Vasas budget 2024 möter utmaningarna med tillväxt och ökade kostnader

– Inom kommunalekonomin lever vi i intressanta tider. Enligt en ekonomibarometer som Kommunförbundet låtit utföra förutspår bland 129 ekonomidirektörer två tredjedelar att deras kommuns ekonomiska utsikter 12 månader framåt är antingen svaga eller ganska svaga.  Förändringen är kraftig, eftersom hela 80 procent av dem som svarade ansåg att deras kommuns ekonomi i nuläget var genomsnittlig eller klart bättre än genomsnittet, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Även om prognosen är att den globala ekonomin och kommunalekonomin inte stimuleras speciellt mycket under nästa år, är Vasas utveckling positiv.

– I Vasas invånarantal förväntas en utveckling i jämn takt, i slutet av år 2024 kan också gränsen på 69 000 invånare överskridas. Enligt en nyligen färdigställd utredning, kan GigaVaasa-investeringarna föra med sig en stor befolkningstillväxt under de kommande åren, fortsätter Häyry.

Vasas sysselsättningsutsikter är goda och speciellt ungdomsarbetslösheten är låg.

Arbets- och näringstjänsternas övergång från staten till kommunerna i början av år 2025 leder till organisationskostnader redan nästa år. De verkliga kostnaderna från och med år 2025 är inte ännu kända. Stadsfullmäktige i Vasa fattade sitt eget beslut om sysselsättningsområdet måndag 23.10. Läs mer om beslutet här.

Skatteinkomsterna och statsandelarna minskar

Välfärdsområdena inledde sin verksamhet i början av år 2023. Reformen hade stor inverkan på kommunalekonomin.

– Anpassningen efter vårdreformen pågår ännu. Utmaningar medför ändringar i statsandelarna och en minskning i skatteintäkterna.  Vi får ännu in skatteinkomster enligt gamla skattesatser för år 2022 under innevarande år, och från år 2024 minskar skatteinkomsterna när de så kallade skattesvansvarna uteblir.  Staten jämnar ut de verkliga vårdkostnaderna år 2024 och delar därför ut mindre statsandelar till kommunerna, berättar ekonomi- och strategidirektör Cecilia Raunio.

Statsandelarna förväntas sjunka med ungefär 8 miljoner euro och statsandelarnas totalsumma förväntas vara ungefär 41 miljoner euro år 2024.

– En särskild utmaning utgör vårdfastigheterna, vilka utgör ca 17 procent av stadens fastighetsbestånd. Av de här är många uthyrda till välfärdsområdet.  Ett tryck på försäljning av de här fastigheterna finns i framtiden, säger Raunio.

Hittills har skatteinkomsterna utvecklats väl, tack vare en bra sysselsättningssituation, en stark inkomstutveckling och de så kallade skattesvansarna.  År 2024 sjunker skatteinkomsterna emellertid eftersom skattesvansarna försvinner. Skatteinkomsterna förväntas år 2024 bli totalt drygt 177 miljoner euro.

– I skatteinkomsterna förekommer både ökningar och minskningar. Med en skatteprocent får man mer kommunalskatt än tidigare, men samtidigt sjunker de totala skatteinkomsterna med närmare 10 miljoner euro.  Den nationella ändringen i fastighetsskatten inverkar inte särskilt mycket hos oss, eftersom fastighetsskatten i Vasa redan är 1,25 procent, fortsätter Raunio.

Skattesatsen strävar vi inte efter att höja ännu år 2024, vi bara avrundar den till närmaste tiondels procentenhet från 8,36 procent till 8,4 procent.

– Ett tryck på höjning finns för år 2025. Men den här situationen klarnar först nästa år, när vi vet om anpassningsåtgärderna har haft effekt och i vilken riktning den globala ekonomin går.  Enligt Kommunförbundets ekonomibarometer upplever över 40 procent av kommunerna ett tryck på höjning av skattesatsen redan för nästa år, funderar Raunio.

Anpassningsbehov på flera miljoner euro

Stadens externa verksamhetskostnader inklusive affärsverken uppskattas vara cirka 274 miljoner euro år 2024. Verksamhetsintäkterna förväntas vara ca 80 miljoner euro.  Det kumulativa överskottet förväntas för år 2023 vara ca 15,6 miljoner euro, vilket gör att innevarande års bokslut förväntas vara positivt.

