6: Ekonomin i balans

Revisionsnämnden fäster uppmärksamhet på det ekonomiska ledarskapet i Vasa stadskoncern.  Under den senaste fullmäktigeperioden har det förekommit många problem vid beredningen av Vasa stads koncernbokslut, vilket har gjort att bland annat koncernboksluten och därmed också revisionen har fördröjts.  Till exempel åren 2017, 2019 och 2020 färdigställdes Vasa stads koncernbokslut inte inom utsatt tid enligt kommunallagen. I alla de andra 21 största städerna i Finland kunde boksluten under motsvarande tid i regel behandlas före utgången av mars månad året efter verksamhetsåret.

Enligt revisionsnämndens uppfattning är en betydande orsak till det försvagade bokslutsförfarandet de på varandra följande organisationsförändringarna i Vasa stad.   År 2018 bolagiserades en del av ekonomitjänsterna.  Till följd av det outsourcades bland annat huvuddelarna, kontrollen och kompetensen i fråga om bokslutsberedningen till stadens intressebolag som bildades.  På motsvarande sätt förnyades stadens koncernförvaltning år 2019, varvid den allmänna utvecklingen, såsom den strategiska ledningen och den ekonomiska ledningen slogs samman.

Ärenden ska enligt revisionsnämnden granskas både med tanke på stadens egen ekonomiska kompetens och de outsourcade ekonomitjänsterna som beställs.  De senaste årens fördröjningar i boksluten är enligt revisionsnämnden ett tecken på att staden i förändringen som började år 2018 inte klarade av att säkerställa kontinuiteten för den ekonomiska kompetensen som lades ut till intressebolaget.  Likaså har den totala hanteringen av stadens ekonomi och den ekonomiska kompetensen blivit snävare på ett avgörande sätt, så att stadens tillsynsmetoder inte längre räcker till för att säkerställa resultatet för de beställda tjänsterna.

Ärenden ska enligt revisionsnämnden granskas både med tanke på stadens egen ekonomiska kompetens och de outsourcade ekonomitjänsterna som beställs.  De senaste årens fördröjningar i boksluten är enligt revisionsnämnden ett tecken på att staden i förändringen som började år 2018 inte klarade av att säkerställa kontinuiteten för den ekonomiska kompetensen som lades ut till intressebolaget.  Likaså har den totala hanteringen av stadens ekonomi och den ekonomiska kompetensen blivit snävare på ett avgörande sätt, så att stadens tillsynsmetoder inte längre räcker till för att säkerställa resultatet för de beställda tjänsterna.

I Österbottens inledde välfärdsområdet sin verksamhet i början av år 2022.  Efter det är bildning och stadsmiljö stadens största sektorer.  Den ekonomiska kontinuiteten och investeringarnas ökade betydelse gör att uppmärksamhet bör fästas på hela organisationens ekonomiska kompetens.  Samtidigt kan man svara mot eventuella risker på bästa sätt.  En lösning enligt revisionsnämnden kunde vara att senast från och med år 2023 bör den ekonomiska kompetensen förutom i koncernförvaltningen även stärkas inom stadens sektorer till exempel genom utbildning.  Målet bör vara att man när det gäller ledningen av staden kan säkerställa stadskoncernens ekonomihantering i sin helhet och att man å andra sidan förmår göra tillräckliga riskbedömningar och ekonomiska helhetsplaner med eventuella tider för återbetalning av investeringar.

Vasa stads överskott under det första året av fullmäktigeperioden som inleddes år 2021 var cirka åtta miljoner euro. År 2021 var det tredje året i följd med överskott i Vasa stad.  År 2020 kunde underskottet som samlats i balansräkningen täckas och beroende på det goda resultatet år 2021 finns det ett ackumulerat överskott på något över nio miljoner euro i Vasa stads balansräkning.  Det ackumulerade överskottet i jämförelsestäderna var i slutet av år 2021 i genomsnitt cirka 31 miljoner euro.  Nivån för Vasa stads ackumulerade överskott är tredje sämst bland jämförelsestäderna.  Endast Tavastehus och S:t Michel är sämre.  S:t Michel är vid granskningstidpunkten den enda jämförelsestaden som i sin balans har ett ackumulerat underskott.

