4: Främjande av attraktiviteten

För år 2021 bestämdes som åtgärder att locka företag och att bygga varumärket Invest in samt att främja små och medelstora företags nätverkande.  Ändringar i företagsbeståndet sattes upp som mätare.

År 2017 bedömde revisionsnämnden vid utvärderingen av utvecklingen av stadens attraktivitet att staden lyckats bra vad gäller den regionala utvecklingen av energikompetensen som då var i begynnelseskedet.  Utvecklingen av energibranschen ansågs då ha fokuserat både på utveckling av fysiska verksamhetsförutsättningar, såsom planerna för GigaVaasa-området, och på utbildning av framtida aktörer. Mätarna som sattes upp för åtgärderna i 2017 års situation visade emellertid ännu inte på utveckling.

Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått har Vasa stad under verksamhetsåret 2021 undertecknat ett ekosystemavtal för innovationsverksamhet med staten.  Målet för avtalet är att stöda städer, som utnyttjar de möjligheter som digitalisering, nya teknologier och klimatneutralitet erbjuder och på så sätt påskyndar förnyandet av näringslivet och en hållbar stad.   Tillämpningen av avtalet ger möjlighet till finansiering från Europeiska unionen.  Finansieringen från Europeiska unionen väntas förverkligas först från år 2022.

Däremot har Invest In Vaasa-idén produktifierats och lyfts fram på webbplatser.  Webbsidorna innehåller information om till exempel programmen EnergyVaasa och GigaVaasa samt andra centrala utvecklingsobjekt.  Koordinator för Invest In Vaasa-arbetet är koncernen Vaasa Parks, som ingår i Vasa stadskoncern.  Mera om projektet GigaVaasa under punkten som behandlar utveckling av verksamhetsmiljön.

Under de senaste åren har samarbetet mellan små och medelstora företag utvecklats i synnerhet via företagarorganisationer.  På grund av coronapandemin har verksamheten delvis varit begränsad till informationsnätet och delvis ordnats i form av träffar.  Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått är det fråga om betydande informationsutbyte om hur staden utvecklar sin verksamhet och hur de lokala företagarna kan svara på utmaningarna.  Till stor del har det också varit fråga om information om konkurrensutsättning och beaktansvärda särdrag när det gäller offentlig serviceproduktion. I Företagarna i Finlands seminarium för den kommunala ledningen har också Vasa stads representanter deltagit.

Enligt uppgifter som revisionsnämnden erhållit har antalet verksamhetsställen för företag inom Vasa stads område ökat jämnt under de fyra senaste åren.  Då antalet verksamhetsställen för företag år 2018 var 3570. I slutet av år 2021 var de 4149.

Enligt revisionsnämndens åsikt har arbetet för att främja Vasa stads näringsliv år 2021 varit synnerligen intensivt.  Arbetet för att skapa utvecklingsförutsättningar inom energibranschen, som haft en central ställning under de senaste åren, har utvidgats och riktats till samarbetsföretag som energibranschen förutsätter.  Samtidigt vill man åstadkomma ett mera omfattande lokalt nätverk för att utveckla näringslivet.

Enligt revisionsnämndens bedömning har i synnerhet förutsättningarna för en omfattande och storskalig verksamhetsmodell varit lyckade under verksamhetsåret.  Däremot är främjandet av nätverkande bland små och medelstora företag ett mål, som på basis av de rapporterade resultaten mera har haft en indirekt inverkning på företagens verksamhet.  Detta trots att antalet verksamhetsställen för företag har ökat till över fyra tusen.  Det här berättar ändå inte ännu om den egentliga förändring i företagsbeståndet som är fastslagen för målet.  Det vill säga huruvida den förändring i företagsbeståndet som skett till exempel har varit förenlig med stadens strategi och inriktats på eftersträvade branscher.  Det är också fråga om i vilken utsträckning ett offentligt samfund kan påverka verksamheten i företag på den fria marknaden, för att inte tala om att orsaka beroenden som enbart är bundna till stadens verksamhet.

 

 

För år 2021 bestämdes som åtgärder att påskynda sysselsättningsstigar och att idka nordiskt samarbete.  Det nordiska samarbetet är också känt under namnet Europeisk gruppering för territoriellt samarbete.  Egentliga mätare för uppföljning av dessa åtgärder i detalj fanns inte för år 2021.