– En positiv sak är att arbetslöshetsförsäkringsavgifterna sänks med ca 1 miljon euro. Utmaningar skapar till exempel löneförhöjningar och ökningar i hyreskostnaderna.  Ekonomin måste alltså anpassas så att den lagstadgade servicen fortsättningsvis ska kunna finansieras, säger Raunio.

Raunio lyfter i fråga om utvecklandet av verksamheten fram hållbar utveckling, till exempel ökande av energieffektiviteten, såväl inom byggande som belysning, med en tät samhällsstruktur samt minskande av plastanvändningen på biblioteken och deltagande i projekt som stöder klimatneutralitet.

Ett anpassningsbehov på totalt ca 15 miljoner euro gäller alla sektorer och koncernbolag.

– Det här strävar vi efter bland annat genom att organens, såsom stadsfullmäktiges sammanträden minskas, servicenäten förtätas, timresursen minskas, vakanser lämnas otillsatta och genom att samsas om pekplattor inom den grundläggande utbildningen. Kommunteknikens verksamhetsbidrag har minskats med 3–4 procent för nästa år, räknar Raunio upp.

Även om resultatet för räkenskapsperioden 2024 medvetet förväntas visa minustecken, vill man inte anpassa de behövliga ca 15 miljoner euro på en gång.

– Anpassningen fortsätter år 2025. Vi har många lagstadgade tjänster som ska skötas också i en svagare ekonomisk situation, säger Raunio.

Räntehöjningarna märks i investeringarna

De mest betydande investeringarna år 2024 är bland annat investeringarna i hamnen (16 miljoner euro), Vasa Vattens investeringar (10 miljoner euro), skol- och daghemsprojekt (ca 10 miljoner euro), Vasklots vägkorridor (1,9 miljoner euro), genomförande av bobollsplanen och konstis (750 000 euro) och Kronviks cykelväg (650 000 euro).

Nämndernas investeringsförslag har skurits ned med ca 5 miljoner euro eller skjutits fram.  Till exempel Östra bangatans andra skede och upphandlingen av en bokbuss skjuts upp till år 2025.

Totalt investerar staden nästa år för ungefär 64 miljoner euro.

– Investeringarna är viktiga, vi kan inte bara sluta upp att utvecklas. Dessutom behövs under en recession just statliga och kommunala investeringar för att ekonomins hjul ska hållas i rullning.  Den gröna omställningen ses som en möjlighet när det gäller de ekonomiska problemen, därför görs till exempel investeringar i GigaVaasa.  Lån ska omfinansieras, och tilläggslån tas på ca 36 miljoner euro, beroende på hur mycket försäljningsinkomster som kommer in och hur bra det går att stärka ekonomin, säger Raunio.

Den instabila finansiella marknaden och de stigande räntorna inverkar på låntagningen.  Skulden per invånare antas i Vasa vid utgången av år 2024 vara 5 900 euro, vilket eventuellt är ca 500 euro större än år 2023.

För många investeringar kommer också finansiering att sökas utifrån. Till exempel för vägkorridoren i Vasklot ansöks nu om ett statsunderstöd på ca 1,4 miljoner euro.

– Allt som allt blir år 2024 på många sätt utmanande, men vi har klarat svårare tider tillsammans också tidigare och vi gör det nu också. Vasas livskraft är bra och  vi finns i en jämförelse nationellt strax efter Helsingfors, Tammerfors och Åbo med variabler för en stark livskraft; summerar Häyry.

Budgeten för år 2024 behandlas i stadsstyrelsen 30.10 och i stadsfullmäktige 13.11. Föredragningslistorna publiceras på adressen https://tweb.vaasa.fi/

 

Vasa stads budget för år 2024 i siffror:

Invånarantal prognos 2024………………………..  67 677 invånare (statistikcentralens prognos)
Inkomstskattesats ……………………………………  8,4 procent
Verksamhetsbidrag ………………………………….. 193,3 miljoner euro
Skatteintäkter ……………..…………………………… 177,3 miljoner euro
Årsbidrag………………………………………………….. 27,8 miljoner euro
Ackumulerat överskott ……………………………… 9,6 miljoner euro
Resultat…………………………………………………… -5,8miljoner euro
Statsandelar……………………………………………… 40,7 miljoner euro
Investeringar totalt (netto)…………………… …… 63,7 miljoner euro
Lånebelopp per invånare…………………………….  5 900 euro