Underhållsklassificeringen av grönområdena

Vasa stads grönområdens skötselklassificering (ABC) uppdateras som bäst till den ersättande nationella underhållsklassificeringen av grönområden (RAMS). Efter att uppdateringen blivit klar kommer beskrivningen av de nya RAMS-underhållsklasserna att presenteras nedan, samtidigt som klassificeringen uppdateras på parkernas specifika informationssidor.

Vasa stads grönområdens nuvarande klassificering (ABC) i olika skötselklasser är i enlighet med den tidigare riksomfattande skötselklassificeringen av grönområdena enligt områdets användningsändamål, användare, naturförhållanden samt målen för grönområdenas kvalitet och kostnaderna för dem. Skötselklassificeringen anger den kvalitetsnivå enligt vilken områdena sköts. Skötselnivån och underhållsmetoderna varierar stort mellan de olika skötselklasserna. Exempelvis stadens högklassiga representationsgrönområden behöver underhållas varje dag medan tätortsskogarna sköts med några års mellanrum.

Den på skötselklassificeringen av grönområdena baserade indelningen är i användning i de finländska städer och kommuner där grönsektorns fackorganisation finns.

Skötselklassificeringen av grönområdena anges på en skötselklassificeringskarta med hela Vasa stads grönområden.

Skötselklasser

A ANLAGDA GRÖNOMRÅDEN

De anlagda grönområdena är belägna på centrala platser och utsatta för stort slitage. Det finns många olika typer av konstruktioner, utrustning och beläggning på områdena. Växtligheten utgörs av planterade träd, buskar, perenner, sommarblommor, lökväxter och områden med gräs som klipps. Områdena kräver regelbundet och effektivt underhåll.

A1 Representationsgrönområden

Representationsgrönområdena är centralt belägna i stadsstrukturen. De utgörs exempelvis av högklassiga parker och öppna platser eller offentliga byggnaders gårdar. Målet för skötseln är att hålla platsens särpräglade arkitektoniska, historiska, trädgårdsarkitektoniska framtoning konstant representativ och i mycket gott skick. För att målet ska nås krävs att området sköts dagligen. På representationsgrönområdena finns exempelvis växtgrupper, prydnadsgräsmatta (4–7 cm), olika typer av ytor, anlagda vattenmotiv och belysning.

A2 Bruksgrönområden

Bruksgrönområdena är stadsparker och öppna områden, lekområden, trafikgrönområden i centrum och fastighetsgrönområden. Områdena är centralt belägna i byggd miljö. De är för vistelse, lek och småskaligt spelande avsedda parker ofta med mångsidig växtlighet och mångsidiga konstruktioner. Målet är en trivsam, fungerande, trygg och städad parkmiljö. Växtligheten, konstruktionernas och anordningarnas säkerhet och områdets skick granskas regelbundet. Enligt kvalitetsmålen är områdena alltid i gott skick. På bruksgrönområdena finns exempelvis växtgrupper, bruksgräsmattor (4–12 cm) och olika typer av ytmaterial, anlagda vattenmotiv eller vattenmotiv för hantering av dagvatten.

A3 Bruks- och skyddsgrönområden

Bruks- och skyddsgrönområden är exempelvis stora parker mellan byggd miljö och naturmiljö, parklikt anlagda skyddszoner och trafikgrönområden. Områdena används för friluftsliv, motion, spelande och vistelse. Växtligheten är till största delen naturlig och områdenas allmänna intryck är parklikt. Mål för skötseln är att trygga en mångsidig och livskraftig växtlighet samt att upprätthålla stråkens och de funktionella områdenas skick och säkerhet. Områdena sköts regelbundet så att de är i gott, användbart skick. Bruks- och skyddsgrönområdena innehåller exempelvis skyddsplanteringar, lättskötta växtgrupper, bruks- och landskapsgräsmatta (4–25 cm) eller vattenmotiv som är utvecklade från naturvatten och används för dagvattenhantering.