Efter år 2017 bedömde revisionsnämnden att sysselsättningsutvecklingen blev långsammare och att det påverkade både stadens skatteinkomster och antalet arbetslösa negativt. Fastän arbetslösheten redan följande år, år 2018, hade börjat sjunka också i Vasa stad, var den enligt revisionsnämndens bedömning ändå ännu högre än genomsnittet i hela landet.  Utgående från det bedömde revisionsnämnden ännu i utvärderingsberättelsen för år 2018 att Vasa stads sysselsättningsmål inte kommer att uppnås.

År 2018 konstaterade revisionsnämnden emellertid att man hade fäst mera uppmärksamhet än tidigare på stödjande av sysselsättningen samt rättidig rekrytering i Vasa stad.  Målsättningen för de organiserade rekryteringsevenemangen var dessutom regional verkningsfullhet, vilket också bättre skulle beakta möjligheterna som Vasas utbildningskluster erbjöd och arbetsplatserna som företagsklustret erbjöd.  På basis av det verkar sysselsättningsåtgärderna som rapporterats för år 2021 enligt revisionsnämnden vara konsekventa samt beakta Vasas behov.

Enligt utredningar som revisionsnämnden fått påbörjades år 2021 ett i Vasa utvecklat regionalt ekosystemssamarbete inom sysselsättningen.  Inom ekosystemet för sysselsättning är det fråga om ett samarbete mellan områdets läroanstalter, tredje sektorn och företagen för att förhindra att sysselsättningsservicen stockas.  Därtill fäste man i staden uppmärksamhet på utveckling av verksamhetsmodellerna för sysselsättningen och kundens servicestigar. Effekterna av åtgärderna år 2021 förblir dock för revisionsnämnden på basis av rapporteringen år 2021 oklara.

Vasas arbetslöshetsgrad har ändå inte sjunkit betydligt efter år 2018.  Minskningen har varit under en procentenhet.  Delvis beror den långsammare nedgången i arbetslösheten också på coronapandemin.  Vasas arbetslöshetsgrad i början av år 2022 var under åtta procent.

En del av regionens välfärd utgörs av att konkurrenskraften främjas.  Regional utveckling av konkurrenskraften främjar för sin del också sysselsättningen i regionen. År 2020 förbereddes i Österbotten en ändring av Kvarkenrådets organisationsstruktur från registrerad förening till Europeisk gruppering för territoriellt samarbete.  Som medlemmar i grupperingen planerades offentliga samfund från både Finland och Sverige.

Målet för grupperingen, som inledde sin verksamhet 2021, är att utveckla Kvarkenregionen till en föregångare i Europa och Norden inom samhällslivets olika delområden.  Dylika samhällsområden är bland annat näringslivet, forskning och utveckling samt utbildning, turism och hälso- och sjukvård.  Centralt är att grupperingen kan kanalisera finansiering och fungera som samordnare i europeiska och nordiska samarbetsprogram som genomförs i regionen.  Grupperingens syfte är inte att generera ekonomisk vinst till sina medlemmar.

Enligt revisionsnämndens åsikt har Vasa stad i enlighet med sina mål deltagit i Kvarkenrådets Europeiska gruppering för territoriellt samarbete.  Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått har i synnerhet det nordiska samarbetet främjats genom deltagande i forskningsarbetet Nordregio.

Till övriga delar begränsas det år 2021 utförda och till revisionsnämnden rapporterade arbetet enligt revisionsnämndens åsikt till normalt samarbete och informationsutbyte mellan tjänsteinnehavare.  Sådant är bland annat regelbundna träffar mellan Umeås och Vasas tjänsteinnehavare.  En sak som upplevts vara viktig är ett gemensamt strategiarbete mellan Umeå och Vasa, vilket revisionsnämnden antar också kommer att sträcka sig till stadens strategi när det blir färdigt.

En av Vasa stads åtgärder för år 2021 var att utveckla högskolecampus och att få studerande att rota sig i Vasa.  Egentliga mätare för uppföljning av dessa åtgärder i detalj fanns inte för år 2021.