Vasa stadskoncerns överskott år 2021 blev cirka 17 miljoner euro.  Vasa stadskoncerns balansräkning har visat överskott under en lång tid.  Efter år 2021 är stadskoncernens ackumulerade överskott cirka 217 miljoner euro, medan det i jämförelsestadskoncernerna är i genomsnitt cirka 96 miljoner euro.  Nivån för det ackumulerade överskottet i Vasa stadskoncern är den högsta i jämförelsestäderna.  Tavastehus, som i fråga om invånarantalet är nästan lika stor som Vasa, har bland jämförelsestadskoncernerna den sämsta situationen.  I Tavastehus är det ackumulerade överskottet i stadskoncernens balansräkning bara en aning över sex miljoner euro.

Den ekonomiska situationen år 2021 i Vasa stad var bra.  Delvis påverkades stadens goda resultat av de så kallade coronastöden.  Tack vare dem steg stadens totala inkomster från budgetnivån i fråga om understöd, samfundsskatteinkomster och statsandelar över 15 miljoner euro.  Inkomsterna på grund av coronakompensationerna blev slutligen större än utgifterna som coronan orsakade staden, främst tack vare den tillfälliga höjningen av samfundsskattens fördelningsandel.  Höjningen av fördelningsandelen blev slutligen något mindre än sex miljoner euro.

Vasa stads årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat var bägge år 2021 på en 30 procent bättre nivå än i jämförelsestäderna i genomsnitt.  Räkenskapsperiodens resultat och årsbidraget år 2021 har emellertid sjunkit från år 2020.  Trots det har skillnaden till jämförelsestädernas medeltal hållits ungefär likadan under de senaste åren.  Vasa stad finns vad gäller räkenskapsperiodens resultat inom den bästa tredjedelen bland jämförelsestäderna.  Vasa stads årsbidrag i bokslutet år 2021 var 739 euro och räkenskapsperiodens resultat 265 euro per invånare.  Räknat per invånare nåddes ett resultat för räkenskapsperioden på över tusen euro av Borgå, som samtidigt var klart högst bland jämförelsestäderna.   Det sämsta resultatet bland jämförelsestäderna hade Björneborg, Seinäjoki och S:t Michel, vilka alla hade ett negativt resultat för räkenskapsperioden 2021.

Vasas skatteinkomster har under flera år varit på högre nivå än i jämförelsestäderna, men skillnaden till jämförelsestädernas genomsnitt håller på att jämnas ut.  Skillnaden för Vasa stads skatteinkomster år 2021 till jämförelsestädernas genomsnitt var nu bara litet över 130 euro per invånare, när den ännu år 2020 var nästan 300 euro per invånare.  Vasa stad finns vad gäller skatteinkomster inom den bästa tredjedelen bland jämförelsestäderna.  Vasa stads skatteinkomster år 2021 var cirka 4650 euro per invånare.  Av jämförelsestäderna hade Borgå de högsta skatteinkomsterna, där skatteinkomsterna per invånare var över 5800 euro.  Sämst var nivån i Joensuu, under 4000 euro.

Genomsnittet för jämförelsestädernas statsandelar per invånare var något högre än i Vasa. Skillnaden för Vasa stads statsandelar i förhållande till jämförelsestädernas genomsnitt har under de senaste åren hållits vid cirka hundra euro per invånare.  Vasa stad finns vad gäller statsandelarna inom den sämre halvan bland jämförelsestäderna.  Vasa stads statsandelar år 2021 var cirka 1983 euro per invånare. Av jämförelsestäderna utbetalades de högsta statsandelarna till Korka, där nivån blev nästan 2460 euro per invånare.  Minst statsandelar betalades till Borgå, där statsandelarna per invånare var cirka 1200 euro.

Vasa stadskoncerns årsbidrag var år 2021 bättre än jämförelsestädernas genomsnitt, men räkenskapsperiodens resultat var redan under jämförelsestädernas genomsnitt.  I synnerhet räkenskapsperiodens resultat sjönk betydligt.  När räkenskapsperiodens resultat för Vasa stadskoncern år 2020 ännu var cirka 630 euro per invånare, var resultatet år 2021 över 50 procent mindre.  I fråga om räkenskapsperiodens resultat var Vasa stadskoncern på genomsnittlig nivå bland jämförelsestäderna.  Vasa stadskoncerns årsbidrag i koncernbokslutet år 2021 var 1226 euro och räkenskapsperiodens resultat 301 euro per invånare. Räknat per invånare nåddes ett resultat för räkenskapsperioden på över tusen euro av Borgå, som samtidigt var klart högst bland jämförelsestäderna. Sämst bland jämförelsestäderna var Seinäjokis stadskoncern, vars resultat var det enda som var negativt.

