Hur stort koldioxidavtryck konsumtionen i kommunerna står för reddes ut för första gången – ”En mera omfattande datagrund stöder kommunernas klimatarbete”

I beräkningen granskas utsläppen från konsumtionen i fråga om energiförbrukning och byggande, mobilitet, livsmedel samt varor och tjänster. Växthusgasutsläppen från konsumtionen i Vasa var år 2020 totalt 8,98 ton koldioxidekvivalenter per invånare. Utsläppen av växthusgaser per invånare av konsumtionen i de kommuner som deltog i projektet var i genomsnitt 8,7 ton koldioxidekvivalenter per invånare.

I största delen av kommunerna var de viktigaste källorna till utsläpp inom konsumtionen energiförbrukning och byggande samt livsmedel. I beräkningen ingår koldioxid, metan och dikväveoxid.

– Det konsumtionsbaserade koldioxidavtrycket kompletterar väl stadens egen klimatutsläppsberäkning och ger möjligheter att vidta och följa upp klimatåtgärder som har inverkan också på de globala utsläppen. I en konsumtionsbaserad beräkning stiger vid sidan av energi och trafik också konsumtionen av livsmedel samt produkter och tjänster fram. Var och en kan påverka dessa i sin egen vardag, och dessutom kan städer och kommuner beakta dessa saker t.ex. i sina upphandlingsbeslut, säger Mika Hakosalo som är energi- och klimatsakkunnig vid Vasa stad.

– Vasas styrka är i synnerhet energifrågor och energins andel av konsumtionsutsläppen kommer följaktligen att sjunka betydligt under de närmaste åren. Utsläppen från trafiken kan vi påverka genom samarbete mellan staden, företagen och stadsborna, fortsätter Hakosalo.

Information av ett nytt slag om kommunbornas utsläpp

Någon motsvarande beräkning har inte tidigare gjorts i Finland och även globalt sett har beräkningarna av utsläppen från konsumtionen ofta gjorts landsvis eller av enskilda kommuner. Kommuner som systematiskt och på ett tillförlitligt sätt följer med utsläppen från konsumtionen finns det endast enstaka av också globalt. De kommuner som var med i projektet är verkliga föregångare i denna sak.

Modellen Kulma, som utvecklats för beräkningen, ger information av ett nytt slag om de utsläpp som kommuns och kommunbornas verksamhet medför, bl.a. utsläppen från de byggnadsmaterial som används och de livsmedel som konsumeras i kommunen. Utgångspunkten för den nya beräkningsmodellen är kommunbornas konsumtion och de utsläpp den orsakar oberoende av om nyttigheterna har producerats i kommunen, på annat håll i Finland eller utomlands.

– De nya resultaten synliggör de utsläpp från kommunbornas verksamheter som traditionellt står utanför kommunernas utsläppsberäkning. En mera omfattande datagrund stöder kommunernas klimatarbete, där man med olika åtgärder strävar efter att påverka också konsumenternas val, säger projektchef Emma Liljeström från projektet.

– Det var fantastiskt att vara med i det här pionjärarbetet. Det att livsmedel kunde inbegripas i beräkningen möjliggjordes av ett enastående samarbete med S-gruppen och vårt långvariga forskningsarbete på temat, säger Naturresursinstitutet Lukes specialforskare Juha-Matti Katajajuuri som en sammanfattning av erfarenheterna från projektet.

Konsumtionen följs med också under kommande år

Utsläppen av växthusgaser från konsumtionen beräknas nästa gång för år 2022, och då kan man bedöma skillnaderna i utsläpp mellan åren. Till exempel utsläppen från nybyggande kan variera till och med betydligt under olika år. Fortgående utsläppsberäkning hjälper till att identifiera utsläppsminskningsobjekt på alla delområden av konsumtionen för kommunerna och kommunborna.

– Hoppas att flera kommuner kommer med i beräkningen under kommande år. Till exempel skillnaderna i konsumtionen mellan små kommuner och de större städerna intresserar säkert mera vidsträckt, gissar Liljeström.

Projektet genomfördes av Sitowise Oy tillsammans med Naturresursinstitutet. Projektet finansierades av de kommuner som deltog i det samt av stiftelsen Kestävä Lahti. Beräkningen av de utsläpp som konsumtionen av livsmedel orsakade möjliggjordes av samarbete med S-gruppen.

Mera information om projektet och dess resultat finns på Sitowises webbsidor (på finska).

Studera Vasas kommunrapport från projektet Kulma (på finska)