Vasa stads bokslut 2022 slår rekord

Stadsdirektör Tomas Häyry är nöjd.

– Vi har arbetat hårt för att få invånarantalet och skatteinkomsterna att stiga. Vi är nu över 68 000 invånare, och så många har vi aldrig tidigare varit. Under år 2022 ökade invånarantalet med nästan 400. Skatteinkomsterna ökade med 6 procent. Från och med år 2023 sjunker skatteinkomsterna till kring 180 miljoner euro på grund av vårdreformen, medan befolkningsutvecklingen väntas bli fortsatt god, säger Häyry.

Ekonomin fortsätter att stärkas, men större buffert behövs

Tack vare fortsatt god utveckling av sysselsättningen och skatteinkomsterna kan staden uppvisa ett resultat på 9 miljoner euro trots den höga inflationen, räntehöjningar och ökade vårdkostnader.

Stadens skatteinkomster ökade med över 19 miljoner euro (6 %) och nådde nya rekordnivåer på 333,5 miljoner euro. Kommunalskatten ökade med 6,2 procent, samfundsskatten med 2,3 procent och fastighetsskatten med 9,8 procent. Kommunernas tillfälligt höjda utdelning av samfundsskatten år 2021 ökade på kommunernas samfundsskatt även år 2022. Dessutom höjdes samfundsskatteandelen år 2022 med 1,25 procentenheter som kompensation för sänkta avgifter inom småbarnspedagogiken.

Fastighetsskatterna ökade främst på grund av det ökade byggnadskostnadsindexet. Statsandelarna ökade med över 6 miljoner euro eller 4,5 %, bland annat på grund av indexjusteringar.

Trots den goda utvecklingen av skattefinansieringen blev resultatet nästan exakt enligt den ursprungliga budgeten. Verksamhetsbidraget försämrades med 31 miljoner euro (7,6 %), vilket långt förklaras av att överföringen av social- och hälsovårdstjänsterna gav staden en tilläggsnota på kring 20 miljoner euro.

Även de finansiella intäkterna och kostnaderna blev sämre än i budgeten, främst på grund av minskad utdelning från det helägda dotterbolaget Vasa Elektriska, men även på grund av högre räntekostnader.

Nedskrivningar på närmare miljonen gjordes för bland annat vårdens datasystem som överfördes vederlagsfritt vid förra årsskiftet.

Räkenskapsperiodens överskott uppgår till närmare 3 miljoner euro och det ackumulerade överskottet stärks till 12,6 miljoner euro totalt. Det innebär 186 euro per invånare, vilket är betydligt lägre än landets genomsnitt som år 2021 var 2 500 euro per invånare.

– En växande stad kan ta större risker än en krympande kommun, men även den växande staden behöver en buffert inför eventuella framtida kriser. De tre senaste åren har varit undantagsvis goda för kommunsektorns ekonomi, tack vara coronastödåtgärder och en god sysselsättningsnivå. Den exceptionellt goda utvecklingen av skatteinkomsterna förväntas normaliseras från och med år 2024, samtidigt som vårdreformens slutliga effekter på kommunernas ekonomi klarnar, säger ekonomi- och strategidirektören Cecilia Raunio.

Viktiga investeringsprojekt har rotts i hamn

Strategiska investeringsprojekt såsom enhetsskolan Variskan yhtenäiskoulu och de första gatorna på batterifabriksområdet GigaVaasa i Långskogen blev klara. Totalt investerade staden kring 13 miljoner euro i dessa projekt.

Kring 2 miljoner euro satsades i hamnområdet och ungefär med en lika stor insats förbättrades stadsbilden, till exempel i form av utvidgad gågata i centrum.

Staden satsade även på cykelvägar och kollektivtrafik för att minska på trafikens andel av koldioxidutsläppen. Bland annat byggdes cykelbanan på södra sidan om Metviken och en ny gata för gång- och cykeltrafiken i Vasklot.

