C21-stadsdirektörer: Städer behövs i konkretisering av regeringsprogrammet

Programmet för Rinnes regering innehåller många ärenden som beroende på hur de genomförs kan ha påtagliga verkningar i städernas livskraft, tillväxtmöjligheter och försäkrande av en hållbar tillväxt samt ordnande av tjänster och trafik. Det är nödvändigt att regeringen för en nära dialog med landets största städer när den verkställer sitt program.

Hela landets framgång beror allt mer på hur väl de största städerna kan greppa komplexa utmaningar som bl.a. segregation och klimatförändring. Kärnan i stadspolitiken ska vara att städerna har möjlighet att behandla dessa. Detta förutsätter ett partnerskapstänkande samt att stadspolitiken genomsyrar regeringens alla större projekt och åtgärder. Städerna kan inte bara vara objekt när politiken genomförs.

Ur C21-nätverkets synvinkel har regeringsprogrammet både goda och oroväckande element. Positivt år bl.a. programmets omnämnanden av bostadspolitik och ökat avtalsbaserat samarbete mellan städerna och staten. Städerna är redo att bidra till dessa mål med sina egna åtgärder. Även kommunernas roll som anordnare av sysselsättningstjänster måste stärkas såsom det sägs i regeringsprogrammet. Städerna har alla förutsättningar och färdigheter för att sköta detta uppdrag.

På allmän nivå identifierar programmet också städernas olikhet, även om åtgärder inte konkretiseras. Regeringen måste skräddarsy stadspolitikens verktyg med beaktande av städernas särskilda behov. Detta lyckas bara med en stadspolitik som fokuserar på städerna, utnyttjar städernas sakkunnighet samt vänder blickpunkten där staten är i centrum i en allt större utsträckning till hur staten stöder och möjliggör städernas eget utvecklingsarbete och åtgärder.

Stadsdirektörernas största bekymmer gäller kommunekonomins hållbarhet och social- och hälsovårdsreformen. Regeringsprogrammet innehåller flera målsättningar som gäller nya eller utökade uppgifter och skyldigheter för kommunerna. Dessa medför kommunerna märkbara kostnadseffekter som måste kompenseras fullödigt. Det är också viktigt att alla åtgärder och reformer i regeringsprogrammet verkställs på ett ekonomiskt hållbart sätt och med beaktande av kommunekonomin.

I fråga om social- och hälsovårdsreformen är stadsdirektörerna bekymrade över att de centrala problemen med social- och hälsovården inte kan lösas med den modell som regeringen föreslår. Det viktigaste med reformen är att koncentrera sig på det väsentliga, dvs. på tjänster och utvecklingen av dem på ett kundinriktat sätt. Att genomföra reformen på en kommunal bas vore en mer kontrollerad och säkrare väg som förenad med en starkare normstyrning ger snabba resultat med blickpunkten på tjänsterna. De bästa och kundinriktade lösningarna förutsätter inte att en ny administrativ nivå skapas och tjänsternas problem löser sig inte genom att inrätta landskap med många verksamhetsområden eller att införa en landskapsskatt.

Direktörerna för C21-städerna konstaterar att trots de dels goda intentionerna för stärkande av städernas handlingsförmåga som nämns i regeringsprogrammet kommer social- och hälsovårdsreformen, om den genomförs så som regeringen föreslår, att minska städernas möjligheter och resurser att fungera som regionala, lokala och således också som nationella lokomotiv samt upprätthållare av tillväxt och utveckling.

Till C21-stadsdirektörernas nätverk hör vid sidan av Helsingfors stadsdirektörer för Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Lahtis, Kuopio, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå. Stadsdirektörernas permanenta nätverk stärker den stadspolitiska debatten och städernas gemensamma intressebevakning.