Välmående och kompetenta Vasa
”Välmående och kompetenta Vasa” är ett av tre temaprogram som inletts år 2022 enligt Vasa stads nya strategi. Revisionsnämnden har valt två av de tre målen som ingår i temaprogrammet till utvärderingsberättelsen för år 2022, vilka ansluter sig till lyckliga och välmående invånare samt utvecklande av en kundorienterad samarbetsmodell för välfärden. Som mätare för hur målen i temaprogrammet utfaller har man fastställt medelvärde för lyckokänsla, välfärdsberättelsens centrala mätare, mätare för välfärd och social hållbarhet från Mayor’s Indicators-informationstjänsten samt antalet studerande. I det följande granskar revisionsnämnden två mål i programmet för Välmående och kompetenta Vasa ”Lyckliga och välmående invånare” samt ”Kundorienterad samarbetsmodell för välfärden”.
4.1: Lyckliga och välmående invånare
I verksamheten hos temagruppen Välmående och kompetenta Vasa som inletts år 2022 har man utifrån den rapportering som revisionsnämnden fått strävat efter att komma bort från silotänkandet och behandla temaprogrammets ämnesområden på ett sektorsöverskridande sätt. Under verksamhetsåret har för temagruppen upprättats principer för arbetet samt en årsklocka, med hjälp av vilken gruppens verksamhet styrs åren 2023 och 2024. Förutom den halvårsvisa strategiuppföljningen och -utvärderingen hör till den plan som strukturerar gruppens verksamhet i kvartal till exempel genomgång av stadens program och projekt, integrering av välfärdsområdets inlägg och aspekterna hos de arbetsgrupper som bereder välfärdsberättelsen samt i slutet av året utvärdering av och ändringsförslag till temaprogrammet. I det inledande skedet av gruppens verksamhet har man strävat efter att välja de väsentligaste mätarna för uppföljning av strategin. Vid upprättandet av ett sammandrag av åtgärderna under verksamhetsåret har man enligt det som rapporterats till revisionsnämnden strävat efter att dra centrala slutsatser och lokalisera saker som fattas.
Beredningen av stadens omfattande välfärdsplan har inletts våren 2023 och informationen om den här har förmedlats också till temagruppen för välmående. Vid rapporteringen av välfärdsindikatorer har de jämförelseuppgifter mellan Vasa och väsentliga jämförelsestäder som Mayor’s Indicators-informationstjänsten producerat utnyttjats. Enligt uppgifter som revisionsnämnden fått är till exempel sett inom landskapet stödandet av skolelevers fysiska aktivitet i Vasa på en bra nivå jämfört med de övriga kommunerna i Österbotten. Då det gäller ungdomsarbetslöshet och marginalisering bland ungdomar har Österbotten igen något mera ”onåbara” ungdomar än i övriga landet. Revisionsnämnden konstaterar att uppgifterna som förts fram i rapporteringen koncentreras speciellt på ungas välmående, även om olika välfärdsfaktorer inverkar också till exempel på orken hos stadsbor i arbetslivet eller hos familjer. Under år 2022 har det verkställts många åtgärder som anknyter speciellt till ungas välmående och som implementerats via skolorna. För dessa åtgärder har man enligt de uppgifter som revisionsnämnden fått haft ett aktivt samarbete till exempel med skolväsendet och också fått respons från fältet
Vasa stads mål om att ha Finlands lyckligaste invånare har tagits in som en del av stadens interna och externa kommunikation. Metoderna har varit till exempel invånarkommunikation med kort som innehåller tips för lycka, delande av berättelser i olika kanaler, inkluderande budgetering och kampanjer som ansluter sig till rekrytering och arbetsliv. Kommunikationskampanjen Världens lyckligaste människa som Vasa stad genomförde vann hösten 2022 FM-tävlingen i kommunmarknadsföring, som ordnades av Finlands Kommunförbund. Lyckokänslan som stadsborna upplever har utretts med en enkät, där resultaten från år 2022 visade en minskning i någon mån jämfört med föregående år. Enligt det som rapporterats till revisionsnämnden är det emellertid inte klart att ändringen skulle bero på orsaker som ansluter sig till Vasa, utan det som ligger bakom kan vara till exempel det rådande världsläget.
Sammanfattning
Ärendet eller målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar:
Under det första verksamhetsåret för temagruppen Välmående och kompetenta Vasa har man beaktat både styrande av verksamheten under strategiperioden och planering av det årliga arbetet genom att strukturera gruppens verksamhetsprinciper samt upprätta en årsklocka som styr verksamheten.
