Förbigå menyn

Cirkulär ekonomi

Bekanta dig med konkreta exempel på klimathandlingar i Vasa som stämmer överens med den cirkulära ekonomin.

Cirkulär ekonomi i Vasa

Den cirkulära ekonomin strävar efter att utnyttja resurserna effektivt och minska avfallet. Målet är att använda material och produkter så länge som möjligt samt att främja återanvändning och återvinning av dem. Vasa satsar på lösningar inom cirkulär ekonomi med målet klimatneutralitet och en hållbar framtid.

Med åtgärderna strävar man efter att minska mängden avfall på soptipparna, förbättra återanvändningen av material och stöda cirkulär ekonomi för att uppnå målet Ett klimatneutralt Vasa 202X.  Vidare vill man skapa en renare, hälsosammare och trivsammare livsmiljö för alla Vasabor.

Lösningar inom den cirkulära ekonomin

Principerna gällande tankesättet cirkulär ekonomi vid byggande

I det byggande som Vasa stads hussektor står för kan tankesättet om cirkulär ekonomi ses i återvinning och återanvändning av material och i minimeringen av rivning. Till exempel livscykeltänkandet är en central princip, som styr planeringen och genomförandet av byggprojekten.

Val av material, återvinning och återanvändning

  • Avfallsutredningar gällande rivningsobjekt och återanvändning av materialet: En grundlig utredning görs av om användbart material i objekten kan återvinnas eller återanvändas.
  • Kolsnåla material: I objekten används i mån av möjlighet kolsnålare och hållbarare material. Till exempel i elementstommen till Sundom Lärcenters tillbyggnadsdel utnyttjades Delta-balkar som till sina CO2-utsläpp är 50 % lägre än traditionella stål- och stålbetongbalkar.
  • Krav på användningsgrad i fråga om icke-jungfruligt material: I nybyggnad kan ställas målvärden i fråga om användningen av icke-jungfruligt material. Till exempel i planen över utbyggnaden av Isolahden koulu har det ställts ett målvärde på minst 5 %.
  • Rivnings- och återvinningsplaner: Med hjälp av modellering kan rivning av en byggnad och återvinning av materialet planeras effektivt. Större projekt planeras genom modellering.

Livscykeltänkande

  • Lång användningstid: Byggnaderna planeras med beaktande av en hållbar utveckling och livscykel. Målet är att livslängden för till exempel stommar och socklar ska vara över 100 år.
  • Kostnaderna under hela livscykeln: Byggmaterial och tekniska system väljs utgående från kostnaderna under hela deras livscykel.
  • Principen Design for Deconstruction: I nybyggnadsobjekt beaktas att rivning av byggnaden är en del av dess livscykel. Så görs till exempel i planeringsfasen av utbyggnaden av Isolahden koulu.
  • Utnyttjande av livscykelsakkunniga: I projekten kan livscykelsakkunniga utnyttjas, vilka svarar för planeringen av livscykelverkningarna och hanteringen av genomförandet. På detta sätt har det planerats till exempel i byggprojektet enhetsskolan i centrum.
  • Undvikande av rivning: I mån av möjlighet undviks onödig rivning i objekten, vilket minskar på behovet av nytt byggmaterial. På detta sätt har det gjorts till exempel i daghemsprojektet på Kasernområdet.

Konkurrensutsättningen av Travdalsområdet som ett kvarter med cirkulär ekonomi

Vid konkurrensutsättningen av Travdalen i Vasa beaktas särskilt lösningar som främjar cirkulär ekonomi. Vid planeringen strävar man efter att integrera förutsättningarna för hållbara färdsätt, byggsätt och byggmaterial enligt cirkulär ekonomi samt att utveckla sådan service och sådana försök i kvarteret som stöder cirkulär ekonomi. Även i villkoren för tomtöverlåtelse beaktas kraven på cirkulär ekonomi.

Du kan läsa mera om Travdalen här.

Biogasbussar i Vasaregionens kollektivtrafik

Vasa har varit en ihärdig föregångare i genomförandet av en miljövänlig kollektivtrafik som går på biogas.  Vasa stads och Korsholms kommuns gemensamma regionala kollektivtrafik, Lifti, inledde sin verksamhet 1.7.2022. Lifti går på biogas som Stormossen har producerat. Biogas är ett förnybart bränsle, som ger upphov till 85–90 % mindre utsläpp som är skadliga för miljön såsom bensin eller diesel. Biogasen är också cirkulär ekonomi, eftersom den produceras av bioavfall och slam från avloppsvattnet.