Utredning visar: gågatan det mest livskraftiga området i Vasa

Utredningen, som gjordes av Ramboll, bestod av tre delar. I den första delen bedömdes livskraften med hjälp av lägesdata samt mobil- och navigatorbaserade data. I bedömningen användes bland annat anonymiserade Telia Crowd Insight- lägesdata, med hjälp av vilka tillgängligheten och mångsidigheten i fråga om tjänsterna på gågatan och i centrum bedömdes.

– Vi följde bland annat med varifrån man kommer till centrum och hur länge man är där. Med hjälp av lägesdata kan vi till och med mycket exakt se antalet besökare på olika områden, berättar ledande sakkunnig Markku Kivari från Ramboll.

Cirka hälften av färderna i centrum gick till gågatan. De bästa områdena med tanke på mångsidigheten i tjänsterna är belägna vid köpcentret Rewell och gågatan, medan det finns mest att utveckla i omgivningen kring Vasaesplanaden.

– Telias observationsmaterial, som baserar sig på den verkliga rörligheten, stöder den lägesdatabaserade analysen av centrums och gågatans betydelse som medelpunkt för Vasas attraktionskraft. Mängden aktiviteter på gågatan är på en klart högre nivå än i övrigt i centrum och gågatan är livlig hela året, konstaterar Kivari.

Målet är fortgående mätning av gågatans puls

Livskraftstalet för centrum i Vasa har följts upp sedan år 2016. För närvarande sker bedömningen på årsnivå, vilket inte ger tillräckligt detaljerad information om hur till exempel olika evenemang och åtgärder påverkar livskraften.

I andra delen av utredningen mättes gågatans livskraft och aktivitet med olika IoT-sensorer.

– Vi installerade bland annat fem 360 graders kameror på gågatan, och med hjälp av dem bedömde vi hur besökarna rörde sig. Målet var att göra pilotförsök med och testa olika tekniker och utveckla metoder med hjälp av vilka gågatans puls kan fastställas under hela året för hela gatan, för olika gatuavsnitt och till och med för enskilda butiker, berättar Kivari.

Genom datainsamling i realtid kan man till exempel producera exakt information om hur människor rör sig på gågatan och hur olika lösningar på den påverkar beteendet i gaturummet. Informationen kan utnyttjas vid utvecklandet av gaturummet och förbättrandet av dess dragningskraft och trivsamhet.

– Till exempel kan enskilda evenemang medföra tre eller fyra gånger flera besökare än en vardag i genomsnitt. Följaktligen bör det beaktas i planeringen att stora mängder besökare kan möjliggöras, säger Kivari.

Promenadförhållandena fick de mest positiva bedömningarna – parkeringen önskas det förbättring i

I tredje delen av utredningen bedömdes gågatans roll genom en användarenkät. Materialet i enkäten samlades in med en nätblankett och resultaten jämfördes med motsvarande undersökningar i Tammerfors och Lahtis.

I enkäten utreddes bland annat skälen till att man kommer till centrum, hur mycket pengar man använder under den tid man uträttar sina ärenden, med vilka färdmedel man rör sig och hur ofta, och hur centrum kunde göras attraktivare.

Över hälften av dem som besvarade enkäten besökte centrum minst en gång i veckan, och största delen av de återstående enkätbesvararna minst en gång i månaden. Skälet till besöket var oftast inköp samt restaurangtjänster. Till det ställe där man uträttade sina ärenden i centrum kom man mest med bil (53–64 %) eller promenerande (16–23 %).

– Enligt enkäten påverkades valet av ställe för att uträtta ärenden mest av parkeringsmöjligheterna, biltrafikförbindelserna samt att det går smidigt att sköta ärendena. Vidare uppskattades parkeringens pris, trivsel och stämning samt känslan av trygghet, berättar Kivari.

De positivaste uppskattningarna av Vasas centrum gavs promenadförhållandena, möjligheten att sköta många ärenden på en gång samt de korta avstånden. Även möjligheterna att parkera cykeln samt den upplevda säkerheten fick höga värden. De negativaste vitsorden anknöt till priset på bilparkeringen samt möjligheterna att parkera bilen.

Utgående från enkäten är de butikskoncentrationer som finns utanför centrum för närvarande objekt med större dragningskraft än centrum. Men det rörlighetsbeteende som observerades i den första delen av undersökningen visade att centrum har en stark dragningskraft.

Enligt Visit Vaasas marknadsföringschef Magnus Söderström lönar det sig inte för centrum att konkurrera med samma attraktionsfaktorer som butikskoncentrationerna.

– Centrum behöver magneter som grundar sig på dess egna styrkor, sådana som butikskoncentrationerna utanför centrum inte kan erbjuda. Till exempel olika evenemang, mångsidiga tjänster, stadskultur och andra upplevelser samt personliga butiker är bra faktorer för att skilja sig ur mängden, säger Söderström.

Det är viktigt att gågatans område utvecklas också i fortsättningen

I utredningen bedömdes Vasas livskraft med den så kallade Livcy-modellen, där olika områden poängsätts enligt hur mångsidiga områdets tjänster är och hur lätt det är att nå dem med hållbara färdsätt.

Utgående från modellen har gågatan i centrum en särskild roll och den är följaktligen Vasas livskraftigaste område.

– Gågatan och den större centrumzonen som anknyter till den bildar en tät och funktionellt mångsidig helhet som det är lätt att nå och där tjänsterna kan nås mycket bra med ett gångavstånd mätt i tid på 15 minuter. Den nu genomförda omfattande utredningen visar att det är viktigt att utveckla gågatans område också i fortsättningen, konstaterar kommunteknikdirektör Jukka Talvi.

I den trafik som behövs för att man ska kunna uträtta ärenden framhävs betydelsen av biltrafiken. I utredningen observerades det att fordonstrafiken är smidig i centrumområdet men att utvecklingsönskemål gäller parkeringen. Som en rekommendation föreslås en parkeringsundersökning, där det reds ut hur väl parkeringen i Vasa fungerar i jämförelse med motsvarande städer.

Utredningen genomfördes med hjälp av projektfinansiering för stödjande av regionernas hållbara tillväxt och livskraft från Österbottens förbund.

Bekanta dig med utredningens resultat (endast på finska)

• Yhteenvetoraportti (pdf)
• Asiointiselvitys (pdf)
• Havainnointi (pdf)
• Livcy-raportti (pdf)