Lyckomålet har använts i stadens marknadsföringskommunikation och med hjälp av det har man fått synlighet samt identifierbarhet för stadens varumärke.
Ärendet kan utvecklas eller uppnåendet av målet kan främjas:
Enligt uppgifter som revisionsnämnden har fått har man satsat på ungas välmående under år 2022 med flera åtgärder som speciellt implementerats via skolorna. Revisionsnämnden skulle emellertid önska även en mer detaljerad rapportering om hur man lyckats med genomförandet av åtgärderna samt om hurdana resultat som har nåtts med dem.
Ärendet eller målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar:
Utredande av Vasabornas lycka har hittills baserat sig bara på en enkät, där det inte råder full säkerhet om samplets statistikmässiga representativitet.
4.2: Kundorienterad samarbetsmodell för välfärden
I och med välfärdsområdesreformen som trädde i kraft i början av år 2023 genomgår kommunernas uppgifter vid främjandet av kommuninvånarnas välmående en förändring. Med framförhållning för övergången till välfärdsområden övergick Vasa stads social- och hälsosektors tjänster från 1.1.2022 till den temporära Österbottens välfärdssamkommuns anordningsansvar. Dessutom har i stadens organisation underställd koncernstyrningen från början av år 2022 grundats ett välfärdsresultatområde som omfattar sådana tjänster och åtgärder som främjar kommuninvånarnas välmående och som efter välfärdsområdesreformen finns kvar på stadens ansvar. Temahelheten ”Välmående och kompetenta Vasa” är ett av de tre fokusområden som godkänts i strategin år 2022.
Genom framförhållning inför välfärdsområdesreformen övergick organiseringsansvaret av tjänsterna inom Vasa stads social- och hälsovård till den temporära samkommunen från början av år 2022, men staden deltog fortsättningsvis under verksamhetsåret i finansieringen av tjänsterna. Vasas andel av välfärdssamkommunens finansiering budgeterades till 240 miljoner euro i budgeten för år 2022, men enligt det förslag till tilläggsanslag som behandlats i stadsfullmäktige i februari 2023 överskred Vasas andel av finansieringen utifrån samkommunens bokslutsprognos med 13,5 miljoner euro. Enligt Vasa stads bokslut för år 2022 överskreds den andel som budgeterats för välfärdssamkommunen slutligen med cirka 22 miljoner euro. Revisionsnämnden känner inte till hur användningen av finansieringsandelen har följts med och övervakats under året. Avlägsnandet av finansieringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna från staden från och med år 2023 förbättrar möjligheten att förutse kostnaderna, men minskar samtidigt storleken på stadens verkliga ekonomiska verksamhet med ca hälften.
Till uppgifterna för den nya välfärdsservicens resultatenhet hör koordinering och utvecklande av välfärdsservicen, upprättandet av en välfärdsplan och välfärdsberättelse, uppgifter i anslutning till skötsel av sysselsättningen, vilka överfördes från personalservicen till en del av resultatområdet för välfärd, samt ordnande av integrationsservicen och skötsel av de lagstadgade förläggningstjänsterna. En bolagisering av mottagningscentralen har blivit aktuell i slutet av år 2022. Därtill har år 2022 en samservicereform beretts, där Vasa stads Medborgarinfo, rådgivningsservicen Welcome Office för invandrare samt Navigatorn för unga flyttar till gemensamma lokaler med FPA:s serviceställe i början av år 2023.
Med tanke på främjande av kommuninvånarnas välmående i framtiden kommer centrala funktioner att vara olika nätverk och kontaktytor, med vilka välfärdsarbetet som ska genomföras mellan kommunerna och med regionen implementeras mot en praktisk nivå. En viktig roll har också samarbetet med tredje sektorn. Eftersom ändringsskedet i fråga om välfärdsområdesreformen vid granskningstiden ännu pågår, håller nätverken samt strukturerna för strategisk planering och koordinering av programarbetet ännu på att utformas. Revisionsnämnden konstaterar utifrån det som hittills rapporterats att vikten av en gemensam lägesbild och utformande av ett informationsunderlag vid beredningen av samarbetsstrukturerna som gäller Vasa stad har beaktats och lyfts fram i en central position.
