Kontakt på webben

När det gäller att ta kontakt på webben hittar du Vasa stads digitala tjänster och kanaler för kontakttagande temaområdesvis. På webben kan du bland annat:

  • Fylla i och sända in en ansökan
  • Boka lokal och material
  • Ansöka om tillstånd eller göra en anmälan
  • Ge feedback på stadens tjänster

Hjälp med att ta kontakt

Letar du efter Vasa stads kontaktuppgifter eller behöver du hjälp för att ta kontakt?

Rådgivnings- och serviceställen

Vid rådgivnings- och serviceställena får du hjälp och stöd också på platsen. Ta kontakt eller kom på besök.

Sök på webbplatsen Sök

Vallarna

Från vallarna öppnar sig vyerna mot Kungsgårdens parker i söder. Bild Christine Bonn 2004.

Gamla Vasa vallar ligger i södra ändan av Köpmansgatan, mitt emot Korsholms kyrka. Vägen upp till vallarna är brant och är därför inte lämplig för alla. Man kan parkera bilen vid Korsholms kyka eller Gamla Vasa museum. Vallarna utgör nu ett grönområde som bjuder på vackra vyer över närmiljön. Växtligheten skapar lugna och skyddade platser uppe på vallarna. Korsholms kyrka ses i östra ändan av Hovrättsallén och mot väster och söder breder odlingslandskapet ut sig med Kungsgårdens park i mitten.

Gamla Vasa vallar kallas den mjukt formade kullen där Korsholms slott byggdes på 1300-talet och landshövdingens residens på 1700-talet. Nedanför vallarna på Hovrättsalléns sida fanns på 1700- och 1800-talet Korsholms trädgård som tillhörde landshövdingen och där man odlade nyttoväxter i parterrer, dvs regelbundet utformade planteringar. På den plats där trädgården låg finns nu åkrar. År 1892 beställdes en planteringsplan för vallarna av trädgårdsmästaren Willy Nykopp, men av den förverkligades dock bara en terrass på vilken år 1894 uppfördes ett minneskors i granit som hade planerats av arkitekt Magnus Schjerfbeck. Stenkorset, som fortfarande står på vallarna, restes till minne över forntida korsfarare.

Vallarna är en bra plats att besöka året runt. På vintern lönar det sig att ta sig upp längs stigarna som trampas upp av besökarna. Utsikten är värd ansträngningen, trots att man numera inte längre ser ut över hela Gamla Vasa. År 1851, när teckningsläraren J. G. Hedman gjorde en lavering av vyerna var kullen ännu trädlös. Gamla ädla lövträd och utländska barrträd hör till de vackraste inslagen i växtligheten på vallarna.

Vyn från vallarna över Gamla Vasa centrum och Hovrättsbyggnaden. Tavlan målades av J. G. Hedman 1851. Bild Österbottens museum.
Visa kartan i större format