De nya sysselsättningsområdena försöker hitta kostnadseffektivitet genom samarbete

Mötet anknyter till den stora sysselsättningsområdesreformen som träder i kraft 1.1.2025. I reformen övergår ansvaret för att ordna sysselsättnings- och livskraftstjänster från staten till kommunerna, och i Finland uppkommer 45 nya sysselsättningsområden.

– I Vasa ligger huvudvikten vid träffen mellan sysselsättningsledningen och beredarna på att fastslå teman där de kommande sysselsättningsområdena kan bedriva samarbete och förena sina krafter. På detta sätt uppkommer kostnadsbesparingar, berättar Vasa stads välfärdsdirektör Virve Flinkkilä.

I små grupper har det förberetts förslag till bland annat serviceupphandlingar som ska göras nationellt: sådana är till exempel samhällsorientering som för små språkgrupper. Ordnandet av samhällsorientering för invandrare kommer från år 2025 att vara varje kommuns skyldighet. Även i det utredningsarbete som anknyter till upphandlig av serviceproduktionens datasystemslösningar samarbetas det.

– Vidare diskuterar vi om det är motiverat att varje sysselsättningsområde själv sköter mycket specialiserad service, t.ex. sjöarbetsförmedlingen, eller om något område kunde ta på sig ansvaret för detta och övriga områden kunde köpa den överenskomna servicen av det, funderar Flinkkilä.

Diskussioner förs också om hur de stora arbetsgivarnas områdesgränsöverskridande rekryteringar sköts i framtiden. På detta önskas en utstakad riktlinje innan reformen träder i kraft år 2025. Även det samarbete som ska bedrivas med välfärdsområdena och höjningen av sysselsättningsgraden kommer att dryftas under mötet.

De största städerna bildar ett C23-nätverk, i vilket ingår Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Lahtis, Kuopio, Björneborg, Kouvola, Joensuu, Villmanstrand, Vasa, Tavastehus, Seinäjoki, Rovaniemi, S:t Michel, Kotka, Salo, Borgå, Karleby och Kajana. Gruppen av sysselsättningsdirektörer samlas nu ansikte mot ansikte för tredje gången.