Stadsplanering

Till de målhelheter som ingår i Vasa stads strategi för åren 2022–2025 hör temahelheten ”Klimatneutrala Vasa”, vilken har som mål att klimatneutralitet ska nås senast vid utgången av år 2029. Tidigare har i staden i början av fullmäktigeperiodsåren 2017–2021 målet ”Klimatneutrala Vasa 2035″ varit i kraft, vilket emellertid tidigarelades år 2020 så att stadens mål blev att nå klimatneutralitet före utgången av 2020-talet.  I bakgrunden till klimatneutralitetsmålet påverkar också det energi- och klimatprogram som stadsfullmäktige i Vasa godkände 2016. Styrgruppen som koordinerar temahelheten som siktar på klimatneutralitet är en av tre strategiska styrgrupper som börjat under år 2022.  

I stadens strategi har temahelheten Klimatneutrala Vasa delats in i tre delmål: ”Minskning av CO₂-utsläpp och klimatneutral energiförbrukning”, ”Grön övergång och globalt avtryck” samt ”Finlands energiklokaste och energieffektivaste stad”. Revisionsnämnden har i utvärderingsplanen som varit grunden för utvärderingsberättelsen år 2022 tagit in det tredje delmålet ”Finlands energiklokaste och energieffektivaste stad”.  För alla tre delmål i temaprogrammet har gemensamma mätare fastställts, vilka är mängden koldioxidutsläpp, trafikens andel av koldioxidutsläppen samt de så kallade Mayor’s Indicators-mätarna, dvs. en mätaruppsättning för hållbar utveckling.  Mayor’s Indicators är en informationstjänst för indikatorer som bildats utifrån Förenta nationernas mål för en hållbar utveckling, och den information som den producerar kan kommunerna köpa.

Utifrån den rapportering som revisionsnämnden fått har målet för en energiklok och energieffektiv stad genomförts enligt åtgärderna som listats i strategin inom alla stadens sektorer, dvs. inom koncernstyrningen samt bildnings- och stadsmiljösektorerna.  Inom bildningssektorn har en energiutbildningsstig skapats som baserar sig på energiutbildningsstrategin, där undervisning som siktar på ökande av energimedvetenheten kombineras med förbättrande av karriärsförutsättningarna inom energibranschen.  Inom koncernstyrningssektorn pågår flera projekt som ansluter sig till resurssmarthet, och som åtgärder nämns speciellt inkluderande av personal och invånare, främjande av en hållbar utveckling och beaktande av klimatneutralitet i upphandlingen.  Inom stadsmiljösektorn har olika åtgärder genomförts i stor utsträckning, vilka är till exempel målet med utsläppsfria arbetsplatser för byggprojekt samt en strävan efter koldioxidsnåla upphandlingar som en del av konkurrensutsättningarna.  På byggarbetsplatserna siktar man också på en framgångsrik materialåtervinning.  Vid större projekt för grundlig renovering eller nybyggande görs en mer detaljerad granskning vad gäller målen för koldioxidsnålhet och utnyttjande av förnybar energi, och då det gäller stadens fem oljeuppvärmda fastigheter kommer man att utvärdera och planera en övergång till en ersättande uppvärmningsform.

Revisionsnämnden har föregående gång behandlat målet Klimatneutrala Vasa i utvärderingsberättelsen för år 2019.  Då konstaterade nämnden att skapandet av en vision i anslutning till verkställandet av det dåvarande energi- och klimatprogrammet hade lyckats bra i stadskoncernen.  Till denna del undertecknar revisionsnämnden fortsättningsvis sin tidigare utvärdering.  Målet som siktar på klimatneutralitet har i stadens nya strategi lyfts upp på en central plats, och genomförandet av det har utifrån de uppgifter som revisionsnämnden fått beaktats omfattande inom stadens olika sektorer.  I HINKU-beräkningen som Finlands miljöcentral producerar och där kommunernas koldioxidutsläpp jämförs har Vasas totala utsläpp minskat med 45 procent under åren 2005-2020, och utsläppen per invånare under motsvarande tidsperiod med 50 procent.  Vasa hade utifrån HINKU-beräkningen åren 2005-2017 bland de 21 största städerna minskat mest i sina växthusutsläpp per invånare och utifrån motsvarande uppgifter för åren 2005-2020 är Vasa i jämförelsen ännu på andra plats. Först är Åbo som har nått betydande utsläppsminskningar med en minskning på 58 procent per invånare, och på tredje plats Lahtis som med en minskning per invånare på 49 procent har förbättrat sin placering betydligt.

I Vasa stads internt producerade färdplansutkast för Klimatneutrala Vasa har år 2021 bedömts att för att nå klimatneutralitet senast vid utgången av år 2029 borde stadens utsläpp årligen minskas med minst 19,5 kiloton koldioxidekvivalenter.  Stadens utsläpp år 2019 var ca 245 kiloton koldioxidekvivalenter och målvärdet för år 2029 ca 50 kiloton koldioxidekvivalenter, vilket skulle kunna kompenseras med en kolsänka eller tillvaratagande av utsläpp.  Åren 2011-2019 nåddes i medeltal 18 kiloton koldioxidekvivalenter i årliga utsläppsminskningar.   Då det gäller år 2022 var de slutliga rapporterade utsläppen 214,5 kiloton koldioxidekvivalenter.  Utifrån uppgifterna i HINKU-beräkningen för år 2020 är Vasas största utsläppskällor vägtrafiken 29,3 %, fjärrvärme 23,2 %, konsumtionsel 9 % samt industrin 7,6 % av utsläppen.  Speciellt fjärrvärmens andel som utsläppskälla har minskat betydligt i Vasa, och enligt färdplansutkastet för Klimatneutrala Vasa borde fjärrvärmen vara nästan klimatneutral år 2025. Enligt färdplanen är det meningen att betydande utsläppsminskningar i fråga om kilotonmängden ska nås speciellt inom delområdena trafik och separat uppvärmning.  Av de förslag som färdplanen innehåller har under år 2022 utvecklats till exempel ett verktyg som riktas på uppföljning av utsläpp i vägtrafiken i realtid.

