Den nya välfärdsplanen berättar hur vasaborna mår

Vilken roll har kommunen i främjandet av välfärden när social- och hälsovårdstjänsterna har överförts till välfärdsområdet? Välfärdsplanen är Vasa stads svar på denna fråga.

Stadsfullmäktige godkände Vasa stads välfärdsberättelse och -plan för åren 2023-2027 vid sitt möte den 19.2. Beslutet innebär att hela staden åtar sig att främja invånarnas välfärd.

Välfärdsinformation har samlats in både från nationell statistik och direkt från invånarna

I planen analyseras invånarnas välfärd enligt en livscykelmodell och från olika perspektiv, och åtgärder föreslås för att förbättra den.

Välfärdsinformationen grundar sig både på nationell statistik (t.ex. skolhälsoenkäter) och invånarnas egna erfarenheter.

Statistiken har tolkats av expertarbetsgrupper bestående av stadens olika sektorers personal och tjänstemän, representanter för välfärdsområdet, föreningsrepresentanter, myndighetsrepresentanter och erfarenhetsexperter.

Invånarnas erfarenheter har lett till åtgärder

Människor i olika åldrar involverades våren 2023 i utarbetandet av välfärdsplanen bland annat genom workshops och ett digitalt välfärdsrollspel.

– Invånarnas erfarenheter har varit ovärderliga och har i många fall direkt lett till åtgärder. Till exempel framkom det i ungdomarnas workshop att det är svårt för många att gå till skolan tidigt på morgonen. Av denna anledning har det i välfärdsplanen antecknats att behovet av skoldagar som börjar klockan åtta noggrant ska bedömas i undervisningen, säger välfärdsdirektör Virve Flinkkilä.

De flesta invånarna i Vasa mår mycket bra, men problemen anhopas också

Baserat på statistik, experter och invånarnas erfarenheter har en lägesbild byggts upp som behandlar välfärden för invånarna i Vasa idag och i framtiden.

Lägesbilden visar att de flesta invånarna i Vasa mår mycket bra. Många har en fungerande vardag, stödjande nätverk och trivs i sin boendemiljö. En del invånare i Vasa mår ändå inte bra, och de kan till och med må mycket dåligt.

– Vi har sett hur problemen samlas hos samma människor och också på samma bostadsområden. Utanförskap och ensamhet är komplexa problem som berör många, beskriver Flinkkilä.

Välfärdsplanens expertarbetsgrupper lyfte fram hur globala trender, som digitalisering och förändrat åsiktsklimat påverkar människors vardag. Detta syns i statistiken bland annat genom ungas illamående och psykiska påfrestningar bland människor i arbetsför ålder.

– Det moderna livet kräver mycket av människor, särskilt av unga, så samhällets och individens motståndskraft och uthållighet blir allt viktigare, säger Flinkkilä.

Ungdomspark, kvällssagopaket och deltagande

För att förbättra situationen har olika åtgärder listats för olika åldersgrupper.

En del åtgärder är stora, som planeringen av en egen park för ungdomar och förbättringen av vinterunderhållet för gång- och cykelvägar. Andra åtgärder är mindre, som erbjudandet av ett kvällssagopaket på biblioteket och införandet av deltagande kursplanering på medborgarinstitutet Alma.

– Med dessa åtgärder vill vi stödja invånarnas egen förmåga att göra bra levnadsval, stärka det mentala välbefinnandet genom att öka skyddsfaktorer och öka gemenskapen genom att stärka gruppverksamhet. Målet är att skapa en trivsam och aktiverande stad där alla har möjlighet att må bra och vara lyckliga, summerar Flinkkilä.

Välfärdsplanen gäller fram till år 2027 och dess genomförande följs upp av åldersspecifika uppföljningsgrupper med representanter från olika yrkesgrupper.