till biblioteket. Gruppernas evenemang publiceras på Pöl-veckornas program, vilket bidrar till att synliggöra det läsfrämjande arbetet på skolorna och att inspirera andra. 

Bok-café 

Om du dricker kaffe/kakao/te måste du ha en bok i handen. Kan ordnas under rasten eller som en klubb. 

Adventskalender 

En för hela skolan gemensam adventskalender: högläsning av t.ex. en bok med icke-religiöst jultema på centralradion.  

Läsläxa 

Eleverna får en läsläxa varje dag, som är markerad på ett läxblad. Vårdnadshavaren markerar läsläxan gjord med sin underskrift. Uppgiften lämpar sig förutom för nybörjarundervisningen även för äldre elever. Läsläxan kan också tillämpas i årskurs 7 till 9 till exempel under kortare perioder i ett visst ämne. 

Nyhetsöversikt 

Läraren väljer ut nyhetslänkar. Nyheterna läses och diskuteras tillsammans i klassen. 

Nyhetsöversikt som morgonsamling 

Nyhetsöversikten kan presenteras till hela skolan till exempel varje fredag.  

Läsvägg/bokrecensionsvägg 

T.ex. 1–2lk, 3–4lk och 5–6lk sätter ihop en gemensam läsvägg i hallen. Innehållet på läsväggen väljs enligt åldersnivån. Eleverna gör en kort bokrecension eller sammanfattning av boken de läst. Tanken är att eleverna ska kunna hitta idéer till böcker de vill läsa på den här väggen, för ibland kan det vara svårt att hitta intressant läsning. 

Kungsfågelns läsresa 

En läsutmaning som äger rum i klassen under fåglarnas höst- och vårflyttning. Utmaningen går ut på att samla läsminuter och flyga en kungsfågel från Vasa till nordöstra Afrika (höst) eller tillbaka till Vasa (vår). 

En perfekt bok -uppgift 

Eleverna får fundera på hurdana böcker de tycker om. Hjälp med frågor. 

Barnens egna bokprat  

Eleverna väljer 1-3 böcker som de läst som de gillade och presenterar dem för resten av klassen. Bokpratet kan göras muntligt, som PowerPoint-presentationer eller videor. 

Bokorientering i gymnastiksalen 

Olika böcker (sagoböcker, serier, poesiböcker, fackböcker, romaner) placeras runt om i gymnastiksalen. Eleverna kommer in i salen med sin lärare. Eleverna får ett uppgiftspapper med frågor relaterade till böckerna, olika uppgifter beroende på årskurs. Barnen går runt i salen och utforskar böckerna samtidigt som de letar efter svar till uppgifterna. 

Lyssna på sagor och svara på frågor med hjälp av QR-koder  

Eleverna kan skriva/läsa högt sina egna berättelser. En QR-kod som leder till berättelsen genereras. Eleverna kan också bifoga en uppgift till sin berättelse. Uppgiften kan genomföras som ett samarbete mellan åk 5 – 6 och nybörjarundervisningen. 

Skolan läser -evenemang och poesi- och illustrationstävlingen 

Ordnas till exempel som ett två veckor långt evenemang. Under evenemanget läser varje klass dagligen under en överenskommen tid (t.ex. 15 minuter om dagen). 

Poesi- och illustrationstävling 

En läsvecka eller ett annat läsevenemang kulminerar i att eleverna skriver var sin egen dikt ensam, i par eller i grupp. Dikten illustreras. Från varje klass väljs en dikt till skolans gemensamma utställning, där den dikt som fått flest röster belönas till exempel med ett pris från en föräldraförening (t.ex. ett presentkort till en bokhandel). 

Empatisk läsning 

Lotta ut sinnesstämningen med en snurra. 

Att skriva en berättelse tillsammans  

Eleverna skriver parvis en berättelse, t.ex. i Word i en delad fil. Paret turas om att skriva. Båda skriver en mening i taget. Båda arbetar på sin egen dator/iPad. Det får inte förekomma någon diskussion under processen. Till sist ges berättelserna till de andra eleverna i gruppen att läsa. Du kan använda en bild, en saga som du läser eller lyssnar på, handlingskort, tärningar eller andra hjälpmedel för att skriva berättelsen.  

Unicef-promenad 

UNICEF-promenaden har kombinerats med läsning. Eleverna har gått runt på UNICEF-promenaden och även läst under dagen.  https://www.unicef.fi/unicef-kavely/    

Läsdag  

En temadag med lässtund för hela skolan. Alla klasser besöker biblioteket för att låna böcker enligt ett schema. Lärarna har redan på förhand fått olika uppgifter som de kan välja mellan för sina klasser, t.ex. Elevernas egna boktips, läsning i olika positioner, empatisk läsning. 

Litteraturveckor 

Olika läsprojekt i klasserna till exempel fantasylitteratur i årskurs 6  

Skymningens lugna dag 

En lugn temadag då alla deltar i fridfulla aktiviteter som att läsa böcker. 

