I samarbete med naturen
Vasa stad har förbundit sig att främja den biologiska mångfalden och anpassningen till klimatförändringen. Mångfalden har en viktig roll i ekosystemens funktion och stadsbornas välmående. Staden genomför åtgärder av flera slag, vilka koncentreras på att utveckla grönområdena, förstärka ekosystemtjänsterna och säkerställa den biologiska mångfalden.
Målet med åtgärderna är att öka stadsområdenas grönska, förbättra toleransen i fråga om klimatförändringen och främja en hållbar utveckling som en del av målet Ett klimatneutralt Vasa 202X. Samtidigt strävar man efter att skapa en livsmiljö som är både ekologiskt hållbar och med tanke på stadsborna trivsam och trygg.
Den biologiska mångfalden och anpassning
Ängar som stöd för den biologiska mångfalden
Runt om i staden har områden fått utvecklas till ängar i stället för att vara föremål för intensiv gräsklippning. De klipps mera sällan för att de ska bli fattigare och växtligheten ska förändras till ängsväxtlighet, som är livsviktig för flera växt- och insektsarter.
Genom att utveckla ängar strävar man efter att främja trivseln samt mångfalden i miljön. På områdena får ängsblommor och hö växa till nytta för bland annat pollinerare. Ängarna ger dessutom föda och skydd för fåglar samt små däggdjur. Ängarna har också till uppgift att sporra invånarna att skapa små ängsfläckar på sina egna gårdar, eftersom till och med små ängsområden är till nytta för närmiljön.
Läs om ängsförsöket sommaren 2023. Försöket fortsatte sommaren 2024.
Ett träd för alla Vasabor
Det kommer att planteras 70 000 nya träd i Vasa under de kommande fyra åren! Målet för projektet Ett träd för alla Vasabor är att jämna ut koldioxidutsläppen från byggprojekt och kompensera för att det avlägsnas träd, stödja Vasas mål om klimatneutralitet samt att fira att stadens befolkning ökar och når upp till ett nytt tiotusental. Skogarna är en viktig livsmiljö för hotade arter, vilket gör att genom trädplantering tryggas också den biologiska mångfalden.
Projektet Ett träd för alla Vasabor inleddes våren 2024 och det kommer att pågå till slutet av 2027. I projektet planteras totalt 70 000 träd, det vill säga cirka 17 500 plantor per år.
Läs mera om projektet här.
Program för den biologiska mångfalden
I Vasa utarbetas just nu ett program för den biologiska mångfalden, och syftet är att programmet ska bli klart före utgången av år 2025. Med hjälp av programmet strävar man efter att skydda och skapa en mångfald av hållbara stadsmiljöer, som stöder naturens, människornas och djurens välmående samt förhindrar minskning av arter och förlust av den biologiska mångfalden. Samtidigt främjar programmet också förutsättningarna för anpassning till klimatförändringen i Vasa.
I programmet ingår mål och konkreta åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden och olika uppföljningsmekanismer för de områden som staden äger. Genom att följa upp målen säkerställer man att åtgärderna i programmet framskrider som planerat.
Principen 3–30–300
Vasa uppdaterar sin grönområdesstruktur som en del av ett mera omfattande generalplanearbete, med målet att trygga den biologiska mångfalden, förbättra stadsbornas rekreationsmöjligheter och förstärka klimathållbarheten ur grönområdenas perspektiv. I reformen utnyttjas principen 3–30–300, enligt vilken varje invånare bör se minst tre träd från sin bostad, krontäckningen på bostadsområdena ska uppgå till minst 30 % av ytan och till det närmaste högklassiga grönområdet ska det vara högst 300 meter från hemmet.
Principen styr trädplanteringen och hjälper till att göra stadsnaturen rikare med en mångfald av växtarter och organismer med beaktande av de livsviktiga effekterna på hälsa och välmående som stadsskogar och stadsnatur har. Träd och grönområden infilterar dagvatten, minskar solgass och hjälper staden att anpassa sig till klimatförändringen.
Dagvattenhanteringen som ett verktyg för anpassning
Hanteringen av dagvatten hjälper till att minska översvämningsriskerna, som ökar i och med klimatförändringen. Väl planerade dagvattensystem, såsom fördröjningsbassänger och infiltrationsområden, kan förhindra att vattenflödena blir för stora och minska översvämningsskadorna.
På senare tid har dagvattensystemet utvecklats bland annat på Hovrättsesplanaden, där översvämningen framför järnvägsstationen minskades genom ett underjordiskt fördröjningssystem och genom att området framför stationen höjdes. Även på GigaVaasas och Långskogens områden har omfattande dagvattenutredningar och dagvattenplaner gjorts.
Modellering är ett centralt verktyg, med hjälp av vilket konsekvenserna av klimatförändringen kan bedömas och det nuvarande systemets kapacitet granskas. Nätverksmodellerna och modelleringsprogrammen möjliggör en mångsidig granskning av varierande situationer och genom att utnyttja modelleringsprogrammen kan man göra planeringslösningar och scenariegranskningar, vilka grundar sig på beräkningar, samt främja ett beslutsfattande som grundar sig på information. Till exempel syftet med VEMA-projektet är att möjliggöra en övergripande hantering av Vasas stadsvatten och prova på hur nätverksmodeller kan utnyttjas i samarbete med stadens olika resultatområden.