Vasa stadskoncerns skatteinkomster och statsandelar skiljer sig inte betydligt från ovan framförda siffror för moderstaden.  Granskningen av jämförelsestädernas stadskoncerner är i fråga om dessa inkomstslag likadan.  Observeras bör att år 2021 innehöll både statsandelarna och skatteinkomsterna så kallade coronaunderstöd.  På basis av den historiska utvecklingen har de två senaste åren i jämförelsestäderna genom höjningen av fördelningsandelen för samfundsskatteintäkter och ökningen av understöd i statsandelarna haft en större inverkan på städernas inkomstökning än vad de haft på Vasas inkomster.  Så är det trots att i synnerhet coronaunderstöden år 2020 hjälpte Vasa märkbart att täcka sina underskott från tidigare år.  Med hjälp av den åtstramade ekonomiska balanseringsplanen som inleddes år 2019 har Vasa kunnat svara på utmaningarna under de exceptionella budgetåren 2020 och 2021 i genomsnitt bättre än jämförelsestäderna.

Kriterium A:  Förhållandet mellan årsbidraget och avskrivningarna i kommunens koncernresultaträkning är under 80 procent.  

Inom kommunalekonomin är det eftersträvansvärt att kommunkoncernens internt tillförda medel är tillräckliga.  Då borde årsbidraget vara minst av samma storlek som de planenliga avskrivningarna på anläggningstillgångar.  I en kriskommun är den interna finansieringen efter att de löpande utgifterna betalats under 80 procent av det årliga ersättningsinvesteringsbehovet som avskrivningarna anger.  Det bör naturligtvis observeras att ett negativt årsbidrag inte heller samtidigt får vara så negativt att kommunen på grund av det direkt skulle bli tvungen till utvärderingsförfarande på basis av det slutliga ackumulerade underskottet. När årsbidraget är negativt, räcker det inte till ens för löpande utgifter.

Förhållandet mellan årsbidraget och avskrivningarna har i Vasa stadskoncern under åren 2020–2021 varit positivt.  Under granskningsperioden har relationstalet för Vasa stadskoncern varit på cirka 140 procents nivån.  Vasa stadskoncerns relationstal var i förhållande till jämförelsestäderna år 2020 bättre än år 2021.  År 2020 var Vasas jämförelsetal näst bäst i gruppen, medan det år 2021 placerade sig i den andra tredjedelen bland jämförelsestäderna.  Av jämförelsestäderna hade bara Borgå ett relationstal över 200 procent.  Den största ökningen under åren 2020-2021 har skett i Rovaniemis stadskoncern och i Kouvola har relationstalet sjunkit mest.  Seinäjokis relationstal år 2021 är 93 procent, vilket är lägst bland jämförelsestäderna.

Förhållandet mellan årsbidrag och avskrivningar i Vasa och jämförelsestäderna har under de två senaste åren varit över åttio procent och kriskommunskriteriet uppfylls därmed inte.

Kriterium B: Kommunens inkomstskattesats är minst 2,0 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner.

Kommunens inkomstskattesats anger hur mycket av den skattskyldiges förvärvsinkomster som uppbärs för hens hemkommun.  Kommunalskatten är en av kommunernas skatteinkomstkällor.  Andra skatteinkomstkällor är samfundsskatteintäkterna och fastighetsskatten.  I en kriskommun är kommunens inkomstskattesats allmänt taget hög och den minskar nettoinkomsterna som kommuninvånaren har till förfogande mera än i en kommun med en lägre inkomstskattesats.

Vasa stads inkomstskattesats har under de två senaste åren varit 21 procent.  Vasa stads inkomstskattesats har varit på samma, nästan på jämförelsestädernas, genomsnittsnivå. Av jämförelsestäderna är S:t Michel den största beskattaren, medan Borgå under samma tid har haft den lättaste beskattningen.  Samtidigt har endast Borgå bland jämförelsestäderna haft en inkomstskattesats under 20 procent.  Den största höjningen har under granskningstiden skett i Björneborg.  År 2021 var Björneborgs inkomstskattesats redan samma som Vasas.  Ingen jämförelsestad har under de senaste åren sänkt sin inkomstskattesats.

Vasa stadskoncerns och jämförelsestädernas inkomstskattesats har under de två senaste åren varit under två procent av alla kommuners genomsnittliga inkomstskattesatser och kriskommunskriteriet uppfylls därmed inte.