B ÖPPNA GRÖNOMRÅDEN

De öppna grönområdena utgörs av åkrar och olika ängar. De berikar landskapet och tätortsbilden. Områdena erbjuder invånarna naturupplevelser och möjlighet att njuta av traditionellt landskap. Åkrarnas och ängarnas randzoner erbjuder olika växt- och djurarter en mångsidig livsmiljö. Till de öppna grönområdena hör även exempelvis vyer som ska hållas öppna vid stränder och vägar.

B1 Landskapsåkrar

Landskapsåkrarna finns i allmänhet vid bosättningens randområden eller på glesbygdsområden. På landskapsåkrarna finns odlingsväxter eller blommande landskapsåkerväxter. De sköts enligt metoder som används inom jordbruket. Målet är att upprätthålla det öppna kulturlandskapet, berika tätortsbilden och upprätthålla mångfald i naturen på åkrarnas randzoner. Rekreationsanvändningen tryggas genom att korridor- och stignätet hålls i skick och städat.

B2 Bruksängar

Bruksängarna finns på bostadsområden eller i närheten av dem och är ofta en del av ett större grönområde. Bruksängarna är öppna eller halvöppna. Växtligheten består till största delen av ängshö och växter med örtstam. Mål för skötseln är att hålla området öppet och vårdat samt att göra friluftsliv och rekreation möjliga. Avsikten med skötseln är att upprätthålla stråken och utrustningen invid dem användbara, säkra och snygga. Området underhålls exempelvis genom att växtligheten slås eller krossas 2–4 gånger under växtperioden. Slåtteravfallet avlägsnas enligt behovet av användning av området.

B3 Landskapsängar och betesmark

Landskapsängarna finns antingen i tätorter eller på glesbygdsområden, ofta invid friluftsleder eller vid vägkanter. De kan också vara en del av ett kultur- och traditionslandskap, ett rekreationsområde eller en park. Landskapsängarna är öppna eller halvöppna. Växtligheten består huvudsakligen av naturväxter med örtstam. Mål för skötseln är att upprätthålla det öppna ängslandskapet så att området bevarar sina särdrag och sin mångfald. Skötseln genomförs så att växtligheten krossas eller slås 1–2 gånger under växtperioden. Avlägsnande av slåtteravfall främjar blommande arters och andra ängsarters framgång.

Betesmarkerna består av ängar och andra halvöppna områden, som sköts genom betande. Målet är att öka naturens mångfald och bevara landskapet öppet. Skötseln av betesdjuren och användningen av området är alltid baserade på en skötselplan som görs upp gemensamt av en sakkunnig och djurägaren. Daglig kontroll och en ansvarsperson ordnas för djuren.

B4 Öppet område och öppen utsikt

De öppna områdena består ofta exempelvis av ur odlingsbruk tagna åkrar och skogsgläntor invid infarterna till tätorter, vägar och andra leder, områden under elledningar samt öppna vyer mot älv- eller havslandskap, strandängar eller vyer i traditionslandskap och på utsiktsplatser. Mål för skötseln är att förhindra att områdena och vyerna växer igen samt att främja bevarande av den för områdena typiska floran och faunan. Mål för skötseln är att områdena och vyerna ska hållas öppna. Igenväxning förhindras genom att växtligheten röjs eller krossas exempelvis med 2–5 års mellanrum.

B5 Värdeängar

Värdeängar är ängar som anges som viktiga med tanke på kulturtraditionen, landskapet eller naturens mångfald. Det kan också handla om ängar som annars är viktiga för invånarna. Skötseln av värdeängarna är alltid baserad på en plan för skötseln av de enskilda ängarna. Målet för skötseln är att upprätthålla landskapet. Skötselmetoden är antingen slåtter eller krossning. Slåtteravfallet förs bort.

C TÄTORTSSKOGAR

Skogarna utgörs av trädbevuxna områden, för vilka naturlig busk- och undervegetation är kännetecknande. Skogarna erbjuder upplevelser, frilufts- och rekreationsmöjligheter. De har stor betydelse i landskapet och för att trygga bevarandet av naturens mångfald.

