Vasa stad testar återanvändning av tegel i ett byggprojekt för att främja cirkulär ekonomi

Vasa stad har inlett ett pilotprojekt kring cirkulär ekonomi, där strävan är att fasadtegel återanvänds i ett annat byggprojekt inom staden. Inom projektet undersöks med hjälp av data som samlas in i ett lärdomsprov hur nedtaget tegel kan återanvändas och hur processen kan utvecklas. Målet med pilotprojektet är att främja hållbart byggande i staden och minska byggandets koldioxidavtryck.

Det första försöket av sitt slag i Vasa

Pilotförsöket som genomförs i samband med den grundliga renoveringen av Variskan koulu är det första av sitt slag i Vasa. Byggandet och byggsektorn står globalt för ungefär en tredjedel av växthusutsläppen och avfallet. Genom lösningar för cirkulär ekonomi kan utsläpp och onödig materialförlust vid byggande minskas avsevärt på lokal nivå.

– Idén till projektet föddes internt. Vi har folk på jobbet som är specialiserade på cirkulär ekonomi inom byggande, och frågan väcktes om hur vi skulle kunna utveckla tankesättet vidare, säger Teemu Ranta, projektchef för Vasa stads hussektor.

Fasadteglet som kommer att användas vid den grundliga renoveringen av Variskan koulu kommer från ytterväggarna på det gamla daghemmet i Orrnäs som revs 2024. Pilotförsöket fick sin början då upphandlingen av rivningen av daghemmet i Orrnäs och projektplaneringen för den grundliga renoveringen av Variskan koulu pågick samtidigt.

– Återanvändning av tegel som byggmaterial har bara pilottestats i några få projekt runt om i Finland. Vi började utveckla idén, och en studerande som gör sitt lärdomsprov kom med i projektet för att samla in nyttig data från projektet, förklarar Ranta.

Cirkulär ekonomi inom byggande ger betydligt mindre utsläpp

Fasadteglet från Orrnäs beräknas vara omkring 1000 m², vilket motsvarar cirka 54 000 tegelstenar. Enligt en realistisk bedömning kan 40–60 % av teglet tas bort intakt för att återanvändas, vilket motsvarar cirka 21 000–32 000 tegelstenar. Den uppskattade besparingen i fråga om koldioxidutsläppen är 13,3–19,9 ton CO₂e, vilket gör projektet betydelsefullt ur miljösynpunkt.

En vanlig form av återanvändning av tegel är att använda det som tegelkross i grundarbeten, till exempel i väg- och gatukonstruktioner. Återanvändning av byggmaterial i dess ursprungliga syfte är ofta den mest klimatsmarta lösningen ur ett utsläppsperspektiv. Med tanke på miljön medför produktion av nytt kross till exempel 36 gånger mindre utsläpp än tillverkning av rött tegel.

– Vasa stads hussektor strävar generellt efter att följa principerna för cirkulär ekonomi vid byggande. Till exempel genom att undersöka möjligheterna till återanvändning av material från rivningsobjekt kan man spara avsevärda mängder utsläpp och materialspill, förklarar Ranta.

Rengöringen görs till stor del för hand

I projektet har man nu gått in i skedet, där tegelstenarna rengörs och förbereds för flytten. I rengöringsskedet lösgörs de tegelstenar som har lossnat i block från varandra med en handhållen mejselmaskin, och de enskilda tegelstenarna rengörs. Skedet görs till stor del för hand och nästan inget kan göras mekaniskt.

– Från ett kostnadsperspektiv medför arbetet för hand, de sekundära arbetsskedena och förvaringen extra kostnader, men ur ett perspektiv med cirkulär ekonomi ger denna process betydande miljöbesparingar. Idén med projektet är att samla in erfarenheter och data, som kan användas för att utveckla processen i fortsättningen. De slutgiltiga resultaten från försöket får vi i slutet av våren, då vi vet mer, sammanfattar Ranta.

Tidsmässigt kommer pilotförsöket och lärdomsprovsmaterialet bli färdigt senast i maj 2025. Senare i byggskedet av Variskan yhtenäiskoulu, som börjar åren 2026–2027, kommer fasadteglet att monteras upp på nytt på sitt nya hem.