Enligt de uppgifter som revisionsnämnden fått har vid beredningen av det samarbete som utförs med välfärdsområdet speciellt inledande av strukturerna framskridit positivt, exempelvis då det gäller elevvården, även om strukturerna inte nödvändigtvis ännu omfattar hela landskapet. Dessutom har det inom tjänsterna också bedrivits ett bra förberedande arbete till exempel då det gäller integration. På området finns också långvariga tjänsteinnehavare som känner Vasa. Däremot tas den på stadens strateginivå centrala åtgärden ”intressebevakning i välfärdssystemsreformen” inte just alls fram i rapporteringen. Enligt revisionsnämndens uppfattning skulle då stadens befogenheter övergår från ordnande av direkt service till att verka i olika nätverk en klar och informativ rapportering om de resultat som nåtts vara en central del av den redovisningsskyldighet som åläggs verksamheten. En fråga som tills vidare blir öppen för kommuninvånarnas del är också det hur områdesreformen inverkar på finansieringen för de organisationer som utför välfärdsarbete, när understöden överförs till att vid sidan om kommunerna också utdelas av välfärdsområdena.
En med tanke på framtiden viktig utmaning för kontaktytan mellan kommunen och välfärdsområdet kan anses vara fungerande förhandlingsstrukturer. I och med reformen överförs den lagstadgade verksamheten till välfärdsområdet, men olika välfärdsfrämjande åtgärder blir kvar på kommunens ansvar. Enligt de utredningar som revisionsnämnden fått har nätverkens och samarbetets betydelse beaktats som en central del av välfärdsenhetens arbete. Framtidens kommuner har i förhållande till området förhandlings- och samtalsmöjligheter, men utformande av en gemensam linje blir svår om man inte når samförstånd i ärenden. Risken med samarbete mellan många parter kan anses vara att dess resultat visar sig vara oklara och verksamhetsmöjligheterna i nätverken blir ofta i det tryck som föranleds av många aktörer bara skenbart. På grund av det här borde struktureringen och rapporteringen av de resultat som nåtts genom samarbetet enligt revisionsnämnden i framtiden få speciell uppmärksamhet.
Sammanfattning
Ärendet eller målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar:
Reformen inom social- och hälsovårdsservicen har förberetts i förebyggande syfte genom att servicen under år 2022 överfördes till en temporär samkommuns organiseringsansvar samt genom att ett resultatområde bildades inom stadens koncernförvaltning som svarar för den välfärdsservice som blir kvar hos kommunen.
Samarbetsstrukturernas och nätverkens betydelse har identifierats och lyfts upp i fokus för verksamheten i den nya välfärdsserviceenhetens verksamhet.
Ärendet kan utvecklas eller uppnåendet av målet kan främjas:
I och med välfärdsområdesreformen ändras hanteringen av samarbetsnätverken och förhandlingarna om kommuninvånarnas välfärd så att de blir mer komplicerade än tidigare. Reformen pågår ännu under granskningstiden och strukturerna har inte intagit sin slutliga form. Revisionsnämnden rekommenderar att uppmärksamheten i framtiden riktas speciellt på en klar och åskådlig rapportering om de resultat som åstadkommits genom ledning och nätverksarbete.
Enligt stadens datasystem har den senaste omfattande välfärdsberättelsen och -planen gjorts för åren 2017-2020. Välfärdsplanen för barn, unga och familjer för åren 2021-2022 godkändes i stadsfullmäktige 13.12.2021. Beredningsarbetet för en ny omfattande välfärdsberättelse och -plan har inletts i början av år 2023. Bildandet av det nya välfärdsresultatområdet borde enligt revisionsnämndens uppfattning förbättra möjligheterna att hålla rapporteringen av välfärdsplanerna och -berättelserna ajour.
Fördelningen av finansiering för de organisationer som utför välfärdsarbete mellan kommunen och välfärdsområdet är ännu efter områdesreformen oklar, vilket har konsekvenser också för planeringen av organisationernas verksamhet. Revisionsnämnden konstaterar att organisationerna ur kommuninvånarnas synvinkel utför förebyggande välfärdsarbete, vilket innebär att uppmärksamhet borde fästas på säkerställandet av deras verksamhetsförutsättningar.
Ärendet eller målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar:
Revisionsnämnden känner inte till hur användningen av den betalningsandel som budgeterats för den temporära välfärdssamkommunen för år 2022 har övervakats av staden. Enligt koncernförvaltningens verksamhetsberättelse var uppföljningen av ekonomin med samkommunens ledning regelbunden, men kostnadsöverskridningen kom ändå delvis som en överraskning.