Kriterium C: Beloppet av lån och hyresansvar per invånare i kommunens koncernbokslut överskrider det genomsnittliga beloppet av lån och hyresansvar i alla kommuners koncernbokslut med minst 50 procent.  

Nyckeltalet beaktar både främmande kapital som eventuellt använts för kommunernas verksamhet (koncernlån) och finansiering av kommunens verksamhet med hjälp av andra hyresmodeller, såsom privat finansiering eller partnerskapsavtal (hyresansvar).   Använda tillsammans styr dessa nyckeltalsdelar inte kommunerna till användning av en viss finansieringsmöjlighet utan valet av finansiering påverkas allmänt taget av kommunens helhetsövervägande.

Vasa stadskoncerns lån och hyresansvar uppgick i slutet av år 2021 per invånare till över 10 000 euro.  Beloppet för lån och hyresansvar har från år 2019 ökat per invånare redan nästan 1000 euro.  Under åren 2020 – 2021 har ökningen varit under 400 euro. Samtidigt var beloppet för lån och hyresansvar i Vasa stadskoncern efter år 2021 tredje högst i jämförelsestäderna.  Endast Kotka och S:t Michel hade större tal.  Lägst är nivån i Salo, där beloppet för lån och hyresansvar per invånare är under 3500 euro.

Vid granskningstidpunkten finns inget gränsvärde baserat på 2021 års koncernbokslut till förfogande. År 2020 översteg beloppet för Vasa stadskoncerns lån och hyresansvar inte motsvarande belopp i alla kommuners koncernbokslut med minst 50 procent och därmed uppfylls kriskommunskriteriet inte.  Av jämförelsestäderna var Kotkas belopp för lån och hyresansvar år 2020 det enda som var cirka 170 euro över gränsvärdet räknat per invånare.

Kriterium D: Koncernbokslutets kalkylmässiga låneskötselbidrag är under 0,8.

Det kalkylmässiga låneskötselbidraget berättar om kommunens verkliga låneskötselförmåga.   Nyckeltalet beskriver förhållandet mellan den interna finansieringen som kan användas för låneskötsel och de kalkylmässiga låneamorteringarna samt räntorna, det vill säga förmågan att sköta förpliktelser som kommunkoncernens lån orsakar.  Kommunkoncernens situation är bättre ju större talet är.

 

Vasa stadskoncerns låneskötselbidrag under åren 2020-2021 har varit positivt.  Under granskningsperioden har relationstalet varit över ett, men talet har minskat från år 2020.  Trots det har Vasa stadskoncerns relationstal bibehållits på samma nivå i förhållande till jämförelsestäderna.  Vasa placerar sig i den sämsta tredjedelen bland jämförelsestäderna.  Av jämförelsestäderna har Borgå och Salo relationstal på två eller mera.  Den största ökningen under åren 2020-2021 har skett i Rovaniemis stadskoncern och i Kouvola har relationstalet sjunkit mest. Seinäjokis relationstal år 2021 är 0,7, vilket är lägst bland jämförelsestäderna.

Vasa stadskoncerns kalkylmässiga låneskötselbidrag i koncernbokslutet har under de senaste två åren varit över 0,8 och därmed uppfylls kriskommunskriteriet inte.  Av jämförelsestäderna är endast Seinäjokis kalkylmässiga låneskötselbidrag under det uppsatta gränsvärdet.  Vid det uppsatta gränsvärdet är efter koncernbokslutet år 2021 både Kouvola och S:t Michel.

Vasa stadskoncern har när den nuvarande fullmäktigeperioden inleds ett ackumulerat överskott i balansräkningen på cirka 217 miljoner euro.  Det ackumulerade överskottet i jämförelsestäderna är vid motsvarande tidpunkt cirka 96 miljoner euro. Nivån för Vasa stadskoncerns överskott är samtidigt högst bland jämförelsestäderna.  Stadskoncernens resultat för räkenskapsperioden år 2021 var cirka 20 miljoner euro, vilket är under jämförelsestädernas genomsnitt.

Vasa stads resultat för år 2021 var cirka 18 miljoner euro.  Resultatet är cirka sju miljoner euro bättre än den ursprungliga budgeten.  Räkenskapsperiodens resultat under motsvarande tid var nästan det dubbla jämfört med jämförelsestädernas genomsnitt.  Vasa stad finns vad gäller räkenskapsperiodens resultat inom den bästa tredjedelen bland jämförelsestäderna.

