Förbigå menyn
Gummistövlar_Adobe stock

Anpassningsåtgärder

Vasa anpassar sig till klimatförändringen. Med anpassningsåtgärder har staden möjlighet att skydda infrastrukturen, förbättra invånarnas livskvalitet och förbereda sig på utmaningar i framtiden.

Anpassning till klimatförändringen

Med anpassning till klimatförändringen avses åtgärder med hjälp av vilka individer, sammanslutningar och organisationer kan anpassa sig till de föränderliga förhållanden som klimatförändringen orsakar. Detta kan innebära till exempel beredskap inför extrema fenomen i väderförhållandena, beaktande av stigande havsyta eller hantering av förändringar i ekosystemen. Målet med anpassningen är att minska de negativa effekterna av klimatförändringen och utnyttja de möjligheter som den medför.

Betydelsen av verksamheten framhävs särskilt i hållbarheten och välfärden på lång sikt. Väl genomförda anpassningsåtgärder kan minska riskerna för kriser och katastrofer samt förbättra livskvaliteten och den ekonomiska stabiliteten.

Städerna har en viktig roll i planeringen och genomförandet av åtgärder för anpassning till klimatförändringen. Städerna anvarar för utvecklandet och upprätthållandet av infrastrukturen, skyddandet av miljön samt främjandet av invånarnas välmående.

Vasa stad strävar efter att bli klimatklar

Vasa stad har undertecknat EU:s mission för klimatanpassning. För att utveckla sitt anpassningsarbete har staden utvärderat nuläget i fråga om anpassningsarbetet och identifierat utvecklingsobjekt bland annat i verksamhetsplanen för hållbar energianvändning och klimat (SECAP, på finska).

Anpassningsåtgärder i verksamhetsplanen är till exempel åtgärder i anknytning till översvämningsbekämpning och dagvatten, åtgärder i anknytning till trafikinfrastrukturen, åtgärder i anknytning till behoven att kyla ner byggnader och stadsmiljön samt åtgärder i anknytning till tryggandet av den biologiska mångfalden.

Anpassning och infrastruktur

En hållbar stadsplanering

Målet med en hållbar stadsplanering är att skapa livskraftiga, hållbara och anpassningsbara stadsmiljöer, som kan svara på de utmaningar som tillväxten och klimatförändringen ställer. I en hållbar stadsplanering beaktas också klimatförändringens konsekvenser, såsom behoven att kyla ner stadsmiljön samt översvämningsbekämpning och hanteringen av dagvatten.

Planläggningen

I och med klimatförändringen blir värmeböljor mera allmänna, vilket ökar behoven att kyla ner byggnader och stadsmiljön. Även i Vasa är det viktigt att i planläggningen beakta dessa behov genom att planera grönområden och parker, som lindrar fenomenet staden som en värmeö.  Vidare kan placeringen av byggnaderna, deras riktning och skuggningslösningar betydligt minska behovet av nedkylningsenergi.

I samband med planläggningen är det viktigt att beakta hanteringen av dagvatten till exempel i form av dagvattenutredningar. Genom utredningarna kan man kartlägga översvämningsrutterna och behoven av fördröjning i området samt beakta de områdesreserveringar och planbestämmelser som behövs. Det är viktigt att beakta att underjordiska dagvattennätverk dimensioneras och planeras så att de fungerar i normala situationer, vilket gör att inom planläggningen också bör beaktas de översvämningsrutter ovan jord som störtregn kräver.

I samband med planläggningen bör översvämningsrutter ovan jord granskas noga och planeras så att vattnet på ett tryggt sätt styrs bort från bostadsområden och områden med kritisk infrastruktur.  Modellering är ett centralt verktyg, med hjälp av vilket konsekvenserna av klimatförändringen kan bedömas och det nuvarande systemets kapacitet granskas.

Grönfaktorn i planläggningen

Grönfaktorn i planläggningen innebär en planeringsprincip, där det säkerställs en tillräcklig mängd ytor som släpper igenom vatten samt växtlighet i stadsstrukturen. Detta minskar effekterna av extrema väderfenomen, såsom översvämningar orsakade av störtregn, och stöder städernas ekologiska hållbarhet.

Grönfaktorn är en väsentlig del av anpassningen till klimatförändringen och en hållbar stadsutveckling i Vasa. Grönfaktormetoden har använts på prov i Vasa i kvartersområden för bostadsbyggnader och allmänna byggnader.

Du kan läsa mera om användningen av grönfaktormetoden i planläggningen här.

Hantering av dagvatten

Med hantering av dagvatten avses styrning och behandling av regn- och smältvatten så att de inte orsakar översvämningar eller andra skador på byggnader, infrastruktur eller naturmiljön. Då dagvattnet behandlas så väl som möjligt på dess uppkomstplats, säkerställs det att ut i vattendragen inte kommer till exempel orenheter och mikroplast.