I utvärderingsberättelsen för år 2019 konstaterade revisionsnämnden att uppnåendet av målet Klimatneutrala Vasa år 2035, som då var i kraft, skulle vara svårt utan deltagande i utsläppshandel, dvs. kompensering av skadliga utsläpp genom att köpa utsläppsrätter. Enligt revisionsnämnden borde stadens kolsänkor bedömda enligt utsläppsnivån år 2017 vara ca 30-dubbla jämfört med läget då för att staden skulle ha nått klimatneutralitet.   Enligt revisionsnämnden var möjligheterna att öka kolsänkorna på stadens område begränsade vid den tiden.  Kolsänkornas kommande utveckling vad gäller de skogar som staden äger har sedermera bedömts i Vasa stads skogsplan för åren 2020–2030.  Enligt kolbalans-, avverkningsplans- och tillväxtprognosberäkningen som är bakgrundsmaterial till skogsplanen förutspås att trädbeståndets totala årstillväxt under de kommande årtiondena blir långsammare, även om trädbeståndets totalvolym under samma tidsperiod kommer att öka.  Likaså bedöms att trädbeståndets årliga kolbindning i en prognos som sträcker sig till år 2070 försämras och trädbeståndet årliga kolbalans sjunker, även om skogens totala kollager fram till perioden slut ökar.  Staden har ett identifierat behov att också beakta privata skogars kolsänkor, men revisionsnämnden känner inte till hänvisningar om att stadens klimatneutralitetsmål skulle kunna främjas betydande genom ökande av kolsänkorna.

Vasa stad har från slutet av år 2022 beslutat att inleda förberedelser för anslutning till SECAP-programmet, dvs. en internationell verksamhetsplan för hållbar energi och ett hållbart klimat.  Planen upprättas i samarbete med ett konsultföretag, och det är meningen att den ska blir klar i april 2023. SECAP-programmet anknyter till Europeiska unionens energi- och klimatavtal mellan stadsdirektörer, dit Vasa har anslutit sig år 2014. Vasa deltog också i SEAP-programmet som fanns före det nuvarande programmet åren 2016-2020. Syftet med SECAP-handlingsplanen är att minska växthusgasutsläppen från 1990 års nivå med 80 procent till år 2030, och minimiminskningskravet har satts till 40 procent.  Enligt de uppgifter som revisionsnämnden fått nåddes i och med det föregående SEAP-programmet under åren 1990–2020 för Vasas del en utsläppsminskning på allt som allt 28 procent per invånare, medan programmets minimimål var en 20 procents minskning och för Vasas del var det egna målet en minskning på 30 procent.  Med ett mätningssätt enligt SECAP-programmet, vilket avviker på många sätt från SEAP-beräkningen, har utsläppsminskningar enligt de uppgifter som revisionsnämnden fått på allt som allt 57 procent nåtts från år 1990 till år 2021.

Trafikens andel av koldioxidutsläppen har i strategin fastställts som en gemensam mätare för alla delmål som lyder under klimatneutralitetsmålet.  Inom stadsmiljösektorn har behovet av åtgärder för mobilitet och trafik identifierats samt stadens möjligheter att med planerings- och bygglösningar sträva efter att påverka personbilstrafikens och den tunga trafikens utsläpp.  Vasa stads scenariobaserade trafikprognos fram till 2030, vilken gjorts i samarbete med ett konsultföretag, visade emellertid att inte med ett enda prognosscenario nåddes den eftersträvade utsläppsminskningen inom vägtrafiken, även om det i scenarierna ingick till exempel ett regleringsscenario, där hållbar mobilitet styrdes med prissättning av trafiken. Utifrån prognosen kunde trafikutsläppen bedömas minska även som en följd av de nuvarande åtgärderna i någon mån fram till år 2030, men enligt uppgifter från projektet skulle en ändring av fördelningen i färdsätt mot hållbarare mobilitetssätt vara central med tanke på nåendet av utsläppsminskningsmålet.

Stadsfullmäktige har 4.5.2020 godkänt programmet för hållbara färdsätt, där målet är att minska koldioxidutsläppen från trafiken genom att utveckla kollektivtrafiken och främja gång- och cykeltrafik.   Under år 2021 bereddes i ett projekt finansierat med statsunderstöd ett program för främjande av gång och cykling, där utvecklandet av gång- och cyklingsmöjligheterna fortsatte.  I programmet presenterades en plan med åtgärder som förbättrar cykelledsnätet, där de uppskattade kostnaderna för anläggnings- och förbättringsprojekt för åren 2022–2029 var totalt 19,5 miljoner euro.  I programmet sattes också som mål att skapa en alliansmodell för främjande av cyklingen, där en för parterna gemensam alliansorganisation skulle svara för åtgärderna i anslutning till planering, byggande, underhåll, marknadsföring och utveckling.  I slutet av år 2021 anhängiggjordes en offentlig upphandling, där storleksklassen för servicealliansen för främjande av cyklingen uppskattades till 20–30 miljoner euro fram till utgången av år 2029.  I en marknadsinfoinbjudan som publicerades i juni 2022 var den preliminära kostnaden för alliansen 30–50 miljoner euro fram till utgången av år 2029.

