Vardagslycka – medarbetarnas lycka är också viktigt för företag

– Arbete, lycka och framgång är starkt sammanlänkade, men lyckan är fortfarande sällan ett tema i stadens strategi som i Vasa. Vi samarbetar mycket i Vasa och skapar mervärde. Alla behöver inte vara överlyckliga hela tiden, men låt oss lyfta vardagens lycka till medvetandet, sade Vasas stadsdirektör Tomas Häyry i sitt öppningstal.

– Universitetsstuderande har redan potential att bli lyckliga och vi önskar att de skulle stanna i vår region för att bli framgångsrika tillsammans med företag. Hur får vi dem att stanna? Det finns många saker som påverkar regionens attraktion och framgång. Nyckelordet är samarbete, för i det här loppet kan ingen göra det ensam, påminde Vasa universitets prorektor Annukka Jokipii.

Tillräckligt nöjd i arbetslivet

Enligt Markku Ojanen (på bild ovan), professor emeritus i psykologi som har forskat lycka och lycklighet, har man sällan kombinerat arbete och lycka:

– Man har ju tidigare inte arbetat därför att det är trevligt, utan det har varit någonting man försöker undvika och målet har varit att minska antalet arbetstimmar. Kravet på effektivitet pressar på och brådska har dock varit det bästa ordet för att beskriva det finländska arbetslivet. Ändå är de allra flesta människor nöjda med sitt jobb, sade Ojanen.

– Det finns ett behov av god ledning och utveckling — god ledning kanske inte leder till lycka särskilt mycket, men dålig ledning kan göra folk mindre lycklig.

Ojanen efterlyste även att man bör ta tillfället i akt och njuta av arbetet mer, sträva efter flowupplevelser och vara tillräckligt nöjd med sitt arbetsliv.

Hur kunde jag ta sönder en kokosnöt?

Adam Smale (på bild ovan), dekanus vid Vasa universitet, betonade i sitt tal att livet är bra i Finland, men att hitta vänner är svårt och att hantera språk och kultur innebär utmaningar.

– De grundläggande faktorerna är ok, men kulturen är utmanande, eftersom finländarna har ett hårt skal. Hur skulle jag ta sönder en kokosnöt, funderade Smale, som har förstahandserfarenhet i ämnet. Han flyttade från Storbritannien till Finland år 2004.

Smale betonade också vikten av samarbete för att övertyga dem som har flyttat från utlandet till Finland att stanna i landet.

– Det är fantastiskt att arbete och fritid är så balanserade i Finland. Men det kan vara en utmaning för någon som vill utöka sin sociala cirkel i en arbetsmiljö. Förutom den anställda är det också nödvändigt att arbetsgivaren tar den anställdas familj i hänsyn. Man måste överväga, hur delas ansvaret för att se till att den internationella kompetensen frodas och förblir i vår region? Hur får vi folk att interagera? Hur samarbetar vi?

Trevligt att vara på jobbet

Susanna Kultalahti (på bild ovan), postdoktor vid Vasa universitet, betonade den yngre generationens perspektiv på arbetslivet och vikten av ett coachande ledarskap. Enligt Kultalahti är det viktigt för ungdomar att göra sin egen röst hörd, att visa sin egen individualitet och att tillföra mervärde till sin egen arbetsgemenskap.

– Man måste trivas på jobbet, men för ungdomar kan meningen med livet också komma från någon annanstans än jobbet — från vilka möjligheter arbetet ger. Samtidigt finns det många fler möjligheter än tidigare, och man borde kunna stödja alla ungdomars olika val.

– I dag är valfriheten eller svårigheten att välja en utmaning för ungdomar. Antalet möjligheter och trycket de skapar kan vara utmattande. Man borde vara allt mer redan i en yngre ålder — man borde utbilda sig, bli rik och samla arbetserfarenhet, resa — det är praktiskt taget inte möjligt.

Hur kan man då stödja ungdomarnas lycka på jobbet? Enligt Kultalahti är svaret enkelt:

– Svara på förväntningar och löften, kom överens och håll dig till spelreglerna, lyssna på dem, dela erfarenheter, kunnande och attityder samt coacha dem. Säg mindre ”Detta har inte gjorts tidigare” och säg hellre ”Vi ska försöka!”.

Medarbetarens ”kundupplevelse” viktig

I en intressant paneldiskussion i slutet av eftermiddagen, ledd av utvecklingsdirektör Riitta Björkenheim från VASEK, deltog Tim Wallin från Gambit, Johanna Kakkuri från Wärtsilä, Suvi Einola från Vasa Sjukvårdsdistrikt och Hannele Autio från ABB. De diskuterade hur företag upplever kompetens, kompetensbrist och ett lyckligt arbetsliv.

– Just nu talas det mycket om personalens kundupplevelse och individens erfarenhet av arbetslivet, sade Autio.

– Personalens lycka är viktigt inte bara för individen, men också för företaget. Lyckliga människor gör bättre jobb och når resultat. Välbefinnande på arbetsplatsen är resultatet av lycka, och det kan ses, till exempel, som en minskning av sjukfrånvaro, påminde Kakkuri.

– Vi vill vara lyckliga på arbetsplatsen och uppleva en psykologisk känsla av trygghet, att vi tillhör en grupp och får vara oss själva, säger Wallin.

– Bristen på kompetens kommer bara att öka de kommande tio åren. Det är viktigt för oss att tänka på hur vi erbjuder anställda möjligheter till påverkan och utveckling. Anställda har ett behov av att göra gott, och det kan vi erbjuda här i Österbotten, Einola påminde.

Se på seminarinspelningen