Artikelkategorier: Nyheter
Sex städer vädjar till ministerierna: Social- och hälsovårdsposterna hör inte till kommunernas nya statsandelssystem
Publicerad: 2.10.2024
De social- och hälsovårdsposter som uppkommit i det nuvarande statsandelssystemet i och med välfärdsområdesreformen hör inte till kommunernas nya statsandelssystem. För att statsandelssystemet i enlighet med regeringsprogrammet ska motsvara kommunernas nya roll, får den situation som orsakats av exceptionella granskningsår inte bli bestående. Statsandelen måste på riktigt grunda sig på kommunernas nuvarande uppgifter, konstaterar Jyväskylä, Kuopio, Björneborg, Vasa, Kouvola och S:t Michel i ett ställningstagande som de i dag har gett finansministern och kommunministern.
Kommunerna har inte på något sätt kunna förbereda sig på social- och hälsovårdsposterna inom statsandelarna. Genom detta har systemet blivit slumpmässigt, svårt att tolka och försätter kommunerna i ojämlik ställning. Den situation som ligger till grund för posterna och som gäller endast två granskningsår 2021–2022 omfattade sådana poster av engångsnatur, vilka inte gick att förutse och vilka har lett till att kommunerna står i en märkbart ojämlik ställning.
Till exempel i norra delen av Mellersta Finland finns två grannkommuner som till sina förhållanden, servicestrukturer, antal invånare och demografi är likadana, men som i fråga om social- och hälsovårdsposterna är varandras motsatser; den ena får nästan 1 000 euro/invånare i social- och hälsvårdsposter och av den andra tas det cirka 1 000 euro/invånare. Social- och hälsovårdsposterna har i flera kommuner lett till en negativ statsandel för basservicen (granskat utan skatteinkomstutjämning). Och även om statsandelarnas belopp i kommunerna ser ut att öka betydligt år 2025, korrigeras situationen inte i verkligheten. Den skenbara ökningen av statsandelar beror på finansieringen av AN-tjänsterna, som dock för flera kommuner redan i utgångsläget visar ett underskott i förhållande till de kostnader som överförs.
Det verkar som om särskilt de kommuner som satsade en betydande andel av sin inkomstfinansiering på social- och hälsovårdstjänsterna under granskningsperioden skulle vara de som lider särskilt mycket av överföringen av social- och hälsovårdsposterna. Till exempel de poster av engångsnatur som orsakades av att vårdköerna till följd av coronapandemin åtgärdas och de som behövdes för täckande av sjukvårdsdistriktens över- och underskott samt investeringar snedvrider situationen under en så här kort granskningsperiod. I praktiken har kommunerna inte kunnat eller klarat av att inverka på den här kostnadsbelastningen, eftersom variationen i behoven av specialsjukvård har varit oförutsebar också i de stora städerna. Vidare blev kommunerna tvungna att betala löneharmoniseringen i social- och hälsovårdssamkommunerna och de kostnader som föregick reformen.
Som en följd av social- och hälsovårdsposterna blir kommunerna tvungna att höja sina skatteprocenter för att finansiera servicen och samtidigt skära i den nuvarande servicen. Småbarnspedagogik- och utbildningsservicen hör till kommunernas största service, vilket gör att det är svårt att undvika att skära i denna service, som riktar sig till barn och unga, för att täcka underskotten. Då kostnaderna för serviceproduktionen stiger samtidigt som servicebehovet ökar, har kommunerna också ett tryck på sig att höja skatteprocenten.
En kritisk förutsättning för att städerna och stadsregionerna ska utvecklas är att de har tillräcklig, förutsebar och sporrande finansiering, med vilken det går att långsiktigt tillgodose servicebehovet och de fenomen som det ökande servicebehovet medför. Statsandelssystemet bör grunda sig på kommunernas nuvarande uppgifter, varvid slopandet av utjämningsposterna i och med social- och hälsovårdsreformen bör vara en central del av reformen.
Mer information:
- Timo Koivisto, stadsdirektör i Jyväskylä, tfn 050 336 2819
- Soile Lahti, stadsdirektör i Kuopio, tfn 044 718 2791
- Lauri Inna, stadsdirektör i Björneborg, tfn 040 764 4711
- Marita Toikka, stadsdirektör i Kouvola, tfn 040 483 1680
- Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa, tfn 040 540 5412
- Janne Kinnunen, stadsdirektör i S:t Michel, tfn 044 459 7300