Artikelkategorier: Nyheter
Skådespelaren Mari Hirvi: "Föreställningen blir levande då den gemensamma brännpunkten tänds."
Publicerad: 22.1.2025
Hej Mari! Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är Mari Hirvi, 28 år och jobbar som skådespelare. Jag kommer från Taipalsaari, en liten kommun nära Villmanstrand. Efter studenten har jag bott bland annat i Joensuu, Lahtis, Helsingfors, Jyväskylä och Tammerfors och studerat teater och musik.
Jag fick min examen inom musikteater år 2022 och har sedan början av år 2023 varit anställd som skådespelare vid Vaasan kaupunginteatteri. På min fritid bakar jag mycket, tittar på tv-serier och realityprogram och bor med min rescuehund Kaapo.
Hur tändes gnistan till teater? Hur kom du in i teaterbranschen?
Jag har på något sätt alltid ”vetat” att jag vill bli skådespelare när jag blir stor. Redan då jag gick i dagis var jag intresserad av att uppträda och sjunga. En viktig milstolpe är då pappa tvingade mig som tonåring att se åtminstone de första minuterna av filmen The Phantom of the Opera, och det slutade med att jag satt som fastklistrad under hela filmen. Efter filmen sa jag att jag någon gång vill göra en roll i The Phantom of the Opera.
I gymnasiet fick jag via musikinstitutet vara med i musikalen Stormskärs Maja på stadsteatern i Villmanstrand, och då växte min passion för teater och jag började tänka att drömmen om en karriär som skådespelare kunde bli verklighet. Sedan dess har jag målmedvetet jobbat för min dröm och studerat skådespeleri, sång och dans.
Du har jobbat ett par år som skådespelare på Vaasan kaupunginteatteri. Hur är det att jobba i Vasa?
Härligt! Jag trivs bra i Vasa, fastän min egen familj bor i andra delen av landet i Södra Karelen. Som arbetsmiljö är en teater mycket intensiv och bindande, eftersom vi har sexdagars arbetsveckor, så mina kolleger är viktiga och de har blivit nästan som en andra familj för mig.
På teatern är atmosfären inspirerande, ambitiös, varm och öppen, och det är något jag trivs jättebra med.
Som stad är Vasa helt annorlunda är Villmanstrand, ibland känns det nästan som att bo utomlands! Jag upplever staden som vacker, härlig och trivsam.
I vilka produktioner har du varit med?
Våren 2023 fick jag hoppa in i musikalen West Side Story och i farsen Puhtaana käteen. Ända från början har jag varit med i Seitsemän koiraveljestä, Nunnia ja Konnia, Nokia, Peppi Pitkätossu, Cabaret, Komisario Palmun erehdys och på våren i Koiramäen Suomen historia.
Berätta om ett fint minne eller om en fin stund på Vaasan kaupunginteatteri.
Mitt favoritminne är från en föreställning av Peppi Pitkätossu för skoleelever; då jag och min kollega och gode vän Mikko Laine spelade Tommi och Annika och vi berättade för Peppi (Saana Rautavaara) att Peppi måste gå i skolan för att kunna få ledigt från skolan. Efter min replik gjorde jag ett smackande ljud med läpparna och barnen i publiken blev ivriga att härma mig och plötsligt lät hela publiken som en kör med små grodor! Barnen var jätteentusiastiska. Även annars var spelsäsongen med Peppi jätteviktig för mig, då jag fick se så många glada barn i publiken.
Nu på våren spelar du Alix i pjäsen Koiramäen Suomen historia som baseras på en bok av Mauri Kunnas. Vad väntar du dig av pjäsen?
Absolut vill jag uppleva liknande möten med barnpublik som i Peppi! För oss är barnen en av de viktigaste publikgrupperna, kanske till och med den viktigaste. Jag väntar mig att få mer allmänbildning själv också, eftersom jag identifierar mig med Alix, som blev underkänd på historiaprovet. Jag var själv lat på historialektionerna, och därför tror jag att teater och gemensamma lekar på teatern väcker historien till liv bättre än tidigare! Jag är ivrig och kan knappt vänta på att få skapa med arbetsgruppen och på att få uppleva de figurer i texten som kommer att väckas till liv.
Hurdana hälsningar vill du skicka till åskådarna?
Då vi skapar konst är åskådarna det viktigaste för oss skådespelare och teaterarbetare.
Den så kallade brännpunkten mellan en skådespelare och en åskådare är unik och existerar i stunden, och är något jag alltid väntar på inför en föreställning. Föreställningen blir levande först då den gemensamma brännpunkten tänds.