Hanteringen av dagvatten sammanhänger på flera sätt med anpassningen till klimatförändringen. I och med klimatförändringen blir störtregn och extrema väderfenomen allmännare, vilket kan leda till översvämningar och utmaningar med dagvattenhanteringen i Vasa. Dagvattenhanteringen hjälper till att minska de negativa effekterna av dessa väderfenomen och att skydda stadsmiljön, invånarna och deras egendom.

I Vasa är dagvattenhanteringen en väsentlig del av infrastrukturen och en viktig del av en hållbar stadsplanering. Till exempel planläggningen har en central roll vid planeringen av dagvattenhanteringen. Med planlösningar kan bland annat dagvattenhanteringen per tomt och utnyttjandet av grönområden som infiltreringsområden säkerställas.

En preliminär bedömning av riskerna för dagvattenöversvämningar görs i kommunerna vart sjätte år. År 2024 är bedömningen igen aktuell. Du kan läsa mera om temat på Kommunförbundets webbplats.

Den biologiska mångfalden

Utökande och upprätthållande av grönområden

Utökande av grönområdena och upprätthållande av park- och skogsområden är centrala åtgärder i anpassningen till klimatförändringen också i Vasa. Grönområdena erbjuder flera fördelar. Till exempel minskar de översvämningsriskerna, binder koldioxid, förbättrar luftkvaliteten och stöder stadsmiljöernas biodiversitet, dvs mångfald. Vidare skapar de trivsamma, svala och hälsosamma miljöer för invånarna.

I Vasa har det satsats på att utöka och upprätthålla grönområden. I staden finns många parkområden, som erbjuder invånarna rekreationsmöjligheter och ökar trivseln i stadsmiljön. Vasa stads grönområdesstruktur uppdateras just nu som en del av ett mera omfattande generalplanearbete.

Grönområdesstrukturen bildar en helhet som består av stadens grön- och rekreationsområden, parker och friluftsleder. Syftet med den är att trygga naturens mångfald samt att garantera rekreationsmöjligheter för människor och att stadsnaturen fungerar.

Program för den biologiska mångfalden

I Vasa utarbetas just nu ett program för den biologiska mångfalden, och syftet är att programmet ska bli klart före utgången av år 2025. Med hjälp av programmet strävar man efter att skydda och skapa en mångfald av hållbara stadsmiljöer, som stöder naturens, människornas och djurens välmående samt förhindrar minskning av arter och förlust av den biologiska mångfalden. Samtidigt främjar programmet också förutsättningarna för anpassning till klimatförändringen i Vasa.

I programmet ingår mål och konkreta åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden och olika uppföljningsmekanismer för de områden som staden äger. Genom att följa upp målen säkerställer man att åtgärderna i programmet framskrider som planerat.

Läs mer

Du kan läsa om exempel på projekt som Vasa stad har genomfört gällande biologisk mångfald och anpassning här.

Hur kan en invånare förbereda sig?

Eftersom konsekvenserna av klimatförändringen ökar risken för extrema förhållanden, är det viktigt att också invånarna främjar sin anpassningsberedskap.

Olika slag av störnings- och nödsituationer, såsom stormar och översvämningar, är det bra att på egen hand förbereda sig på.  Skydda ditt hem och din gård till exempel genom att binda fast lösa föremål och förbereda dig på elavbrott. De ökande perioderna med värmeböljor är särskilt påfrestande för sårbara befolkningsgrupper, såsom äldre personer och långtidssjuka. Med tanke på värmeböljor är det viktigt att se till att man har tillräckligt med vätska, följa med väderleksrapporterna och säkerställa att man har tillträde till svalare rum.

Det är bra om fastighetsägarna reder ut hur fastigheten kan skyddas mot eventuell risk för översvämning. I detta ingår också att hålla dräneringen i skick och granska den för att säkerställa att regn- och smältvatten styrs effektivt bort från byggnadernas grunder. Med tanke på varma perioder är det bra att veta hur temperaturen inne i fastigheten kan sänkas. Till exempel om man håller gardiner och fönster stängda under dagens varmaste timmar hjälper det till att hålla boenderummen svala.

På exceptionella förhållanden är det bra att förbereda sig med ett hemförråd. Hemförråd avser att maten och vattnet räcker för hushållets medlemmar i minst tre dygn. Webbplatsen www.72tuntia.fi/sv innehåller mera exakta beredskapsrekommendationer för hushållen, vilka har gjorts upp av myndigheter och organisationer.

Om hur hushållen kan förbereda sig för störningssituationer kan du läsa mera här.

  • Avsikten med grönfaktormetoden är att säkerställa att tillräckligt med vattengenomsläppliga ytor och växtlighet lämnas kvar i stadsstrukturen.