Finlands största värmeenergilager togs i bruk i Vasklot – ett steg mot ett koldioxidneutralt Vasa

– I och med värmeenergilagret minskar användningen av stenkol med 30 % i fjärrvärmeproduktionen. Detta innebär 135 000 ton mindre koldioxidutsläpp per år, vilket motsvarar de årliga utsläppen från 42 000 personbilar. Värmeenergilagret är följaktligen en betydande klimatgärning, konstaterar Vasa Elektriskas verkställande direktör Stefan Damlin.

Värmeenergilagret kan utnyttjas oberoende av vilka energiproduktionslösningar man beslutar om under kommande år.

– Lagret kan till exempel laddas med vind- eller solkraft. När det en blåsig dag finns ett överflöd på vindkraft, kan den användas till att ladda energilagret, fortsätter Damlin.

Värme lagras i nästan kokande havsvatten

De gamla oljelagren har stått oanvända i över 20 år och de finns på kraftverksområdet i Vasklot 30 meter under markytan. Det finns två grottor, av vilka den större har volymen 150 000 kubikmeter och den mindre 60 000 kubikmeter. Värmen lagras i havsvatten, som långsamt har fyllt grottorna under decenniernas lopp.

– Det nästan kokande, salta havsvattnet orsakar att allt material måste klara av starkt slitage. Själva grottsystemet är i princip evigt och skapar ett långvarigt fundament för Vasas energilösningar. Produktionsformen kan variera och tekniken kan förnyas, underhållas och omvandlas, men lagret består, berättar direktör Mats Söderlund som ansvarar för EPV Energis kraftvärmeproduktion.

Under sommaren provkördes lagret och det förladdades med överskottsvärme från Westenergys avfallsförbränningsanläggning. Trots den utmanande tidpunkten kunde projektet genomföras enligt den ursprungliga tidtabellen.

– På grund av coronavirussituationen måste verksamhetssätten ändras under våren. Trots utmaningarna kunde lagret förladdas som planerat under sommaren och det är nu klart att tas i användning med tanke på hösten och vintern, fortsätter Söderlund.

Ett enkelt system

Värmeenergilagrets verksamhetsprincip är synnerligen enkel och den kan jämföras med t.ex. fjärrvärme som används allmänt i hemmen.

– Värmen tas ur det cirka 90 gradiga vattnet som finns i övre delen av värmelagergrottorna och det svalnade vattnet pumpas till grottornas nedre del, där vattnets lägsta temperatur är under 50 grader. När värme lagras fungerar processen tvärtom dvs. det ljumma vattnet sugs upp från bottnen, värms upp i värmeväxlare och pumpas till övre delen av grottsystemet, förtydligar Janne Österback teknisk chef på Vaskiluodon Voima.

Värmeenergilagret är i användning året runt, men användningssätt och syfte varierar enligt energibehovet. Till exempel på sommaren lagras överskottsvärmen i grottsystemet, och den kan ledas ut därifrån alltid när det behövs. Systemet har försetts med ett separat datasystem, som med hjälp av avancerade algoritmer möjliggör en optimering av el- och värmeproduktionen.

Fakta om grottorna i Vasklot:

• Värmelagergrottorna har en volym på 150 000 kubikmeter och 60 000 kubikmeter.
• De finns på kraftverksområdet i Vasklot 30 meter under markytan.
• Grottorna har en höjd på 22 och 30 meter, längd på 178 och 313 meter.
• Grottsystemet har byggts på 1970-talet för att lagra olja.
• Grottorna tömdes på olja och rengjordes i slutet av 1990-talet.
• Laddnings- och urladdningseffekten är 100 MW, vilket räcker till för att värma upp Vasa stad i 4–20 dygn beroende på urladdningseffekt. Som jämförelse kan nämnas Nordens för närvarande största elbatteri, som ännu är under uppbyggnad, vars laddnings- och urladdningseffekt är 6 MW.