C1 Närskogar

Närskogarna finns i närheten av bebyggelse och i dem finns goda korridor- eller stignät för daglig utevistelse. Målet för vården är bland annat att beakta naturvärdena, skogsväxtlighet som är representativ för landskapet, snyggheten, säkerheten och trivseln. I närskogarna tas trädbeståndets livskraft och reproduktion, slitagetålighet samt skicket på rutterna och utrustningen om hand. Skötselåtgärderna upprepas med 3–5–10 års mellanrum.

C2 Frilufts- och rekreationsskogar

Frilufts- och rekreationsskogarna i staden finns på områden mellan bostadsområden eller i form av skogshelheter längre bort från tätorter. Frilufts- och rekreationsskogarna används på många olika sätt för friluftsliv och utflykter. I fråga om skötseln av skogen betonas trädbeståndets livskraft och förnyelse samt landskapets och naturens mångfaldsvärden. Säkerheten på friluftslederna och spåren tryggas. Frilufts- och rekreationsskogarna sköts med 5–10–20 års mellanrum.

C3 Skyddsskogar

Skyddsskogarna finns mellan bosättningen och olika funktioner som medför störningar, såsom mellan trafikleder och industrianläggningar. Skyddsskogen ger insynsskydd och skyddar mot olägenheter av luftburna partiklar, damm- och bullerolägenheter. Skötseln av skyddsskogen strävar till att främja skyddande inverkan och landskapsvård av randzonerna. Målet för skötseln är att bevara trädbeståndets och den övriga växtlighetens livskraft och skikt. Skyddsskogarna används endast i begränsad utsträckning för rekreation, i allmänhet finns det inga rutter eller konstruktioner för utevistelse i skyddsskogarna. Växtlighet i många skikt, skyddande inverkan samt hälso- och säkerhetsaspekter och skötsel med 5–20 års mellanrum.

C4 Ekonomiskogar

Ekonomiskogarna finns utanför stadsstrukturen. Mål för skötseln är en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar skötsel av ekonomiskogen där samtidigt naturens mångfald, landskapsvärdena och mångsidig användning av skogen beaktas. Underhållsarbetena utförs med 10–20 års mellanrum.

C5 Värdeskogar

En värdeskog är ett med tanke på objektets landskap, kultur, naturens mångfald eller andra egenskaper speciellt skogsområde i eller utanför en tätort. Mål för skötseln är att bevara och framhäva de här specialvärdena och särdragen. För värdeskogar kan vid behov en separat skötsel- eller återställningsplan utarbetas. Behovet av skötsel är beroende av objektets särskilda värden och egenskaper, exempelvis läget, naturtillståndet eller trädbeståndet.

KOMPLETTERANDE KLASSER

E Specialområden

Specialområdena är byggda miljöer med egenskaper som avviker från karaktären hos skötselklasserna A, B och C. Specialområdena kräver skötsel som avviker från den omgivande miljöns skötselklass. Målen för skötseln anges separat för de enskilda objekten.

E1 Sportplaner och idrottsområden

Till gruppen sportplaner och idrottsområden hör exempelvis fotbollsplaner, ishockeyplaner, simstränder och vinterbadsplatser.

E2 Specialparker, specialobjekt

Specialparkerna och specialobjekten utgörs av exempelvis botaniska trädgårdar, temaparker, miljökonstverk och andra motsvarande objekt.

E3 Hamnområden och båtförvaringsområden

Utöver hamnområdena och båtförvaringsplatserna hör till denna grupp exempelvis kanaler och andra områden i anslutning till vattentrafik.

E4 Odlingslotter och gruppträdgårdsområden

Denna klass omfattar områden som står till förfogande för invånarnas egna odlingar, såsom odlingslotter och koloniträdgårdsområden.

E5 Hundinhägnader och badplatser för hundar

Till den här gruppen hör områden som är anvisade för dem som har hund, d.v.s. hundinhägnader, hundparker och badplatser för hundar.

E6 Mattvättningsställen

Mattvättningsställena kräver en egen skötselplan, eftersom risken för att miljön förorenas är större på mattvättningsställena än på det omgivande området.

