Livskraften i Vasas centrum ökar

Stadskärnornas livskraft har följts upp sedan år 2015 med en metod som utvecklats av Levande Stadskärnor rf.  I år var 34 städer med i utredningen.

Det enklaste sättet att se hur livskraften utvecklas är att följa med förändringarna i antalet tomma affärslokaler.  I Vasa ökade deras andel fram till våren 2023, men efter det har den sjunkit och är nu på den lägsta nivån på fyra år.

– Vi har väldigt många affärslokaler i förhållande till invånarantalet, och ett minskat antal tomma lokaler är en signal för tro på centrums livskraft.   Det är också bra att minnas att beräkningen har gjorts innan till exempel varuhuset Sokos öppnades och H&M:s meddelande om öppnandet av en ny butik.  De här förbättrar ytterligare situationen, säger stadsmiljödirektör Markku Järvelä.

Vasa klarar sig bra också i en nationell jämförelse, och placerade sig i år på sjätte plats bland 34 städer.   Centrums totala livskraftstal är 3,045, medan det förra året var 2,809. Det finns 10,28 % tomma affärslokaler av alla affärslokaler, när andelen förra året var 12,50 %.  Båda talen är bättre än det nationella medelvärdet.

– Livskraftstalet har i regel sjunkit i städerna speciellt på grund av att antalet affärer har minskat.  Även om den allmänna trenden är utmanande har vi i Vasa glädjande nog gått i rätt riktning, konstaterar Järvelä.

Också Visit Vaasas verkställande direktör Max Jansson tror starkt på framtiden.

– Till exempel när det gäller hotellövernattningar skedde en ökning på sex procent jämfört med förra året.  Största delen av kunderna var finländare, men nu är nästan 19 % redan från andra länder.  Den respons som har kommit har också varit utmärkt, och speciellt servicenivån och det breda utbudet av restauranger och butiker uppskattas.  Vi har ett intensivt och välfungerande samarbete med företagarna och staden och det är viktigt för att få vara starkt med i konkurrensen, säger Jansson

De åtgärder som vidtagits har betydelse

Vasas centrum har utvecklats aktivt under de senaste åren, och nya arbetsplatser och ny service har kommit speciellt på promenadcentrumområdet.

Den allmänna aktiviteten ser ut att ha ökat också vad gäller trafikmängden.  Kollektivtrafikens passagerarantal ökar, det förekommer mera gång- och cykeltrafik och antalet parkeringshändelser har ökat. Också projektet Gågatans puls, som genomfördes förra året, visar att promenadcentrum är Vasas attraktivaste område.

– Vi har de senaste åren satsat bland annat på ett lek- och aktivitetsområde på torget, ett utvidgat promenadcentrum, en sommargågata, trafikregleringar samt förnyande av belysningen och trafikljusregleringen.  Jag tror att åtgärderna har inverkat på mängden service och arbetsplatser i centrum och på den ökade livskraften, säger kommunteknikdirektör Jukka Talvi.

– Vi strävar också efter att utreda varför en del av affärslokalerna som mycket väl kan nås med personbil står tomma och om vi på något sätt kan förbättra gatornas trivsamhet och på så sätt få människorna att stanna vid affärerna invid gatan allt mera.  Det är också meningen att invånarna och företagen i området ska vara delaktiga i planeringen av utvecklingsåtgärder, fortsätter Talvi.

Livskraften mäts med flera mätare

Livskraftstalen baserar sig på en metod som Levande Stadskärnor har utvecklat, där stadskärnorna bedöms med hjälp av fem centrala livskraftsparametrar:

1. Andelen butiker och restauranger av alla affärslokaler i centrum
2. Andelen tomma affärslokaler
3. Kommersiell täthet (affärslokalernas andel jämfört med centrums areal)
4. Centrums livskraftstal (från det totala antalet butiker och restauranger minskas tomma affärslokaler i förhållande till stadens invånarantal)
5. Invånartätheten i en kvarts centrum  (invånartalet per kvadratkilometer inom en radie på 1 km från det kommersiella centrumet)

Poäng gavs för fem olika delområden så att den bästa nationella delprestationen fick fulla 35 poäng och den sämsta en poäng.  Totalpoängen sammanställdes av summan av de här fem delområdena.

Bekanta dig med undersökningen:  Suomalaisten kaupunkikeskustojen elinvoima keväällä 2024 (pdf)

Läs Elävät Kaupunkikeskustat ry:s meddelande på finska