Betongsilotomten på Strandgatan såldes till fastighetsutvecklingsbolaget Fincap, som river silorna under våren 2023 och väntas bli klar med den nya byggnaden hösten 2026.

Totalt investerade staden 44 miljoner euro år 2022. Kassaflödet från verksamheten och investeringarna var 7 miljoner euro negativt. Tillsammans med övriga förändringar i likviditeten fanns ett ökat lånebehov på drygt 20 miljoner euro, och skuldbördan ökade med 300 euro per invånare till 4 800 euro per invånare.

Staden ökar på buffert inför framtida investeringar

Av räkenskapsperiodens resultat föreslås att en investeringsreservering på 6 miljoner euro görs för daghemsinvesteringarna i Brändö och vid Kasernområdet.

– Med en investeringsreservering förbereder sig staden på ekonomiskt betydande investeringar. Reserven påverkar inte kassaflödet men dämpar avskrivningarnas effekt på resultatet i framtiden. Staden har flertalet större investeringsprojekt uppräknade i budgeten och de totala årliga nettoutgifterna beräknas till 65 miljoner euro. Av dessa beräknas staden klara av att finansiera kring hälften med egna pengar, resten beräknas finansieras med lån eller andra avgiftsbelagda finansieringsarrangemang. Det finns med andra ord ett behov av att stärka årsbidraget och bufferten i balansen samt sälja tillgångar för att frigöra kapital, säger Raunio.

Koncernens resultat försämrades, men det finns ändå ljusglimtar

År 2022 sjönk stadskoncernens resultat till 15 miljoner euro, från fjolårets resultat på 20 miljoner euro främst på grund av att stadens resultat försämrades.

Företagshälsobolaget TT Botnia Oy fick under året tidningen Kauppalehtis utnämning Menestyjät 2022 samt certifikatet Finlands starkaste 2022.

Efter mars 2022 tog resandet med färjan fart igen och rederiet NLC Ferry Oy Ab förbättrade sin omsättning med närmare 80 procent.

Koncernbolaget Vaasa Facilita Oy etablerade sin verksamhet under hösten 2022.

-Fjolåret var ytterst utmanande för oss alla på grund av externa störningsfaktorer och just därför kan vi vara nöjda också med ett något svagare resultat, säger Häyry.

 

Bokslutet för år 2022 behandlas i stadsstyrelsen 30.3 och i stadsfullmäktige 12.6.

Bekanta dig med bokslutet här.  (på finska)

Bokslutet 2022 i siffror (preliminärt 24.3.2023):

• Årsbidrag…………………………..…… 41,6 miljoner euro (2021: 50 miljoner euro)
  Ändring 2021–2022………………. -8,4 miljoner euro (-17 %)
• Räkenskapsperiodens under/överskott….. 3,0 miljoner euro (2021: 8,0 miljoner euro)
  Ändring 2021–2022……………………………. -5,1 miljoner euro (-63 %)
• Skatteinkomster ……………………. 333,5 miljoner euro (2021: 314,5 miljoner euro)
  Ändring 2021–2022………………. +19,0 miljoner euro (+6 %)
• Statsandelar ………………………….. 140,2 miljoner euro (2021: 134,1 miljoner euro)
  Ändring 2021–2022………………. -6,1 miljoner euro (+5 %)
• Lånestock e/invånare …………….. 4 800 euro/invånare (2021: 4 493 euro/invånare)
  Ändring 2021–2022………………. +307 euro (+7 %)
• Investeringar nettoutgift…………. 43,5 miljoner euro (2021: 53,1 miljoner euro)
• Ändring 2021–2022……………….. -9,6 miljoner euro (-18 %)
• Prognostiserat invånarantal……… 68 170 (2021: 67 631)
  Ändring 2021–2022………………… +386 (+0,6 %)
• Stadskoncernens resultat……….… 14,8 miljoner euro (2021: 20,1 miljoner euro)
  Ändring 2021–2022………………… -5,3 miljoner euro (-26 %)