Vasa siktar på ett positivt resultat år 2025 – utan skattehöjningar

– Vi står inför ett tufft år, men staden har god förändringsförmåga och vi har reagerat snabbt och anpassat vår verksamhet till den nya finansiella situationen, sammanfattar stadsdirektör Tomas Häyry de ekonomiska utsikterna för år 2025.

Året innehåller flera förändringar, osäkerhet inom den statliga och internationella ekonomin och utmaningar inom den kommunala ekonomin.

– Situationen inom den kommunala ekonomin försvagas redan år 2024, när fjolårets exceptionella skattefinansieringsposter försvinner och inte längre stärker den kommunala ekonomin. På inkomstsidan skapar de negativa social- och hälsovårdposterna i statsandelarna, den svaga konjunkturen inom byggbranschen och tomma fastigheter huvudbry nästa år, säger ekonomi- och strategidirektör Cecilia Raunio.

De sparåtgärder som beslutats i fullmäktige våren 2024 är i en kritisk roll med tanke på budgeten.

– Vi kommer inte att nå plussidan, om vi inte genomför balanseringsprogrammet. Budgeten 2025 siktar på ett positivt resultat och på att det inte får uppkomma något underskott. Det här eftersträvas speciellt med besparingar och större dividender. Det går i rätt riktning och inga höjningar av skattesatserna föreslås, fortsätter Häyry.

En extra krydda år 2025 ger välfärdsområdes- och kommunalvalet samt det uppdateringsarbete för stadsstrategin som ska göras i och med det.

År 2025 kortfattat i siffror

Stadens verksamhetsutgifter uppskattas år 2025 till ca 341,3 miljoner euro och verksamhetsbidraget till 203,2 miljoner euro.  Jämfört med år 2024 är ökningen 4,4 och 4,6 procent.

Verksamhetsintäkterna förväntas bli ca 137,4 miljoner euro, vilket är 3,6 procent mera än år 2024.  På intäkterna och utgifterna inverkar utöver balanseringsåtgärderna överföringen av AN-tjänsterna till staden. Dividend- och ränteintäkterna förväntas vara ca 15,7 miljoner euro.

Statsandelarna förväntas vara 51 miljoner euro och skatteinkomsterna totalt 183 miljoner euro.

– Kommunernas skatteinkomster har i hela landet påverkats bland annat av slopandet av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. På statsandelarna inverkar bland annat social- och hälsovårdsposterna, AN-reformen och undervisnings- och kulturministeriets statsandelsnedskärningar, säger Raunio.

Det som eftersträvas är att resultatet för räkenskapsperioden blir ca 200 000 euro och det ackumulerade överskottet 16,5 miljoner euro. Lån har staden i slutet av år 2025 ca 6 000 euro/invånare.

Skattesatsen hålls på 8,4 procent, och inte heller några andra skatter föreslås bli höjda.

Den största ändringen är sysselsättningstjänsterna

Budgeten för år 2025 har upprättats så att man håller sig till de besparingar som beslut fattades om våren 2024. Då skulle betydande nya sparåtgärder som det ser ut nu inte behövas för år 2025.  Om stadsfullmäktige ändå föreslår tilläggsutgifter, ska utgifterna täckas med inkomster eller alternativa besparingar sökas.

I fokus för balanseringen är bland annat effektivering av servicenätet, proaktiv personalplanering och effektivering av förvaltningen.

– Från fullmäktigeledamöterna har det kommit önskemål bland annat om effektivering av förvaltningen, vilket märks för kommuninvånarna i form av nya e-tjänster och en strävan efter principen med service från ett enda serviceställe. Dessutom satsas ytterligare på cybersäkerhet. Inom förvaltningen är siktet också inställt på att utöka användningen av artificiell intelligens, berättar Raunio.

Inledande av det nya sysselsättningsområdet i Österbotten, när AN-tjänsterna överförs från staten till kommunerna, skapar både möjligheter och utmaningar.

– Sysselsättningsservicens utgifter ser ut att ha blivit dimensionerade i underkant av staten, dvs. staten finansierar inte så mycket av den här servicen i fortsättningen som det skulle finnas behov av. Det här förutsätter att servicen vidareutvecklas. Överföringen av arbets- och näringstjänsterna till staden kan åtminstone på lång sikt öka sysselsättningen och förbättra integrationen, och de kan på så sätt inverka positivt också på stadens och regionens attraktivitet, fortsätter Raunio.

Inom stadsmiljösektorn fortsätter arbetet med främjandet av hållbara färdsätt och målen med klimatneutralitet. Också flera byggprojekt avancerar.