Revisionsnämnden utvärderade i utvärderingsberättelsen som behandlade verksamheten år 2017 till exempel utvecklingen av Vasa stads utbildning.  Revisionsnämnden konstaterade att utvecklingen av energikunnandet hade framskridit väl.  Utvecklingen ansågs ha koncentrerat sig både på att skapa fysiska verksamhetsförutsättningar och på att utbilda framtida aktörer. Revisionsnämnden var bekymrad över riskerna som den kraftiga koncentrationen inom energibranschen medförde.  Revisionsnämnden frågade om man i tillräcklig grad har förberett sig på att till exempel de långsiktiga målen i fråga om energiutveckling inte förverkligas.

Under de senaste åren har man i Vasa ansett det vara viktigt att det finns möjlighet att öka flexibiliteten i de organisatoriska strukturerna och i det lokala beslutsfattandet.  För att beakta utbildningens fortbestånd och de lokala kraven grundades år 2019 fastighetsaktiebolaget Vasa Havscampus Ab tillsammans med universitetet.  Bolaget som bildades köpte då verksamhetslokalerna och markområdena som universitetet använde av Finlands Universitetsfastigheter Ab. Det bildade bolagets syfte är att utveckla fastigheterna som universitetet använder.

Enligt Vasa stads bokslutsrapportering år 2021 är campusprojektet i gång.  Enligt revisionsnämndens utredningar konkurrensutsatte Vasa Havscampus Ab till exempel år 2020 planeringen för utvecklande av campusområdet och år 2021 påbörjades ändringsarbetena för att flytta verksamheter till nya byggnader.  Som helhet är avsikten att genomföra campusområdets utvecklingsprojekt genom en alliansmodell, där både planerare och genomförare inom byggbranschen deltar.  Trots det frågar revisionsnämnden vilka de slutliga målen är som Vasa stad grundande sitt deltagande i bildandet av Vasa Havscampus Ab på och hur de ifrågavarande målen har kunnat främjas.  I revisionsnämndens utredningar förblev ärendet oklart.

I rapporterna gällande Vasa stads koncern behandlas Vasa Havscampus Ab:s verksamhet inte, eftersom det är stadens intressebolag.  Till vilken del målet att utveckla högskolecampus möjligen också kunde ha gällt utvecklingsmålen för Fastighets Ab Brändö Campus, som hör till Vasa stadskoncern, förblev oklart för revisionsnämnden.  Fastighetsaktiebolaget Brändö Campus uppgift är att förvalta undervisnings- och forskningslokaler för yrkeshögskolorna som fungerar i Vasa.

Revisionsnämnden märkte till exempel i utvärderingen av verksamhetsåret 2017 att Vasa stads utbildning på andra stadiet till flera delar hade utvecklats för att motsvara regionens behov inom energibranschen. I Vasa stads mål upplevdes det med tanke på förenande av studier och regionala behov att känslan av kontinuitet och möjligheten att fortsätta inom arbetslivet i Vasaregionen efter studierna var viktiga.   På målnivå i Vasa stad var det då fråga om att förankra experter i området, vilket har bibehållits i olika former som ett mål för staden sedan dess.

År 2017 var målet för gymnasieutbildningen mera att kartlägga regionala möjligheter.   Inom yrkesutbildningen konkretiserades utvecklingen av energibranschen genom att utarbeta tillämpade läroplaner och göra investeringar i lärmiljöer.  På högskolenivå hade program skapats till exempel inom energiteknik.

Trots utvecklingen konstaterades till exempel så sent som år 2020 i en pro gradu-avhandling inom offentligt ledarskap vid Vasa universitet att de främsta pushfaktorerna för Vasa stad när det gällde högskolestuderande var de svaga utsikterna i fråga om sysselsättningsmöjligheter samt bristen på urbant liv i staden.  Ytterligare en pushfaktor i undersökningsresultaten var till exempel bristen på kollektivtrafik.  Tydliga hållkraftsfaktorer i Vasa stad var enligt högskolestuderandena miljön och närheten till naturen, tryggheten och säkerheten samt de korta avstånden i staden.  Avhandlingen grundade sig på en enkät som riktades till högskolestuderande.

