Våld i nära relationer

Våld kan vara svårt att känna igen, men det är viktigt att söka hjälp om du misstänker att du, ditt barn eller någon i din närhet utsetts för våld.

Det kan handla om våld, om…

• du inte kan vara dig själv där hemma
• någon får dig att känna dig värdelös
• du är rädd där hemma, i skolan eller med vänner
• ingen tar hand om dig
• någon har rört dig på ett sätt du inte vill

Det finns stöd och hjälp:

• Vasa mödra- och skyddshem:
  • Skyddshemmets kristelefon är öppen dygnet runt: 06 312 9666
  • Avokki är en tjänst med låg tröskel, där man stöder och hjälper de som upplevt eller utfört familjevåld eller annat våld i nära relation. Genom att boka en tid kan du prata med en professionell för att klargöra dina känslor och fundera över nya lösningar i en svår livssituation.
  • Skyddshem: Ett skyddshem är avsett som en kortvarig fristad under en akut kris, och man kan söka sig dit ensam eller med barn, oavsett vilken kommun man bor i. Skyddshemstjänsterna är kostnadsfria och riktar sig till alla som har upplevt våld i nära relationer eller hot om det, oavsett kön eller ålder. Våld i nära relationer innebär våld där förövaren är en nuvarande eller tidigare make eller partner, ett barn eller makes barn, en förälder, en annan nära släkting eller annan närstående.
• Nollinjen är en kostnadsfri stödtelefon som du kan ringa till när som helst, alla dagar på året. Telefonnummer: 080 005 005. Nollinjen erbjuder hjälp till alla som har upplevt psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld eller hot om våld i en nära relation, samt till yrkespersoner och myndigheter som behöver råd i sitt arbete med klienter.
• Seri-stödenheten är en vårdenhet vid Vasa centralsjukhus för personer som blivit utsatta för sexuellt våld. Tjänsterna är kostnadsfria och riktar sig till alla över 13 år som blivit offer för sexuella brott, oavsett kön. Stödenheten har öppet dygnet runt: 040 589 4752
• MLL stödjer familjer som lever med våld. Ett barn kan i en våldsam familj vara åskådare, utsatt, offer och/eller ett medel. På webbplatsen finns en telefonnummer och en chattjänst där man anonymt kan dela sina tankar och upplevelser.

Är du orolig över ditt eget beteende?

Stöd och hjälp finns att få om du till exempel…

• skriker, slår eller förstör saker
• förminskar, hotar eller pressar din närstående
• kontrollerar din närståendes handlingar, ekonomi eller relationer
• försöker tvinga din närstående till sex, även om de inte vill
• har betett dig hotfullt eller våldsamt mot dina närstående

Länkar:

• MIELI Krislinje erbjuder stöd genom engångssamtal. Journumret 09 2525 0111 är uppe dygnet runt, men de betjänar endast på finska. Den svenskspråkiga krislinjen 09 2525 0112 är öppen måndag och onsdag kl 16–20, samt tisdag, torsdag och fredag kl 9–13. Du kan ringa anonymt och förtroligt.
• Vasa mödra- och skyddshem:
  • Avokki är en tjänst med låg tröskel, där man stöder och hjälper de som upplevt eller utfört familjevåld eller annat våld i nära relation. Genom att boka en tid kan du prata med en professionell för att klargöra dina känslor och fundera över nya lösningar i en svår livssituation.
• På finska finns också dessa tjänster:
  • Lyömätön Linja:
    Alla män som har utövat psykiskt eller fysiskt våld mot en partner, barn eller annan närstående, samt män som är rädda för att använda våld eller vill bedöma sitt och familjens hjälpbehov, kan söka sig hit.
  • Avoin Linja:
    En nationell telefon- och chattjänst för kvinnor (med respekt för självdefinition) som har använt eller är rädda för att använda våld.

Exempel på varningssignaler:

• En vän, kollega eller släkting hör av sig allt mer sällan och drar sig undan sociala sammanhang.
• Hens partner hör av sig konstant och vill veta var hen är och vem hen är med.
• Hen ställer ofta in träffar med kort varsel.
• Hen anpassar sitt liv, sina intressen och sina beslut utifrån vad partnern tycker är rätt.
• Hens partner kritiserar henom offentligt eller använder nedsättande ord.
• Hens saker visar tecken på att ha blivit utsatta för våld.
• Hen verkar inte kunna fatta beslut om sin ekonomi, utan det är partnern som har kontroll över pengarna.
• Ett barn har kläder som inte passar för årstiden eller kläder som är trasiga eller smutsiga.
• Barnen vill inte åka hem.

Om du misstänker att någon är i fara: Prata med den du är orolig för och förklara varför. Om personen säger att allt är bra, berätta att du finns där för att stödja om hjälp behövs.

Om någon använder kränkande språk: Det är viktigt att ifrågasätta ett kränkande beteende och visa att det inte är acceptabelt. Psykiskt våld är också våld. Du kan säga: “Det där är inte okej att säga” eller “Kan du förklara vad du menar?”

Om någon är våldsam mot sin partner: Om du vågar, prata med den våldsamma personen. Berätta att du vet vad som händer och att det är ett brott. Nämn också att hjälp finns för att hantera svåra känslor.

Om du är orolig för ett barn: Om det gäller ett äldre barn kan du prata med barnet och säga att du är orolig för att allt inte står rätt till hemma. Berätta att vuxna inte får använda fula ord mot barn eller agera våldsamt. Visa att du är en trygg vuxen för barnet. Du kan också göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Om du hör att en granne utsätts för våld: Knacka på dörren för att avbryta situationen och visa att någon märker vad som händer. Få hjälp av andra grannar för att öka säkerheten. Om situationen verkar akut eller hotfull, ring alltid polisen.

På THL:s webbplats kan du läsa mer om olika former av våld. Våld kan till exempel vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt.

På Nettiturvakoti hittar du information, material och en rådgivningschatt. Det finns också appen Turvakamu, som är framtagen för att skydda barn och unga.

Förbundet för mödra- och skyddshem erbjuder tips om att ta upp våld som samtalsämne och om att arbeta med barn och unga.