Ordförandens översikt

Revisionsväsendets lägesrapport

Revisionsnämnden har utfört sin uppgift genom utvärdering av de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige. Uppgifterna har skötts med decimerade personalresurser inom revisionsväsendet. Då jag började som ordförande år 2000, fanns det 5 personer på lönelistorna inom revisionsväsendet. Under de senaste åren har byrån krympt till en 2 personers enhet. För närvarande, när utvärderings-berättelsen publiceras, finns det exakt en ordinarie arbetstagare i enheten. Revisionsdirektören är tjänstledig och för hans del utvisar tiden om staden har tillräcklig hållkraft/attraktivitet för att återställa enheten så att den blir funktionsduglig. Annars blir det igen dags för rekrytering och det är inte lätt i de här förhållandena, då välfärdsområdena söker motsvarande tjänsteinnehavare. Vi kan konstatera att utvärderingsberättelsen som publiceras är snävare till sitt ämnesområde än normalt. Samtidigt konstaterar jag att utvärderingsberättelsen publiceras förutom i digital version också som trycksak, så att fullmäktige-ledamöterna kan använda även pappersversionen som stöd för sitt arbete.

I strategin finns många mål som inte har nåtts och inte kommer att nås.
Det är en bra sak att sätta ribban högt, men om målhöjden är av den kalibern att höjden inte överskrids, då har ribban satts för högt.
Jag tar här i ordförandens spalt upp några mål som gäller Vasa.

Stadens tillväxt

Fullmäktiges mål om en stad med 100 000 invånare är ännu långt från att förverk-ligas. Frågan är emellertid av en sådan karaktär att det naturligtvis på längre sikt kan nås, om alla mål med batteriindustrin och Giga-Vaasa nås. De bör beaktas att nästan alla strategiska mål innehåller en prislapp. Likaså stadens tillväxt.

Klimatneutrala Vasa?

Det strategiska målet var att Vasa är klimatneutral senast år 2030. Före år 2020 var målet 2035. Målet skärptes emellertid och som det ser ut nu kommer det inte att nås. I utvärderingsberättelsen som nu blir publicerad konstateras att ca 57 % av målet har nåtts. Därför måste det göras något åt saken, om man tänker nå målen ens fram till 2050, vilket också är det mål som Europeiska unionen har satt.

Lyckliga Vasabor?

En gång i tiden, då Vasabornas lycka mättes, så var Vasaborna lyckligare än Lillkyro-borna. Efter kommunsammanslagningen hör Lillkyroborna nu till de lyckliga Vasaborna. Revisionsnämnden konstaterar att lyckomätningarna har gjorts ganska snävt och därför bör mätningarna i framtiden omfatta större grupper, så att det blir en verklig bild av hur saken ligger till.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken konkurrensutsattes och följderna har inte varit särskilt tillfreds-ställande för medborgarnas del. Redan i nuläget har situationen lappats med stora summor och funktionaliteten ska också kritiskt utvärderas i förhållande till stadens satsningar.

Det ekonomiska läget

Vasa stad klarade sig allt som allt bra från de svåra åren. Bokslutet från år 2022 visar att man är på väg i en bra riktning. Emellertid oroar ökningen i skuldbeloppet fortsättningsvis och kommande investeringar måste finansieras på kredit. En stor grupp arbetstagare inom staden övergick till välfärdsområdet och därför ska stadens organisation nu betraktas med nya ögon.

Revisionsnämndens ordförande
Heimo Hokkanen