Ett förslag som omfattade planering, genomförande och underhåll av cykelalliansen gavs av tre anbudsgivare.  Vid stadsmiljönämndens sammanträde 14.12.2022 valdes preliminärt en grupp bestående av två företag till genomförare av cykelalliansen, där den ena parten är samma konsultbolag, med vilket staden upprättade det år 2021 förverkligade programmet för främjande av gång och cykling.  Stadsmiljönämndens beslut gav fullmakt för undertecknande av ett alliansavtal, i och med vilket avtalet egentligen uppkommer.  Dessutom gav beslutet fullmakt att göra en beställning för alliansmodellens utvecklingsskede.  Om de beställningar som görs i genomförandeskedet kommer separata beslut att fattas och det är meningen att kostnaderna ska klarna årligen i anslutning till budgetbehandlingen.  I Vasa stads budget för år 2023 har i investeringsplanen för åren 2023-2027 intagits totalt 13,5 miljoner euro för investeringsutgifter som hör till cykelalliansprojektet.

Revisionsnämnden konstaterar utifrån de uppgifter som gäller koldioxidutsläpp att betydelsen av att minska trafikutsläppen har identifierats vid förverkligandet av målet Klimatneutrala Vasa. I utvärderingsberättelsen för år 2019 konstaterade revisionsnämnden att många åtgärder med stora och snabba konsekvenser i anslutning till koldioxidutsläpp redan hade gjorts,  vilket betyder att minskande av de utsläpp som den framtida vägtrafiken föranleder skulle innebära en betydande översyn av trafikkulturen i Vasa.  När det gäller nuläget konstaterar nämnden att ett alternativ för att minska utsläppen baserat på avgifter och begränsningar är styrande metoder som utgår från förbättrande av gång- och cykelmöjligheterna, så att det utvecklande av cykeltrafiken som inletts i Vasa är aktuell som åtgärd.  Revisionsnämnden påpekar emellertid att kostnaderna för cykelalliansmodellen som sträcker sig till år 2029 ändrades under planeringsperioden från 20–30 miljoner euro till 30–50 miljoner euro.  Revisionsnämnden anser att ett tillägg på 10–20 miljoner euro i projektets kostnadskalkyl är betydande med tanke på stadens totala ekonomi.

Den strategiska styrgrupp som svarar för koordineringen av målet Klimatneutrala Vasa inledde sin verksamhet i maj år 2022.   Utifrån styrgruppens protokoll har man vid sammanträdena arbetat med en rapport som behandlar temaprogrammet.  Enligt utvärderingsberättelsen år 2019 hade rapporterna från åren 2016 och 2018 som behandlar det dåvarande energi- och klimatprogrammet förts till fullmäktige.  I efterskott är det möjligt att konstatera att energi- och klimatprogrammets uppföljningsrapport för år 2019, som var i utkastskedet och som i början av år 2020 sändes till revisionsnämnden som kompletterande material, efter det här inte har behandlats i stadsfullmäktige.  Revisionsnämnden framförde i utvärderingsberättelsen för år 2019 ett ställningstagande, enligt vilket stadsfullmäktige utifrån rapporteringen om det dåvarande energi- och klimatprogrammet hade mycket begränsade möjligheter att övervaka hur de beslut som fullmäktige fattade förverkligades och att följa upp målen för energi- och klimatprogrammet.  Enligt utvärderingen framfördes inte klart i de två uppföljningsrapporter som fördes till fullmäktige hur de mål som satts för programmet utfallit eller utvecklingen av de mest betydande åtgärdernas utsläppsmål och kostnader på årsnivå.   Revisionsnämnden konstaterar utifrån uppgifterna om nuläget att situationen då det gäller rapportering och informationsproduktion verkar ha till och med försämrats jämfört med år 2019.  Efter den rapport som behandlar år 2018 har ingen uppföljning av förverkligandet av klimatneutralitetsmålet i form av en separat rapportering förts till fullmäktige.

Sammanfattning

Ärendet eller målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar:

Vasa har enligt HINKU-beräkningen, som Finlands miljöcentral producerar, bland de 21 största städerna minskat sin procentandel av utsläpp per invånare andra mest under åren 2005–2020.

I staden har åtgärder i anslutning  till de mest betydande utsläppskällorna planerats och genomförts, såsom beslutet om övergång till klimatneutral el samt planer för främjande av mer hållbara färdsätt.  Också speciellt andelen fjärrvärme som utsläppskälla har i Vasa minskat under 2000-talet.

Staden har år 2021 som internt arbete genomfört en färdplan som siktar på att förverkliga klimatneutralitetsmålet, där man på olika delområden har bedömt mängden utsläppsminskningar som förutsätts, de åtgärder som de kräver samt åtgärdernas inverkan på stadens ekonomi och verksamhet.