– En utmaning är materialpriserna och en höjning av underhållskostnaderna samt de vårdfastigheter som är på väg att bli tomma. Den nya markanvändnings- och bygglagen skapar också både utmaningar och möjligheter. En positiv sak som jag kan lyfta fram är Vasa vattens nya vattenfiltreringsanläggning vid Molnträsket, som förbättrar hushållsvattnets kvalitet, sammanfattar Raunio.

Nedskärningar av statsandelarna påverkar hela staden. Statsandelarna inom basservicen sjunker med två procent, och när det gäller kulturinstitutioner minskar statsandelarna ännu märkbarare.  Dessutom skärs ungefär en miljon ned inom yrkesutbildningen.

– Delvis har de här nedskärningarna redan beaktats i årets sparbeslut, bland annat genom att Vamias verksamhet har koncentrerats i Sampo-campus. Emellertid renoveras eller byggs många skol- och daghemsbyggnader och inom den grundläggande utbildningen har man strävat efter att skära ned så litet som möjligt.  Nedskärningar i statsandelarna till kulturinstitutioner har inte inriktats som tilläggssparkrav på stadens egna kulturinstitutioner, säger Raunio.

Livskraft genom investeringar

Flera av investeringarna som infaller eller påbörjas år 2025 ökar Vasas livskraft, attraktivitet och Vasabornas välmående. Befolkningstillväxten har varit positiv i Vasa och i slutet av år 2025 prognostiseras att Vasas folkmängd är 69 270 invånare.

De mest betydande investeringarna och utgiftsposterna 2025:

• Daghem och skolprojekt (Isolahden koulu, Onkilahden yhtenäiskoulu, Keskustan yhtenäiskoulu, Brändö daghem, Kasarmin päiväkoti (16,77 miljoner euro)
• Skötsel av sysselsättningstjänsterna och deras utveckling (15,2 miljoner euro)
• Molnträskets vattenverks nya ozonerings- och aktivkolfilteranläggning (5 miljoner euro)
• Breddning och muddring av hamnfarleden (4 miljoner euro)
• Projektet hållbara färdsätt, Sunnanvikleden (1 miljon euro)
• Ny bokbuss (500 000 euro)
• Parker (440 000 euro)
• Sanering av gatubelysningen (400 000 euro)
• Elektronisk kommunikation och digitala tjänster (280 000 euro)
• Renovering av bobollsplanen (300 000 euro)
• Utvecklande av cybersäkerheten (100 000 euro)
• Merikaarron päiväkoti flyttar till nya hyreslokaler (nettoutgiftstillägg +300 000 €/år)

Några investeringar har man av sparskäl varit tvungen att skjuta upp.  Till exempel Variskan yhtenäiskoulus projekt, renoveringen av hamnterminalen och förbättrande av Smedsbyvägen skjuts upp med ett år.  Genomförande av en konstisbana på bobollsplanen skjuts upp till år 2029.

I sin helhet är Vasas livskraft och attraktivitet goda.  Staden växer både till folkmängden och genom företagsinvesteringar, vilket skapar ett positivt tryck ur kommunalekonomisk synvinkel.

– Staden kämpar med positiv växtvärk i en stram ekonomisk situation, men trots det vacklar inte tron på framtiden, eftersom Vasa genom den gröna omställningen kommer att klara sig bra också i framtiden, sammanfattar stadsdirektör Häyry stämningarna år 2025.

Budgetförslaget för år 2025 har publicerats i bilagorna till stadsstyrelsens föredragningslista för sammanträdet 28.10 på adressen https://twebsv.vaasa.fi/

Budgeten behandlas i stadsstyrelsen 28 oktober och i stadsfullmäktige 11 november.

Nyckeltal 2025

• invånarantal (prognos 31.12.2025) 69 270
• räkenskapsperiodens resultatprognos 211 000 €
• ackumulerat överskott 16,5 mn €
• verksamhetsbidrag 203,2 mn €
• inkomstskattesatsintäkten 15 mn €
• statsandelar 51 mn €
• intern finansiering av investeringar 55,9 %
• skatteinkomster totalt 183 mn €
• verksamhetsutgifter 341,3 mn €
• lånestock 6 069 €/invånare

Föreslagna skattesatser (%)

• inkomstskattesats 8,4
• allmän fastighetsskatt 1,25
• fastighetsskatt för mark 1,30
• byggnad för stadigvarande boende 0,50
• övrig bostadsbyggnad 1,10
• kraftverk 3,10
• obebyggd byggplats 4,00