Under de senaste åren har Vasa stad rapporterat om flera olika rekryteringskampanjer och kampanjer för att locka experter.   På motsvarande sätt främjades år 2021 dialogen med studerandeföreningarna, erbjöds praktikantplatser och sommarjobb samt utvecklades bland annat marknadsföringen i  sociala medier.  Ur revisionsnämndens synvinkel är detta betydande, men samtidigt till kommuninvånarna riktat normalt servicearbete, som inte i sig kommer att lösa problemen med flyttningsrörelsen.

Trots arbetet i enlighet med målen i strategin verkar Vasa stads situation utmanande i ljuset av Statistikcentralens uppgifter.  Vasa stads flyttningsbalans visade ett underskott på hundra personer efter år 2021 och till exempel den internationella flyttningsrörelsen till Vasa kunde inte täcka den negativa flyttningsrörelsen inom landet för Vasas del.  Det bör beaktas att utvecklingen för den totala nettoflyttningen i hela Vasaregionen har varit nedåtgående efter år 2014.

För att få studerande att rota sig i Vasa är det på basis av det som sagts ovan enligt revisionsnämnden främst fråga om arbetsmöjligheter och utveckling av stadsstrukturen.  En viktig aspekt för Vasa stad är också stadens utbildningsstruktur.  Antalet högt utbildade anses med tanke på regionen vara en attraktionsfaktor och år 2020 var andelen personer med högskoleexamen i Vasa över 43 procent. Totalt var antalet studerande i Vasa till exempel år 2020 över 20 000.

 

Åtgärder som definierades för Vasa stad var att bygga infrastruktur för GigaVaasa och att utveckla snabbare tågförbindelser.  Egentliga mätare för uppföljning av dessa åtgärder i detalj fanns inte för år 2021.

Revisionsberättelsen har redan i utvärderingsberättelsen om verksamheten år 2017 behandlat de inledande skedena för hela GigaVaasa-projektet som en del av skapandet av ett internationellt innovationskluster och inriktandet av näringspolitiskt viktiga investeringar.  För att främja rörligheten var målen att stärka områdets nåbarhet och att åstadkomma en kommun som omfattar pendlingsområdet.

I GigaVaasa-projektet är det fråga om att göra teknologiutveckling möjlig i Vasaregionen.  Projektidén grundar sig på energilagring och marknadssituationen och teknologiomställningen i anslutning till batterier.  I slutet av år 2017 hade största delen av marken på 500-600 hektar som behövdes införskaffats i områdets kommuners ägo och säkerhetsutredningarna samt miljökonsekvensbedömningarna hade gjorts.  Då var målet att området redan på sommaren 2018 har bygglovsberedskap både för batterifabrikstomter och industribyggnader.

Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått samt enligt bokslutsrapporteringen år 2021 har det av Vasa stadsfullmäktige beviljade anslaget på fem miljoner euro för år 2021 använts på området bland annat för uppröjning på tomt nummer 16 och för planering och byggande av infrastruktur.  Samtidigt har grundförbättringen och breddningen av Östra Runsorvägen färdigställts.  Planeringen av GigaVaasa-områdets gatu- och vattenförsörjningsinfrastruktur har färdigställts och genomförandet ska börja våren 2022.  På samma sätt som i Invest In Vaasa-projektet svarar koncernen Vaasa Parks, som ingår i Vasa stadskoncern, för utvecklingen av GigaVaasa-området.

Enligt uppgifter som revisionsnämnden har erhållit finns det för GigaVaasa-området två ikraftvarande intentionsavtal, men inte ett enda avtal som nått genomförandeskedet.  Området är enligt revisionsnämnden viktigt med tanke på stadens utveckling och investeringarna som gjorts har varit lyckade.  Trots det, till exempel i och med att ett stort intentionsavtal förföll år 2021, kan riskerna med koncentrationen av byggandet till GigaVaasa-området realiseras.  Detta kan orsaka att verkningarna av många års arbete och investeringar minskar, på samma sätt som för ungefär tio år sedan i Vasa, när varuhuskedjan IKEA som länge hade förberetts avstod från att förverkliga sin investering på stadens område.