Ärendet kan utvecklas eller uppnåendet av målet kan främjas:

Målet ”Finlands energiklokaste och energieffektivaste stad” som revisionsnämnden tagit in i utvärderingsplanen för år 2022 är ett av tre delmål för Klimatneutrala Vasa.  Då det gäller det enskilda delmålet kan revisionsnämnden konstatera att det inom olika sektorer har genomförts många åtgärder i anslutning till energiklokhet och energieffektivitet.   Revisionsnämnden har emellertid ansett det motiverat att behandla klimatneutralitetsmålet även mer omfattande, eftersom det för de tre delmålen har fastställts gemensamma mätare i stadens strategi.  Där man har lyckats i planeringen och implementeringen av åtgärder i anslutning till ett enskilt delmål, ser revisionsnämnden brister i rapporteringen av helhetsbilden för klimatneutralitetsmålet på lång sikt.

Uppföljningen och rapporteringen av klimatneutralitetsmålet är enligt revisionsnämndens uppfattning för utvärderingsåret 2022 i något slags mellanläge.  Den strategiska styrgruppen för målet Klimatneutrala Vasa har inlett sin verksamhet under år 2022, och vid sammanträdena har enligt protokollen behandlats en rapport anknuten till målet.  Vid tidpunkten för skrivandet av utvärderingsberättelsen finns emellertid inte ännu någon uppgift om den fortsatta behandlingen av rapporten.  Likaså har ett beslut om anslutning till SECAP-programmet fattats i slutet av år 2022, men den egentliga genomförandeplanen blir färdig under våren 2023.  För revisionsnämnden är det också oklart hur genomförandet av färdplanen för klimatneutraliteten som upprättats år 2021 rapporteras, även om färdplanen enligt revisionsnämndens uppfattning innehåller en ganska långtgående mål- och åtgärdsplan. En del av färdplanens åtgärdsförslag har behandlats vid Klimatneutrala Vasa-styrgruppens möten, men en samordnad rapportering till exempel till fullmäktige har inte funnits.

I Vasa har man inlett åtgärder som siktar på att utveckla cyklingsmöjligheterna. Dessa kan med tanke på minskandet av koldioxidutsläppen i trafiken anses vara motiverade.  Revisionsnämnden fäster emellertid sin uppmärksamhet på att kostnadskalkylen för den planerade cykelalliansen steg från 20–30 miljoner euro till 30–50 miljoner euro under planeringsperioden.  Den ena parten av den grupp som vann konkurrensutsättningen var samma konsultbolag, med vilket programmet för främjande av gång och cykling upprättades och vilket ursprungligen föreslagit beredandet av en cykelalliansmodell.  I det nämnda programmet var det uppskattade priset 19,5 miljoner euro för de prognostiserade förbättringarna av cykelruttsnäten för åren 2022–2029.  Revisionsnämnden frågar vad den här uppskattningen som presenterats år 2021 baserar sig på som är en upp till 30 miljoner större maximikostnadskalkyl för cykelalliansmodellen.  Alla prognostiserade investeringar för cykelalliansmodellen har inte ännu beaktats i staden investeringsplan, vilket innebär att senast år 2029 kommer det eventuell att riktas ännu oförutsedda kostnadstryck på stadens ekonomi, även om det finns planer på att söka också utomstående finansiering för allianskostnaderna, och kostnaderna innehåller också utgifter för underhåll av cykellederna.

Ärendet eller målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar:

Revisionsnämnden uttrycker sin oro över den bristfälliga rapporteringen om klimatneutralitetsmålet under de senaste åren.  Till stadsfullmäktige har inte under de fyra senaste åren förts någon separat rapportering för klimatneutralitetsmålet.  Rapporten om år 2019 har inte behandlats i fullmäktige, även om revisionsnämnden år 2020 har fått en version från utkastskedet.  Också den koldioxidrapport som finns på Vasa stads webbsidor är från år 2020 och täcker således uppgifter fram till år 2018 och förhandsuppgifter för 2019.  Om genomförande av programmet för hållbara färdsätt, som godkänts i stadsfullmäktige år 2020, har rapporteringen inte varit konsekvent, även om programmet innehåller sakenligt upprättade åtgärderförslag, ansvarsparter och tidtabeller.  Revisionsnämnden har inte heller hittat någon slutrapportering om SEAP-programmet, fastän programmet har upphört år 2020.

Revisionsnämnden har inte vetskap om huruvida temagruppen Klimatneutrala Vasa tänker föra en separat rapport om klimatneutralitetsmålet till stadsfullmäktige innan fullmäktigeperiodens slut.  Enligt de uppgifter som revisionsnämnden fått kommer rapporteringen om genomförandet av temaprogrammen att ges i samband med bokslutet samt den andra delårsrapporten, och ett sammandrag om temaprogrammen kommer att ges till stadsfullmäktige i slutet av fullmäktigeperioden.  Revisionsnämnden rekommenderar att den praxis som genomförts för åren 2016 och 2018 där en separat rapport om klimatneutralitetsmålet förs till stadsfullmäktige fortsätter.