Ur Vasa stads resultat år 2021 kunde man göra reserveringar för att täcka kostnadstrycket för kommande investeringar.  Efter år 2021 har Vasa stad i sin balansräkning ett ackumulerat överskott på något över nio miljoner euro. Det ackumulerade överskottet i jämförelsestäderna vid motsvarande tidpunkt är i genomsnitt cirka 31 miljoner euro.

I Vasa stad inleddes år 2019 en åtstramad plan för balansering av ekonomin.  Balanseringsplanen år 2019 baserade sig på tidigare balanseringsplaner som syftade till att täcka underskott.  Med hjälp av balanseringsplanerna har Vasa kunnat svara på utmaningarna under de exceptionella ekonomiåren 2020-2021 i genomsnitt bättre än jämförelsestäderna.

Våren 2022 trädde nya kriterier för kriskommuner i kraft.  För Vasa stadskoncerns del uppfylls inte ett enda kriterium för kriskommun vid granskningstidpunkten.

Vasa stadskoncerns resultat för år 2021 är under hälften av resultatet år 2020.  Vasa stadskoncerns resultat har under motsvarande tid försvagats från de tidigare åren jämfört med jämförelsestäderna.

Vasa stadskoncerns belopp för lån och hyresansvar har fortsatt att öka.  I slutet av år 2021 är beloppet för lån och hyresansvar per invånare över 1200 euro högre än genomsnittet i jämförelsestäderna.  Vasa stadskoncerns kalkylmässiga låneskötselbidrag har samtidigt sjunkit.  I fråga om nyckeltalet för det kalkylmässiga låneskötselbidraget placerar sig Vasa inom den sämsta tredjedelen bland jämförelsestäderna.

I Vasa stad har i slutet av förra årtiondet betydande reformer gjorts.  År 2018 bolagiserades en del av ekonomitjänsterna och år 2019 förnyades stadens koncernförvaltning.  De senaste årens fördröjningar i koncernboksluten är enligt revisionsnämnden ett tecken på att staden i förändringen som började år 2018 inte klarade av att säkerställa kontinuiteten för den ekonomiska kompetensen som lades ut till ett intressebolag. Likaså har den totala hanteringen av stadens ekonomi och den ekonomiska kompetensen blivit snävare på ett avgörande sätt, så att stadens tillsynsmetoder inte längre räcker till för att säkerställa resultatet för de beställda tjänsterna.

Den ekonomiska situationen år 2021 i Vasa stad blev bra. Delvis påverkades stadens goda resultat av de så kallade coronastöden. Tack vare dem steg stadens totala inkomster från budgetnivån i fråga om understöd, samfundsskatteinkomster och statsandelar över 15 miljoner euro. Inkomsterna på grund av coronakompensationerna blev slutligen större än utgifterna som coronan orsakade staden, främst tack vare den tillfälliga höjningen av samfundsskattens fördelningsandel. Inverkningen av höjningen av fördelningsandelen för samfundsskatten blev slutligen något under sex miljoner euro. Bedömningar bör göras om hur den svaga prognostiserbarheten av ekonomin som började under de senaste åren kommer att påverka Vasas stadskoncern och stadens ekonomi.  Samtidigt ska den kritiska granskningen av skatteinkomsterna fortsätta såväl vid planeringen av budgeten som under verksamhetsåret.

Investeringsprogrammet som är i kraft vid granskningstidpunkten innebär fortsättningsvis att beloppet för stadskoncernens lån och hyresansvar ökar.  Fastän skyddsnivån för stadens låneportfölj vid granskningstidpunkten är cirka 65 procent, kommer riskerna att öka när räntenivån för lånen på nytt börjar stiga.  I samband med att investeringsprogrammet genomförs ska också stadskoncernens avskrivningsplaner hållas uppdaterade.

Den ekonomiska kontinuiteten och investeringarnas ökade betydelse gör att uppmärksamhet bör fästas på hela organisationens ekonomiska kompetens. Samtidigt kan man svara mot eventuella risker på bästa sätt. En lösning enligt revisionsnämnden kunde vara att senast från och med år 2023 bör den ekonomiska kompetensen förutom i koncernförvaltningen även stärkas inom stadens sektorer till exempel genom utbildning. Målet bör vara att man när det gäller ledningen av staden kan säkerställa stadskoncernens ekonomihantering i sin helhet och att man å andra sidan förmår göra tillräckliga riskbedömningar och ekonomiska helhetsplaner med eventuella tider för återbetalning av investeringar.