Vasa stad har under en lång tid arbetat för att främja stadens geografiska nåbarhet.  År 2011 elektrifierades järnvägsförbindelsen mellan Vasa och Seinäjoki på Vasa stads och Korsholms kommuns initiativ.  Vasa stad och Umeå stad grundade år 2011 NCL Ferry Oy Ab för upprätthållande av passagerarfartygstrafik och år 2015 grundades städernas gemensamma hamnbolag Kvarken Ports Ltd.  I slutet av år 2017 planerades ett nytt modernt fartyg för linjen Vasa-Umeå.  Målet var bland annat att garantera säkerheten och kontinuiteten för färjetrafiken. Det av Vasa stad och Umeå kommun ägda bolaget Kvarken Link Ab:s nya passagerarfärja började trafikera mellan Vasa och Umeå på sensommaren 2021.

Efter elektrifieringen av järnvägen Vasa-Seinäjoki år 2011 har hastigheterna på banan kunnat ökas.  För att hastighetsnivån ska kunna ökas på ett tryggt sätt ska banan också allt bättre motsvara sitt användningsändamål.  Enligt uppgifter som revisionsnämnden har fått och enligt de senaste årens bokslutsrapporteringar planerar Vasa stad tillsammans med staten avlägsnandet av plankorsningar och höjningen av hastighetsnivåerna på bandelen Vasa-Seinäjoki.  Målet med att ta bort plankorsningar är att förbättra trafiksäkerheten.  Det är i allra högsta grad fråga om hur stickspåren på stambanan Helsingfors-Tammerfors-Uleåborg kommer att skötas allt effektivare och snabbare.

Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått hör arbetet för utveckling av trafiken tätt ihop med både en ökning av passagerartrafiken och med transporten av råvaror och färdiga produkter för områdets industri.  Revisionsnämnden anser att i synnerhet utvecklingen av sjötrafiken har varit stark i stadskoncernen och att den i förhållande till målen har gett resultat.

Däremot anser revisionsnämnden att utvecklingen av spårtrafiken under de senaste åren efter elektrifieringen av Vasa-Seinäjoki-banan har fått ge vika för utvecklingen av den egentliga stambanan.  Revisionsnämnden förstår att den minskade passagerartrafiken på grund av coronapandemin på planeringsnivå har minskat pressen uttryckligen på utveckling av järnvägstrafiken.  Då det gäller sjötrafik är passagerartrafiken i vilket fall som helst bara en del.  Till den delen är frågan viktig, eftersom trafiken till lands och till havs i framtiden borde vara fast sammankopplade.

Mätarna som uppsatts för strategins delområde attraktivitet och målet om en ekonomi i balans visar ett positivt resultat.  Skatteintaget år 2021 är 314,5 miljoner euro, vilket är över fjorton miljoner euro högre än år 2020.  Den ändrade budgeten för år 2021 uppgick till cirka 311 miljoner euro.

Stadens skatteinkomster består av kommunal inkomstskatt, fastighetsskatt och samfundsskatt.  Den kommunala inkomstskatten år 2021 var något under 254 miljoner euro, fastighetsskatten något under 24 miljoner euro och samfundsskatteinkomsterna något under 37 miljoner euro.

Skatteinkomsterna år 2021 bör granskas närmare.  Man kan observera att i synnerhet samfundsskatteintaget år 2021 är nästan tio miljoner euro högre än år 2020.  Samtidigt bildar samfundsskatteintaget största delen av ökningen i det totala skatteinflödet.  Revisionsnämnden måste emellertid konstatera att samfundsskatteökningen ännu år 2021 till största delen beror på åtgärderna som vidtagits på grund av coronapandemin.  Genom statens åtgärder höjdes den tidsbestämda fördelningsandelen för samfundsskatten samt täcktes kostnadsökningen inom småbarnspedagogiken.

Ännu år 2017 gällde målet i Vasa stad att höja samfundsskattenivån till över femton procent av stadens alla skatteinkomster.  Under de senaste åren har nivån varit cirka nio procent och för år 2021 steg den till under tolv procent.  En historisk granskning visar att samfundsskatteinkomsten alltså inte ännu nått en nivå som den borde om man beaktar de omfattande investeringarna som staden har gjort.   Det bör beaktas att grunden för åtgärderna som uppsattes för målet skapades i synnerhet i början av den föregående fullmäktigeperioden.