Resultatområdet planläggningens grundläggande uppgift har fastställts till att producera stadsplaner och planer som förverkligar Vasa stads strategiska mål samt utredningar i anslutning till dem. Planläggningens uppgift anses vara skapande av förutsättningar för och styrande av stadens utveckling mot gemensamt överenskomna mål.   Planläggningens verksamhet följs upp vid sidan om budgetmålsprocessen i planläggningsberättelsen som behandlas i början av varje år i stadsmiljönämnden och som innehåller ett tvärsnitt av föregående års händelser.

Enligt planläggningsberättelsen har de tyngdpunkter som fastställts år 2022 för planläggningens verksamhet genomförts bra.   Tyngdpunkterna har varit till exempel inledande av uppdateringen av totalgeneralplanen, utvecklande Vasas centrum och kärnområdena i anslutning till centrum, stärkande av stadsdelscentrum samt tryggande och utvecklande av ett fungerande grönområdesnätverk och en fungerande stadsnatur.  De mål som ansluter sig till de prioriterade områden har i sektorns självutvärdering ansetts vara genomförda och planläggningsprocesserna och de övriga processerna i anslutning till dem har framskridit.

Prestationerna och nyckeltalen för resultatområdet planläggningen följs upp med hjälp av de mätare som fastställts i bokslutet och budgeten.  Revisionsnämnden har i utvärderingsberättelsen för år 2015 konstaterat att för en del av mätarna beskrivs i stället för det egentliga nyckeltal en tolkning (till exempel målets värde ett = förverkligats, värde noll = inte förverkligats).  Enligt revisionsnämndens ställningstagande då skulle meddelande av de egentliga siffervärdena ge fullmäktige en tydligare bild av till exempel plan- och tomtreservens tillstånd.  Till den delen baserar sig rapportering om mätarnas förverkligande i bokslutet fortsättningsvis delvis på en tolkning, även om de egentliga siffervärdena som ligger bakom dem gås igenom till exempel i planläggningsöversikten.

Mål som satts för planläggningens verksamhet i budgeten är till exempel en mätare som eftersträvar en dämpning av ökningen av byggande i glesbebyggda områden, enligt vilken antalet nya byggplatser för boende som uppkommer genom avgörande som gäller planeringsbehov borde minska årligen.   Enligt planläggningsberättelsen har mätaren för år 2022 inte förverkligats, eftersom antalet nya byggplatser ökade med en jämfört med föregående år.  Helhetssituationen ansågs emellertid vara bra, eftersom mätaren strävar efter att styra boendet till detaljplaneområden samt intill bycentrum.  Enligt planläggningsberättelsen placerade sig de nya detaljplanerna därtill inom befintlig samhällsstruktur, och styrde på så sätt till en förtätning av stadsstrukturen.

Temahelheten ”Attraktiva Vasa” som ingår i stadsmiljösektorns budgetmål och har härletts från stadens strategiska mål innehåller flera mål som anknyter till planläggning, bland annat i anslutning till befolkningstillväxt och våningskvadratmeter för byggande, mängden tomt- och planreserver samt detaljplaneprocessens genomgångstid.   Staden har i det genomförandeprogram för markanvändningen som godkänts för åren 2020–2024 satt som mål en ökning på 500–600 invånare per år, och enligt Vasa stads egen prognos är målet för befolkningstillväxten 300 invånare per år.  Från år 2016 till år 2021 har stadens årliga befolkningstillväxt emellertid blivit ganska klart under det eftersträvade.  Till befolkningstillväxtmålet ansluter sig också målet som ställts i genomförandeprogrammet för markanvändningen om produktion av totalt 560 olika typer av bostäder årligen.   Under de senaste fullmäktigeperioderna har emellertid bostadsproduktionen i regel blivit under det mål som ställts.  Revisionsnämnden har i utvärderingsberättelsen som behandlar år 2019 konstaterat att målet för bostadsproduktion aktivare än dittills borde jämföras med hur befolkningsmålet förverkligas, vilket innebär att ett något lägre mål för bostadsproduktionen skulle vara mer realistiskt.  Då de gäller bostadsproduktionen år 2020 var den totalt 291 bostäder och för 2021 års del 347 bostäder.

Planreserven avsedd för bostadsbyggande i staden har redan enligt utvärderingsberättelserna år 2015 och år 2019 varit på en bra nivå, och då det gäller år 2022 överskred planreserven klart det mål som satts för en planreserv på tre år för alla hustypers del.  Däremot finns det ingen systematisk uppföljning om planläggningens utgiftsstruktur, dvs. planläggningsekonomin. med undantag av en mätare i planläggningsberättelsen, vilket revisionsnämnden har behandlat speciellt i utvärderingsberättelsen för år 2012.  Enligt den här mätaren förutspås planläggningens verksamhetsutgifter i budgeten år 2022 stiga till 30 euro per invånare, jämfört med 24,2 som utfallit i bokslutet år 2021.   I bokslutet för år 2022 var planläggningens slutliga verksamhetsutgifter per invånare 27,43 euro.  Ökningstrycket på planläggningskostnaderna föranleds av att Vasa stad har en begränsad mängd mark till förfogande, och de markområden som är bra är redan till stor del byggda.   På grund av det här skulle uppföljning av planläggningens kostnader enligt revisionsnämnden vara ytterst viktiga.