E7 Övriga specialområden

Övriga specialområden är exempelvis plantskolor och etablerade områden för lagring och hantering av marksubstanser.

E8 Dagvattenområden

Med dagvattenområden avses byggda dagvattenkonstruktioner, såsom filtreringsdammar eller dagvattenbassänger. Naturliga diken hör enligt den omgivande naturtypen till klass A, B eller C. Huvudsakligt mål vid skötseln av dagvattenkonstruktionerna är att styra vattenströmningen och att vid behov dämpa den men samtidigt att trygga vattenavrinningen.

Skötselåtgärderna omfattar periodisk röjning av träd- och buskbestånd samt avlägsnande av löst skräp och skräp från naturen. Växtligheten vid svagt sluttande dagvattenbassänger kan slås eller krossas i enlighet med skötsel- eller bruksanvisningen. Anvisningen om skötsel och användning av vederbörande dagvattenområde anger också behovet av muddring samt metoden för iståndsättning av filtreringsdammar och deras täthet.

S Skyddsområden

Ett skyddsområde är ett område som är skyddat med stöd av lagen eller markägares beslut. Avsikten med skyddsområdena är att upprätthålla och bevara områdets särdrag. Områdena kan vara små, enskilda livsmiljöer eller mera omfattande områdeshelheter. De kan samtidigt vara rekreationsområden med möjlighet till friluftsliv och naturupplevelser. Skyddsområdena upprätthåller mångfalden i naturen, värnar om natur-, landskaps- och kulturvärdena samt stöder en hållbar utveckling i naturmiljön.

S1 Naturskyddsområden

Naturskyddsområdena utgörs av områden som är skyddade med stöd av naturvårdslagen, i naturvårdslagen angivna naturtyper och med den regionala miljöcentralens avgränsningsbeslut angivna livsmiljöer eller växtplatser för arter som kräver specialskydd. Målet i fråga om naturskyddsområdena är att bevara områdets särdrag och naturvärden. Naturskyddsområdena sköts enligt en av den regionala miljöcentralen godkänd skötsel- och användningsplan eller fredningsbestämmelser.

S2 Övriga skyddade områden

Övriga skyddade områden är de objekt som är angivna i skogslagen och vattenlagen, skyddsprogramsområdena, Naturaområdena samt de områden som är skyddade med stöd av byggnadsskyddslagen eller bygglagstiftningen och fornminnesområdena. Avsikten med skötseln är att upprätthålla och sköta området så att dess särdrag och värde bevaras. Vid behov kan en särskild plan för skötseln och användningen av objekten utarbetas.

S3 Övriga värdefulla områden

Till övriga värdefulla områden hör exempelvis landskapsmässigt, stadsbildsmässigt eller geologiskt värdefulla områden och värdefulla naturområden. Storleken på de övriga värdefulla områdena kan variera. Avsikten med skötseln är att upprätthålla och sköta området så att dess särdrag och värde bevaras.

Övriga klasser

Utöver de ovan beskrivna klasserna finns ännu följande två klasser:

0 Områden som inte omfattas av skötseln

Med områden som inte omfattas av skötseln avses exempelvis grönområden som är angivna i detaljplaner som nyligen har trätt i kraft och i fråga om vilka det behövs besök i terrängen för skötselklassificeringen eller så har någon annan motsvarande definition inte ännu gjorts. Även sådana områden till vilka resurserna för upprätthållande inte räcker till kan vara utanför skötseln.

R Områden med ändrad markanvändning

De områden där byggande har anvisats i general- eller detaljplaner kan i första skedet klassificeras som områden där markanvändningen kommer att ändras. På områden där markanvändningen kommer att ändras kan exempelvis växtligheten förberedas för den kommande användningen. Det är t.ex. möjligt att gallra träden så att de vänjer sig vid förändrade vindförhållanden och en ökad mängd ljus. Avsikten med åtgärderna är att bevara florans och faunans livskraft efter den förändring som byggandet medför.

Källa: Grönmiljöförbundet/Viherympäristöliitto (2007). Viheralueiden hoitoluokitus. Viherympäristöliitto ry publikation 36