Skräckdag 

En dag som fokuserar på skräckböcker på en för åldern lämplig nivå. Att läsa med ficklampa under en filt eller att klä sig i en lite skrämmande utstyrsel passar fint till temat! 

Läs till ett kramdjur 

Ta med ett kramdjur och läs till det. Kramdjuret kan också tillverkas själv på slöjdtimmarna. Kramdjuret kan besöka skolan under en dag eller bo på skolan till exempel i en vecka eller varför inte hela läsåret, om kramdjuret har gjorts i skolan. 

Mumindag, Harry Potter -dag e.d. 

En temadag för en klass, en årskurs eller en annan passlig grupp. Temadagen byggs upp kring en bokserie. Skoldagen kan med fördel innehålla andra element än läsning och praktiskt taget vilka som helst skolämnen kan tillämpas. 

Böcker på olika språk -dag 

En dag med böcker på olika språk i fokus. Dagens program kan innehålla till exempel läsning, bokpresentationer, boktips eller utställningar. Dagen kan eventuellt också planeras i samarbete med biblioteket. 

Läs och rör på dig -dag 

En kampanj från En skola i rörelse som kombinerar rörelse och läsning. På En skola i rörelse -webbsidan hittar du mer information och 10 olika sätt att genomföra kampanjen (materialet är på finska): https://liikkuvakoulu.fi/ideapankki/idea/10-erilaista-tapaa-toteuttaa-lue-ja-liiku-kampanjaa/ 

Läsutmaningar av olika slag 

Eleverna kan läsa till exempel sammanlagt ett på förhand bestämt antal sidor, böcker eller minuter. Exempel på läsutmaningar är Helmts läsutmaning och 300 minuters läsutmaning. 

Pulpetbok 

Eleverna har alltid en bok i sin pulpet eller ryggsäck. Eleven läser boken som extra uppgift när hen är färdig med sina andra uppgifter. 

Tittskåp 

Eleverna tillverkar miniatyrrum eller -landskap utgående från ett litterärt verk. Eleverna kan också skriva texter till sina tittskåp.  

Ny bok utgående från en existerande bok eller en fortsättning på en berättelse 

Eleven skriver en ny berättelse utgående från en boktitel som redan finns eller en fortsättning på en bok som eleven läst.  

Read hour  

8.9. ordnas en läslektion under vilken alla läser. https://nuori.fi/sv/readhour-2/  

Läsvecka 

Läsveckan ordnas traditionellt i slutet av april, men av praktiska skäl och för att göra bibliotekssamarbetet smidigare, är det bra att fundera på flexibla lösningar. Kontakta biblioteket i god tid för att planera samarbetet. Kan ni kanske låna material till läsveckan redan i god tid före evenemanget? 

Hela skolan läser -läslarv som slingrar runt skoltrappan 

Ett läsprojekt som har sitt ursprung i läsmasken “Hela Hutski läser”. Eleverna läser och bygger på skolans gemensamma läslarv enligt överenskommelse (lägg till en boll efter varje lästa 20 sidor, efter varje lästa bok, efter varje lästa timme osv).  

Lässtunder mellan fadderklasserna 

Regelbundna lässtunder med fadderklasserna. Stora faddrarna läser till de små och vice versa. 

Bokprat 

Boka bokpratare från biblioteket för ett besök i skolan eller en klas. Bokprat ordnas också på distans. 

Lärarnas favoritböcker från barndomen, utställning + gissningslek 

Läraren väljer den bok som har tilltalat hen eller som hen som tyckt om mest . Läraren printar ut en bild på omslaget och sitt eget barndomsfoto på ett annat papper. Eleverna får prova på att hitta rätt personer till bokomslagen. Kan också göras digitalt eller med hjälp av riktiga böcker istället för foton. 

Läsbingo  

Eleverna får med sig hem ett läsbingo t.ex. över höstlovet. Uppgiften lämnas in efter semestern och bland dem som gjort uppgiften klar lottas ut ett eller ett par små pris. 

En för barnet viktig vuxen som gäst i klassen 

På en föräldramorgon får pappor, mor- och farföräldrar, mormödrar, faders- och modersfigurer läsa för sitt barn eller några barn under ett besök till klassen. I klassen erbjuds olika böcker att läsa. Barnet kan också ta med sig en valfri bok hemifrån.  

Läsning som en del av en ämnesövergripande helhet: Energiska Vaasa 

Samarbete mellan årskurs 2 och 5. Eleverna läser ur ett material, som passar de båda årskurserna till exempel så att eleverna i åk 5 läser för eleverna i åk 2 parvis. 

Baserat på häftet kan lärare skapa ett färdigt Kahoot/Blooket-quiz eller alternativt låta eleverna komma på quizfrågor och svarsalternativ själva. 

Eleverna planerar 

Ta med eleverna i planeringsprocessen av läsevenemang i skolan. Eleverna kan till exempel bidra till planeringen av bokcirklar, författarbesök jippon och kampanjer kring litteratur.