Enligt de utredningar som revisionsnämnden fått är hanteringen av dagvatten ett ämne som upprepade gånger lyfts fram i planläggningsprocessen och som man enligt planläggningsberättelsen har strävat efter att utveckla genom att stadens dagvattenarbetsgrupp sammanträder, genom förutseende konsekvensbedömning samt utbildning.  Staden gjorde dagvattenutredningar för 47 hektar.  Under året har en plan avbrutits och detaljplanen för Abborrvägen har överklagats.  Mätaren ”Deltagande i planprocessen och detaljplaner som inte överklagas” som ingår i budgetmålen verkar som mål i någon mån motstridigt, eftersom det bakom fördröjningen av planläggningsprojekt ofta är långvariga besvärsprocesser som inletts av kommuninvånare.  Enligt det som revisionsnämnden har fått höra har inkluderandet av kommuninvånarna samt speciellt genuint hörande emellertid upplevts ha positiva inverkningar på planernas genomgång.

Sammanfattning

Ärendet eller målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar:

Inom resultatområdet planläggning har man i verksamheten strävat efter strategiinriktning och förverkligande av fullmäktiges bindande mål för verksamheten.

Den befintliga planreserven överskrider klart den planreserv på tre år som satts som mål för alla bostadstyper.  

Ärendet kan utvecklas eller uppnåendet av målet kan främjas:

Även då det gäller planläggningen har Vasa stad svårigheter att rekrytera kompetent personal, vilket i och med att tjänster och befattningar blir otillsatta eller genom personalomsättning äventyrar förverkligandet av stadens mål.

Ärendet eller målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar:

Planläggningens kostnader per invånare prognostiseras öka för år  2022.  Revisionsnämnden har i sina tidigare utvärderingsberättelser behandlat planläggningens kostnadsuppföljning, men planläggningsresultatområdets årliga rapportering innehåller förutom i fråga om en mätare ingen mer detaljerad uppföljning av kostnaderna.   Enligt revisionsnämnden ska uppmärksamhet fästas på uppföljningen av planläggningskostnaderna.

Vasaregionens avfallsnämnd fungerar som avfallshanteringsmyndighet för kommunerna Vasa, Korsholm, Vörå, Storkyro, Malax och Korsnäs samt svarar när det gäller hushålls- och kommunalt avfall för utvecklings- och uppföljningsuppgifterna inom avfallshanteringen enligt sitt samarbetsavtal.  Vasa stad är värdkommun för nämnden och ansvarar för dess förvaltning. Nämnden sköter inom sitt verksamhetsområde kommunernas lagstadgade myndighetsuppgifter och de kommuner som hör dit äger Stormossen Ab, som ansvarar för  ägarkommunernas avfallshantering.  Till avfallsnämndens uppgifter hör bland annat upprätthållandet av avfallshanterings- och slamtömningsregister, utfärdande av avfallshanteringsföreskrifter, godkännande av servicenivån för avfallshanteringen och avfallstaxan, tillsynsuppgifter samt upprättande av ett avfallspolitiskt program. 

Reformer som gäller avfallslagen trädde i kraft 19.7.2021, och samma år reviderades också avfallsförordningen.  De nya kommunala avfallshanteringsföreskrifterna har varit i kraft sedan 1.6.2022.  Målet med den reviderade avfallslagstiftningen är att minska på avfallsmängden samt effektivera återanvändningen och materialåtervinningen. En del av ändringarna baserar sig på nationella behov och en del på Europeiska unionens avfallslagstiftningspaket.  Centrala ändringar som träder i kraft år 2023 är kravet på separatinsamling av bioavfall vid fastigheter bestående av en till fyra lägenheter från och med 1.10.2023.  En del av avfallsnämndens verksamhetsområde omfattas inte av det här kravet.  Dessutom åtstramas insamlingskraven för förpackningsavfall 1.7.2023 för de fastigheter där det finns fem eller flera  lägenheter.  På kommunernas ansvar är också insamlingen av textilavfall områdesvis från början av år 2023.

Revisionsnämnden har utvärderat avfallsnämndens verksamhet med tanke på budgetmålen och uppföljningen och genomförandet av det avfallspolitiska program som upprättats för åren 2018–2023.  I Vasa stads budget för år 2022 har för avfallsnämnden fastställts tre mål som anknyts till temahelheterna för stadens strategiska styrning.   Två mål som anknyter till temahelheten Klimatneutrala Vasa är målet att höja andelen hushåll som är anslutna till den organiserade avfallstransporten till över 95 procent, samt målet att höja andelen hushåll som anslutits till den organiserades slamtransporten till över 85 procent.  Till temahelheten Attraktiva Vasa ansluter sig målet om utvecklande av e-tjänsterna inom avfallshanteringen för att trygga hastigheten och kvaliteten på beslutsprocessen.  Mätare för det här målet är ökningen av antalet elektroniska ansökningar.

Uppföljning av hur de tre nämnda målen nåtts baserar sig på uppgifter som avfallsnämnden har rapporterat.  Målet för anslutande av hushåll till den organiserade avfallstransporten konstaterades ha utfallit redan i anslutning till den andra delårsrapporten för år 2022, då anslutningsprocenten var 96 i början av året.  Anslutande av alla små fastigheter till avfallshanteringen anses önskvärt och det nya målet i budgeten för år 2023 är 98 procent.  För att förverkliga målet strävar man efter att sända uppmaningsbrev till hushåll, i fråga om vilka nämnden inte har uppgifter om att de hör till den organiserade avfallshanteringen.  Efter att två brev sänts utan resultat överförs fastigheten till kommunernas miljömyndighet.  Enligt de uppgifter som revisionsnämnden fått är den viktigaste orsaken till att små fastigheter blir utanför den organiserade avfallstransporten sparskäl, så kallade principiella skäl samt förbränning av eget avfall.

