Gerby

Gerby ligger ca 5,5 km norr om centrum. Utöver bebyggda småhusområden finns här även vidsträckta naturområden. Den brokiga mångfalden av livsmiljöer varierar från dalarnas frodiga strandskogar till höjdernas bergiga tallskogar. Typiska skogsväxter som ekorrbär växer här, men också äppelträd som berättar om nu försvunna trädgårdar på Gerby udde. På udden finns dessutom Holmsslätorna, ett försumpat område, som ökar naturens mångfald. I Gerbys terräng kan man uppleva landskapsstrukturens alla delområden, från backkrön och sluttningsområden till dalar och stränder. Gerby är ett stort område som bäst upplevs med cykel eller till fots.

På Gerby udde observerades under åren 2005-2008 sammanlagt 69 arter som räknas till de häckande fåglarna. Då det genomsnittliga artantalet i Vasa är 46 arter/km², är det på Gerby udde betydligt större. I skogarna häckar bland annat mesar, trädkrypare, rödhake, finkar och trastar. I lövskogarna finns svarthätta, grönsångare, lövsångare, trädgårdssångare och härmsångare.

På den gräsbevuxna holmen intill Gerby småbåtshamn häckar fiskmås, skrattmås och dvärgmås samt fisktärna och silvertärna. På samma holme trivs också gräsand och vigg. Med kikare kan man dessutom se svarthakedopping och skäggdopping samt småskrake i de närbelägna vattnen. Av vadarna kan man se strandskata, rödbena och drillsnäppa på Gerbystränderna.

Den bästa tiden för fågelskådning i Gerby infaller från februari till juli. Under tidiga morgonstunder i april-maj kan man höra bedårande morgonkonserter i Gerbyskogarna. Genom sången kanske man dessutom urskiljer järpens vissling eller järnsparvens spröda kvitter. Den större hackspettens trummande spelläte hörs också i Gerbyskogarna tidigt på våren.

Gerbys strandlundar och frodiga skogssänkor vaknar till liv i maj då de små sångarna anländer från sina övervintringsplatser och kompletterar fågelsången. På kvällarna och nätterna från mitten av maj hörs näktergalens kraftfulla sång.