Förbigå menyn

Trädkrypare

Certhia familiaris

Trädkryparen har en bra skyddsfärg. Bild Aaro Toivio.

Allmänt. I Finland är trädkryparen en kännspak art i gamla skogar. Den trivs speciellt bra i barrskogar. De häckande bestånden har enligt den senaste undersökningen ökat något. Arten, som delvis flyttar till vintern, har tydligt dragit nytta av att vintrarna blir mildare.

  • Längd 13 cm
  • Häckar i stubbar, under barken på trädstammar eller i holkar
  • Huvudsakligen stannfågel. En del av de unga trädkryparna flyttar söderut till vintern
  • Livnär sig på insekter

Livsmiljö. Trädkryparen häckar i barr- och blandskogar. Dess kärnområden är gamla grandungar och kärrsänkor, liknande sådana i naturtillstånd. Även i enhetliga barrskogar påträffas trädkrypare. I Vasa häckar trädkrypare även på frodigare områden såsom i strandlundar på Vasklot och i Gerby, men inte i samma utsträckning.

Trädkryparen häckar tidigt. Äggen läggs i månadsskiftet april-maj. De första ungarna kan ses utanför boet redan i slutet på maj. En del par häckar två gånger under häckningssäsongen. Bristen på lämpliga boplatser kan avhjälpas genom att föra specialtillverkade holkar till lämpliga biotoper.

Förekomst i Vasa. I Vasa har trädkryparen påträffats i ca 100 atlasrutor. Flest trädkrypare hittas gamla granbestånd i Öjen, på Öjberget, vid Molnträsket och i Korsnäståget. Fåglarnas vackra sång kan man höra redan i början på april och sången hörs ännu i maj-juni.