Förbigå menyn
Vanhan Vaasan museo kuvattuna takapihalta

Gamla Vasa

Gamla Vasa är beläget ca 7 km sydost om Vasas centrum och klassat som ett nationellt värdefullt landskapsområde. Området utgör en mångsidig landskaps-sevärdhet med natur-, kultur-, bosättnings- och fornhistoriska värden. Land-höjningen har stor betydelse för områdets historia och för landskapet. Man har kommit fram till att här steg landet ur havet för ca 1000 år sedan. På 1300-talets senare hälft uppfördes Korsholms slott som administrativt centrum.

Vasa stad grundades år 1606 av kung Karl IX. Staden utvecklades kring den bastanta stenkyrkan, Heliga Marias kyrka, och på 1600- och 1700-talet uppgjordes rutnätsplaner för staden. Man hade som mål att skapa en grön trädgårdsstad, dels för brandsäkerheten och dels för invånarnas trivsel. Med kung Gustav III:s beslut som grund uppgjorde överintendent Carl Fredrik Adelcrantz år 1777 en stadsdels-plan, som innehöll bl.a. hovrättsbyggnaderna och Hovrättsallén. Detta gröna promenadområde skulle enligt kungen anläggas för att ”försköna Vasa och hela landet”.

År 1852 härjade en brand i staden och ett fåtal byggnader klarade sig undan förstörelse. Hovrättsbyggnaden var en av dem. Även de lindar, som bildar Hovrättens dubbla allé och som planterats åren 1836-1842 undkom branden. Stadens enda privatägda stenhus, den förmögne borgaren Abraham Falanders hus (adlad till Wasastierna), klarade sig i branden och fungerar nu som Gamla Vasa museum.

Utsikt från minneskorset på Gamla Vasa vallar mot Korsholms kyrka. Bild Christine Bonn 2013.

De delar av Vasa som låg utanför den tätt bebyggda staden klarade sig i branden, t.ex. Alkula som vid tiden för branden var herrgård vid A.A. Levóns fabrik. Ett annat område som klarade sig i branden är Gamla Vasa sjukhus, som flyttade till sin nuvarande plats i stadens västra del, på andra sidan kanalen, år 1818. Den nuvarande sjukhusbyggnaden vid Gamla Vasa Sjukhus, planerad av C.L. Engel, byggdes 1841-44. Sjukhuset omges av en vacker park med ståtliga träd, parken grundades på 1840-talet. En bit söderut längs kanalen, också det utanför brandens räckvidd, finns Kungsgården, som grundades år 1556 av kung Gustav Vasa. År 1859 inleddes utbildning inom jordbruksområdet på gårdens, efter ett beslut av kejsaren. Kungsgården tillhör idag Yrkesakademin i Österbotten och den fungerar även idag i undervisningssyfte. I Kungsgårdens parker finns områden med gräsmattor, blomsterplanteringar, gamla träd och trädhäckar samt ett arboretum.

Efter branden beslöt man att flytta staden 6 km västerut mot kusten, eftersom landhöjningen gjorde att staden kom allt längre från havet. Gamla Vasas områden togs i bruk som betesmarker och Hovrätten flyttade till det nya Vasa. Den tidigare Hovrättens ståtliga byggnad ändrades om till Korsholms kyrka år 1863. Kring 1880-talet byggdes Vasa järnväg och i samband med det grundades också en station i Gamla Vasa, men området blev bostadsområde på nytt först från och med 1920-talet.