Då det gäller de fastigheter som anslutit sig till den organiserade slamtransporten rapporterades att målutfallet år 2022 var 69 procent, dvs. under det uppsatta målet på 85 procent.  Också till de fastigheter som är utanför slamtransporten sänds två uppmaningsbrev, och efter det överförs fastigheterna som inte har vidtagit nödvändiga åtgärder till miljömyndigheterna för fortsatta åtgärder.  Enligt avfallsnämndens verksamhetsberättelse år 2022 sändes uppmaningsbrev till totalt 1788 fastigheter.  Enligt den andra delårsrapporten daterad 30.6 hade 810 stycken fastigheter överförts till miljömyndigheterna för fortsatta åtgärder.  Revisionsnämnden har inte en klar uppfattning om hurdana orsaker som inverkar på andelen fastigheter som inte hör till den organiserade slamtransporten.

Målet som gäller bättre elektroniska tjänster gjorde framsteg enligt måluppföljningen som presenterades i den andra delårsrapporten år 2022 genom att en gemensam avfallshanteringsportal för Vasaregionens avfallsnämnd och Stormossen skapades. Genom den sker uträttandet av ärenden inom avfallshantering i framtiden.  Enligt uppföljningen är avfallshanteringsportalen en tilläggsmodul till det nuvarande kundregistret som är i testningsskedet.  Enligt avfallsnämndens verksamhetsberättelse för år 2022 steg andelen elektroniska ansökningar betydligt från 56,1 procent år 2021 till 85,1 procent år 2022.  Före det här har andelen beslut som mottagits i elektronisk form varit som högst år 2020 då den var 79,4 %.  Den genomsnittliga behandlingstiden för elektroniska ansökningar år 2022 var 9,5 dagar.

Det avfallspolitiska programmet är ett dokument upprättat av kommunerna, Vasaregionens avfallsnämnd och Ab Stormossen Oy, där gemensamma mål för utvecklandet av regionens avfallshantering ställs. Upprättandet av det avfallspolitiska programmet som varit i kraft de senaste åren har inletts våren 2017 och efter det har programmet varit i kraft åren 2018-2023. Genomförandet av programmet har följts upp vid avfallsnämndens sammanträden i början av åren 2020–2022 och med separata uppföljningsdokument som anslutits till mötesbehandlingarna.  Eftersom programperioden närmar sig sitt slut utvärderar revisionsnämnden förverkligandet av de omfattande mål som ställts i det avfallspolitiska programmet och de undermål som fastställts för dem.

I det avfallspolitiska programmet har tre övergripande mål ställts, av vilka 60 procent av bioavfallet som ingår i det kommunala avfallet enligt det första målet ska finnas i materialåtervinning före år 2023. Enligt det andra målet ska av allt kommunalt avfall som uppkommer på verksamhetsområdet 55 procent styras till materialåtervinning senast år 2023. Det tredje målet strävar efter att begränsa en ökning av avfallsmängderna genom att sätta som villkor att jämfört med år 2016 ska ökningen av den årliga avfallsmängden var mindre än den årliga ökningen av bruttonationalprodukten.

Enligt uppföljningen som behandlas årligen vid avfallsnämndens sammanträden har det tredje övergripande målet i det avfallspolitiska programmet, dvs målet om en mindre ökning av den årliga avfallsmängden än ökningen i bruttonationalprodukten, förverkligats varje uppföljningsår.  Däremot har de två övriga övergripande målen om de relativa andelarna av återvinningsbart bioavfall samt kommunalt avfall inte förverkligats.  Enligt uppföljningen sjönk till och med andelen bioavfall som går till återvinning mellan åren 2019 och 2021.  Sänkningen förklarades med ändringar som skedde år 2020, då bioavfallsmängden minskade med sex procent, samtidigt som andelen brännbart avfall ökade med tre procent.  Andelen kommunalt bioavfall som går till återvinning var 41 % år 2019, år 2020 var det 28 % och år 2021 var andelen 36 %, medan målet hade satts på 60 procent.   Andelen kommunalt avfall som gick till återvinning var 28 % år 2019, år 2020 var det 35 % och år 2021 var andelen 35,4 %, medan målet hade satts på 55 procent.

I avfallsnämnden behandling har våren 2020 antecknats att förverkligandet av det avfallspolitiska programmets övergripande mål ser bra ut, och inga omedelbara åtgärder ansågs vara nödvändiga.  Också vid uppföljningen år 2021 konstaterades att det inte fanns behov av omedelbara åtgärder.  I sammandraget till mötesbehandlingen år 2022 konstateras emellertid att för att få återvinningsgraden till den nivå som är målet förutsätts det omfattande åtgärder i Vasaregionen bland annat att de brännbara avfallet minskar till ca hälften.  Utöver det här bör sorteringen och återvinningen ytterligare effektiveras.  De ändringar av avfallslagen som träder i kraft under år 2023 har inverkan bland annat på den separata insamlingen av bioavfall, men i avfallsnämndens redogörelse konstateras att höjande av återvinningsgraden för bioavfall till 60 % skulle förutsätta en insats av alla, inte bara av de fastigheter som finns på tätortsområden.   Revisionsnämnden konstaterar att målet som siktar på att höja återvinningsgraden för avfall har visat sig vara svårare än prognostiserat.  De nivåer som satts som mål baserar sig på Europeiska unionens reviderade avfallsdirektiv.  I anslutning til revideringen av det avfallspolitiska programmet är det möjligt att på nytt överväga metoder för som kunde göra det möjlighet att nå det utmanande målet.

