Kontakt på webben

När det gäller att ta kontakt på webben hittar du Vasa stads digitala tjänster och kanaler för kontakttagande temaområdesvis. På webben kan du bland annat:

  • Fylla i och sända in en ansökan
  • Boka lokal och material
  • Ansöka om tillstånd eller göra en anmälan
  • Ge feedback på stadens tjänster

Hjälp med att ta kontakt

Letar du efter Vasa stads kontaktuppgifter eller behöver du hjälp för att ta kontakt?

Rådgivnings- och serviceställen

Vid rådgivnings- och serviceställena får du hjälp och stöd också på platsen. Ta kontakt eller kom på besök.

Sök på webbplatsen Sök

Gråsiska

Carduelis flammea

Gråsiska. Bild Jan Nyman. 

Allmänt. Liksom hos korsnäbbarna förekommer en stor årlig variation i det häckande beståndet av gråsiska. Hos gråsiskan beror storleken på beståndet på barr- och lövträdens, speciellt granens och björkens, fröskörd. Gråsiskan väljer att bygga bo på ett område där tillgången på dessa trädslags frön är stor på våren.

Gråsiskan har en ovanligt lång häckningssäsong för att förekomma så här långt norrut. Den har anpassat sig till att effektivt utnyttja de födoämnen som står till buds. De första bona med ägg hittas redan i början på april, de sista häckningarna sker under september.

  • Längd 24 cm
  • Hackar själv ut sitt bohål i en asp eller björk
  • Stannfågel. Vandrar tidvis under hösten.
  • Livnär sig på frön, säd och insekter. Besöker också fågelbord för att äta talg.

Livsmiljö. Gråsiskan bor ofta i björkdominerade blandskogar, där gran växer som underträd eller enbuskar och annan buskvegetation förekommer. Dystra granbestånd undviks. I skogspartier i stadsmiljö är det till gråsiskans fördel ifall trädbestånd med varierande ålder gynnas vis skötseln.

Förekomst i Vasa. Under häckningssäsongen har gråsiskan observerats inom ca 140 atlasrutor i Vasa. Förekomsten är koncentrerad till kulturområden och skogar nära bebyggelse. Gråsiskan häckar också i skärgården.