Förbigå menyn

Grönsångare

Phylloscopus sibilatrix

Grönsångaren skiljs från lövsångaren eftersom den är större, men sången är det bästa kännetecknet. Bild Jan Nyman.

Allmänt. Grönsångaren är en sydlig art, som ökat i Finland sedan 1800-talet. De häckande bestånden har varit som störst i Finland på 1990-talet och efter det har antalet häckande fåglar sjunkit. Grönsångaren är enligt Finlands hotklassificering en nära hotad art.

  • Längd 13 cm
  • Häckar på marken i skydd av växtligheten
  • Övervintrar i Afrika
  • Livnär sig på insekter

Livsmiljö. I Vasa förekommer grönsångaren i frodiga lundartade skogar och i skogsbryn. Lättast upptäcks den i sitt revir i maj genast efter ankomsten från övervintringen i Afrika. Om morgonen hörs då den arttypiska kvittrande sången i lämpliga lundområden.

Tiden grönsångaren sjunger är kort och efter midsommar är arten väldigt svår att upptäcka i naturen. Högt uppe i grenverket avslöjar den sig med ett dovt ”tjyyh”-läte, med vilket grönsångaren varnar ungarna för människor som rör sig i närheten.

Förekomst i Vasa. Grönsångaren häckar fåtaligt i Vasa. Den påträffades inom ca 50 atlasrutor under häckningssäsongen maj-juli. Förekomsten är koncentrerad till frodiga lund- och blandskogar i stadens södra delar. Störst är chansen att träffa på grönsångare i lövskogarna längs Gamla Vasa kanals dalgång och i stadens strandlundar på Vasklot och vid Metviken. Även i Melmo, Aspnäs och Korsnäståget kan man stöta på grönsångaren.