Enligt revisionsnämndens observationer motsvarar nivån för stadens totala skatteintag inte ännu en nivå, som helt skulle bero på stadens egna åtgärder.  Den verkliga nivån för det totala skatteintaget är lägre.  År 2021 var Vasa stads kommunalskatte- och fastighetsskatteintäkter bägge något över två miljoner euro högre än år 2020. Inkomstskattesatserna och fastighetsskattesatserna år 2021 och 2020 var på samma nivå.

Enligt revisionsnämndens observationer motsvarar nivån för stadens totala skatteintag inte ännu en nivå, som helt skulle bero på stadens egna åtgärder.  Den verkliga nivån för det totala skatteintaget är lägre.  År 2021 var Vasa stads kommunalskatte- och fastighetsskatteintäkter bägge något över två miljoner euro högre än år 2020. Inkomstskattesatserna och fastighetsskattesatserna år 2021 och 2020 var på samma nivå.

GigaVaasa-projektet har framskridit väl.  De gjorda investeringarna har fram till granskningstidpunkten genomförts enligt planerna år 2017.  

Mätarna för ekonomisk balans som ingår i Vasa stads attraktivitetsmål förverkligades år 2021.  Vasa stad nådde den nivå som satts upp för skatteintaget och samfundsskatteintaget.  Likaså var utvecklingen inom företagsbeståndet i området positiv.

Vasas arbetslöshetsgrad har inte sjunkit märkbart efter år 2018 trots det utvecklingsarbete som gjorts. Minskningen har varit under en procentenhet. Delvis beror den långsammare nedgången för arbetslösheten också på coronapandemin. Vasas arbetslöshetsgrad i början av år 2022 var under åtta procent. Effekterna av sysselsättningsåtgärderna förblir oklara i rapporteringen år 2021.

Åtgärden att utveckla högskolecampus har inte framskridit ur stadens synvinkel.  Det är fråga om ett köp år 2019 av lokaler och markområden som Vasa universitet använder för ett av Vasa stad och Vasa universitet gemensamt ägt bolags räkning.   Området skulle utvecklas tillsammans. I fråga om målstyrning har de i strategin bestämda ansvarsparterna och handlingssätten inte definierats för stadens del.   

Trots utvecklingen av studerandesamarbetet och utbildningsmöjligheterna inom energibranschen under den föregående fullmäktigeperioden har det i proportion till studerandeantalet visat sig vara svårt att få studerande att rota sig i Vasa. Pushfaktorerna, till exempel sysselsättningsmöjligheter och avsaknad av urbant liv, var i fråga om de högre utbildade fram till granskningstidpunkten varit större än hållkraften.  Hållkraftsfaktorer anses känslan av trygghet och säkerhet, miljö och stadens storlek vara.

Revisionsnämnden har redan år 2017 fäst uppmärksamhet på vad koncentrering av verksamheten innebär med tanke på hela regionens attraktivitet.  Under förra fullmäktigeperioden har verksamheten fortsatt på den linje som valts år 2017.  Med tanke på den strategiska utvecklingen är det fortsättningsvis viktigt att göra en riskanalys av vad koncentrering av verksamheten innebär i praktiken. Det här har i fortsättningen betydelse i synnerhet för skatteinkomsternas kontinuitet och ordnandet av tjänsterna.  Man bör förbereda sig på att de långsiktiga målen i fråga om energiutveckling inte förverkligas.

I samarbetet med näringslivet har det varit fråga om både marknadsföring av verksamheten och varumärkesarbete och om samarbete med företag av olika storlek.  I staden borde man öppet granska hur förändringen i företagsbeståndet och företagssamarbetet styrs, vilka mål som sätts upp för det och hur man svarar på de förväntningar som ställs på staden.  Transparens underlättar företagarnas vardag betydligt.  

När det gäller att få studerande att rota sig i Vasa är det till stor del fråga om arbetsmöjligheter och utveckling av stadsstrukturen.  En viktig aspekt för Vasa stad i det här sammanhanget är också stadens utbildningsstruktur. Antalet högt utbildade anses med tanke på regionen vara en attraktionsfaktor och år 2020 var andelen högskoleutbildade i Vasa över 43 procent. Totalt var antalet studerande i Vasa till exempel år 2020 över 20 000. Att bygga stadens egna sysselsättningsstigar kan i det här avseendet bara vara en lösning och en del av en större helhet.