Förbigå menyn

Artikelkategorier: Nyheter

Staden behandlar en bolagisering av social- och hälsovårdsfastigheterna

Publicerad: 18.2.2025

Vid mötet den 18 februari behandlar Vasa stads koncernsektion en bolagisering av social- och hälsovårdsfastigheterna. Från början av år 2026 måste Vasa stad bolagisera uthyrningsverksamheten om staden fortsätter hyra ut lokaler till Österbottens välfärdsområde.

Vid mötet den 4 december 2024 beslutade Vasa stadsstyrelses koncernsektion att för kännedom delge välfärdsområdesstyrelsen för Österbottens välfärdsområde tidtabellen och ramvillkoren för bolagiseringen av social- och hälsovårdsfastigheterna. Samtidigt begärdes uppgifter av Österbottens välfärdsområde om de av Vasa stads lokaler som behövs för verksamheten samt om längden på hyresförhållandena. 

I bakgrunden finns en lag som förpliktigar kommuner och samkommuner att hyra ut social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets lokaler i tre år till välfärdsområdena och vid behov i ett extra år. Uthyrningsförpliktelsen upphör i slutet av år 2025. 

Efter detta, om kommunen vill fortsätta hyra ut lokaler till ett välfärdsområde eller privata aktörer, måste kommunen bolagisera verksamheten. I praktiken innebär det här att uthyrningsverksamheten inte längre kan skötas inom kommunens organisation, utan måste skötas via till exempel ett aktiebolag, ett kooperativ, en förening eller en stiftelse. 

– Vasa stad har förhandlat med Österbottens välfärdsområde och försökt hitta lösningar. Vasa stad är mycket bekymrad över situationen och vill snabbt komma vidare med saken för att trygga boendet för användarna och invånarna, varav en del är specialgrupper, berättar lokalitetsdirektör Tapio Ollikainen. 

En utmaning i hela landet

Enligt ett svar som Österbottens välfärdsområde sände i slutet av januari jämställs långvariga förbindelser, såsom hyresavtal, med investeringar och förutsätter lånefullmakt. Österbottens välfärdsområde har dock inte ansökt om lånefullmakter och siktar därmed på att teckna endast hyresavtal som gäller tills vidare med en uppsägningstid på 12 månader. 

Enligt Sari Simelius-Sillanpää, Vasa stads ägarstyrningsdirektör, är bolagiseringsförpliktelsen en utmaning för kommunerna i hela landet: staten har påfört kommunerna bolagiseringsförpliktelsen och kräver samtidigt att välfärdsområdena har lånefullmakter i bakgrunden för hyresavtalen. 

Ett bolag kan inte grundas utan långvariga hyresavtal som medför livskraft. Hyresavtalens längd är väsentlig ur ett lönsamhetsperspektiv; efter att avtalet upphört ska bolaget fortsättningsvis ha täckning för fastighetsunderhållet samt kunna förbereda sig för framtida investeringar i grundliga renoveringar. 

– Bolagets verksamhet är inte livskraftig om hyresgästen kan säga upp lokalerna med ett års uppsägningstid. Det är kommunerna som bär fastighetsrisken, fastän staten har ansvar för välfärdsområdenas verksamhet. Om det vore fråga om statens lokaler kunde staten på ett optimalt sätt styra användningen av välfärdsområdenas lokaler med tanke på verksamheten, konstaterar Simelius-Sillanpää. 

Statens ersättning ännu ett frågetecken

Kommunerna kan ansöka om ersättning av staten för kostnader som är en direkt följd av ändringar i kommunens egendomsstruktur i anknytning till social- och hälsovårdsreformen. Det är en utmaning för kommunerna att få del av denna gottgörelse, eftersom ersättning betalas ut endast om ändringarna i egendomsstrukturen medför ett kalkylmässigt behov av att höja kommunalskatteprocenten med mer än 0,5 procentenheter. Dessutom måste kostnaderna vara sådana som kommunen inte själv kan påverka, och som direkt beror på lagstiftningen eller till exempel välfärdsområdenas beslut som en följd av lagstiftningen. Finansministeriet bereder för närvarande en förordning om detta. 

– I Vasa kan detta komma att innebära till exempel att staten ersätter endast den del av kostnaderna som överskrider cirka 8 miljoner euro för rivning av lokaler och underhållskostnader för oanvända lokaler. Det finns även risk för att någon typ av ersättningstak införs på grund av underskottet i den offentliga ekonomin, säger ekonomi- och strategidirektör Cecilia Raunio.