Uppnåendet av de övergripande målen i det avfallspolitiska programmet har stötts genom att totalt 15 mer detaljerade mål som har listats under dem. Förverkligandet av dem har utvärderats i ett separat uppföljningsdokument för det avfallspolitiska programmet.  Med detaljerade mål har man strävat efter att bland annat effektivera sorteringen av bioavfall, ta i bruk en komposteringsguide samt ordna kampanjer i anslutning till återvinning av avfall.  Största delen av uppföljningen av målen fram till år 2021 har skrivits åren 2019 och 2020. En del av de detaljerade målen är till sin karaktär längre åtgärdslistor, vilka kan innehålla också flera mål.   Möjligheten att utvärdera detaljerade mål skulle förbättras om själva målet och de åtgärder som avsetts för främjandet av det skulle ha avskilts tydligare från varandra.  I avfallsnämndens senaste uppföljning från år 2021 har av de detaljerade målen sex bedömts bli förverkligade enligt tidtabellen och nio har ansetts förutsätta åtgärder.  Emellertid har avfallsnämnden även vid de mål som förutsätter åtgärder inte ställt upp sådana, eftersom förverkligandet av målet har ansetts höra till kommunerna eller Stormossen.

Sammanfattning

Ärendet eller målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar:

Avfallsnämndens  budgetmål om hushåll som anslutits till den organiserade avfallstransporten har förverkligats och andelen små fastigheter som omfattas av avfallstransport närmar sig hundra procent.

Avfallsnämnden har åren 2020–2022 vid sina möten behandlat utfallet av det avfallspolitiska programmet både med hjälp av en rapportering som skrivits in i samband med sammanträdesärendet och med hjälp av ett uppföljningsdokument som har funnits som en separat bilaga.  Revisionsnämnden konstaterar att uppföljningen av det kommunala politikprogrammet därmed har varit på en sakenlig nivå.

Ärendet kan utvecklas eller uppnåendet av målet kan främjas:

Övergången till distanstjänster orsakade av coronatiden år 2020 verkar ha ökat andelen elektroniskt uträttande av ärenden och påskyndat tjänsteinnehavarbesluten enligt avfallsnämndens mål.  År 2021 sjönk andelen elektroniska ansökningar emellertid betydligt och år 2022 ökade de igen.  Avfallshanteringsportalen som främjar elektroniskt uträttande av ärenden samt kundregistret rapporteras vara i testningsskedet eller nyligen ha blivit klara.  Revisionsnämnden rekommenderar att avfallsnämnden följer med och vid behov rapporterar om inverkan av den elektroniska kundtjänsten.

Mellan de mål som satts i budgeterna för åren 2019-2022 för avfallsnämnden samt målen som finns i det gällande avfallspolitiska programmet för åren 2018-2023 kan just inga likheter observerats. Avfallsnämndens budgetmål är klarare kopplade till de strategiska mål som styr Vasa stads verksamhet, medan det avfallspolitiska programmet baserar sig på styrning från den nationella nivå samt Europeiska unionen.   Revisionsnämnden föreslår emellertid att för att förbättra strategins styrande inverkan skulle beröringspunkterna mellan det avfallspolitiska programmet och stadens helhetsstrategi stärkas mer än hittills i framtiden.

Ärendet eller målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar:

I uppföljningen av det avfallspolitiska programmet som avfallsnämnden gör har de övergripande målen ännu i början av år 2020 bedömts utfalla bra, men år 2023 är situationen den att i  de två mål som gäller återvinningsgraden för avfall är man väldigt tydligt på efterkälken.  Coronatiden  har för sin del  inverkat på målförverkligandet, men som helhet är klyftan mellan mål och förverkligande bredare än inverkningarna från coronatiden.  Enligt revisionsnämndens bedömning kommer uppnåendet av målen för avfallens återvinningsgrad speciellt inom den tidtabell som dikteras för den första mellanetappen 2025 i Europeiska unionens avfallsdirektiv att vara ytterst utmanande.

Utifrån utredningar som revisionsnämnden fått är det inte uppenbart hurdana faktorer som har hindrat uppnåendet av målet för andelen hushåll som anslutits till den organiserade slamtransporten.

I det avfallspolitiska programmet som gäller åren 2018–2023 har vid sidan om de övergripande målen satts 15 mer detaljerade undermål.  På utformningen av undermålen borde emellertid uppmärksamhet fästas, eftersom själva målet inte har fastställts tydligt för alla undermål, utan det presenteras i form av en åtgärdslista.  Eftersom ansvaret för genomförandet av det avfallspolitiska programmet fördelas på olika parter (bland annat de kommuner som hör  till Vasaregionens avfallsnämnd samt Stormossen) skulle det med tanke på hanteringen av helheten vara viktigt att målen skulle vara så klart fastställda som möjligt och att de åtgärder som är tänkta för att förverkliga dem samt mätarna skulle räknas upp skilt från målet.