Artikelkategorier: Arkiv Nyheter
”Nära havet. Exotiskt. Finlandssvenskt” – Vasas imageundersökning visar att det är en långsam process att ändra på uppfattningar
Publicerad: 14.3.2023
Vasa stad låter göra en imageundersökning vart tredje år. Nu visar resultaten av undersökningen, som nu görs för andra gången, att det går långsamt att ändra på uppfattningar. Vasas allmänna välkändhet var på nästan samma nivå som i den föregående undersökningen, 12 % av deltagarna i undersökningen uppskattade nämligen att de känner Vasa väl. Bland de svenskspråkiga känner man Vasa bättre (34 %). Spontana uppfattningar om Vasa är alltjämt havet, tvåspråkigheten och svenskspråkigheten, Wasalandia och Tropiclandia samt att staden är solig och idyllisk.
Vasa stad upprepade den imageundersökning som hade gjorts år 2019. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur väl man känner Vasa på andra håll i Finland, hurudan image Vasa har för närvarande och hur lockande Vasa upplevs som bostadsort. På samma gång utreddes hur attraktivt Vasa är som semestermål.
− När det gäller att ändra på uppfattningar inser vi att det inte är fråga om ett sprinterlopp utan om ett maraton, kanhända rentav ett ultramaraton. Det här bevisas av det faktum att Wasalandia, som i tiden marknadsfördes starkt, fortfarande lever seglivat kvar i människornas föreställningar. I de spontana uppfattningarna ingår även många andra företeelser som på ett bra sätt beskriver dagens Vasa, bland annat hav, sol, skönhet och idyll, säger stadens kommunikations- och marknadsföringsdirektör Leena Forsén.
Vasas välkändhet i allmänhet hade bevarats på nästan samma nivå som i den föregående undersökningen, dvs. 12 % (år 2019: 11 %) av de som svarade bedömde att de känner Vasa väl.
− Eftersom den svenskspråkiga befolkningen redan är mer bekant med Vasa, har vi i den nationella marknadsföringen satsat på att nå ut till finskspråkiga. Det är därför glädjande att kännedomen om Vasa hade stärkts i synnerhet bland personer som är yngre än 25 år. Enligt undersökningen uppfattas Vasa också som en attraktiv studiestad, konstaterar Forsén.
Tvåspråkigheten framhävs, lycka är lika bekant som energi
Enligt undersökningen tycker folk att Vasa är en starkt tvåspråkig eller svenskspråkig stad. Majoriteten av deltagarna i undersökningen, dvs. 71 %, upplever att Vasa framför allt är en tvåspråkig stad. Av deltagarna i undersökningen ansåg 14 % att Vasa i första hand är en svenskspråkig stad, av dem upplevde 40 % språkfrågan som en positiv eller neutral sak medan 60 % ansåg att svenskspråkigheten inverkar negativt på viljan att flytta.
− Vi vill att vi ska vara kända för att vara en internationell och flerspråkig stad, vilket vi de facto också är. I Vasa bor medborgare från 120 länder och här talas nästan hundra olika språk. Positivt i undersökningen var att uppfattningen om ett flerspråkigt Vasa betonades i svaren av dem som under de senaste åren hade semestrat i Vasa och i svaren av svenskspråkiga, säger Forsén.
− Anmärkningsvärt var också att man huvudsakligen var neutral i de spontana uppfattningarna om tvåspråkighet och svenskspråkighet, endast 2 % innehöll negativa kommentarer.
Av Vasaregionens spetsbudskap kom havet på första plats när det gäller ord som kopplas till Vasa. Man associerade också i hög grad Vasa med energi och lycka.
− Lycka hade blivit lika bekant som energi och det är ett mycket positivt resultat. Lycka blev spetsbudskapet för marknadsföringen först år 2020 när Finlands lyckligaste invånare blev ett av huvudmålen i stadens strategi. Vår summering ”Nordens energihuvudstad, där det är lätt att vara lycklig” innehåller båda dessa attribut som är viktiga för oss.
Viljan att flytta till Vasa har stärkts
Av alla förvärvsarbetande som deltog i undersökningen skulle var tionde kunna överväga att flytta till Vasa efter arbete; ökningen från år 2019 var 2 %. Vasa attraherar främst personer under 25 år och i denna åldersgrupp fanns även den största ökningen jämfört med undersökningen år 2019 (2019: 8 %, -> 2022: 17 %).
− I undersökningen ses över hela linjen positiva signaler bland de unga, i huvudmålgruppen millenniegenerationen och delvis även i barnfamiljerna, sammanfattar Research and Insight Manager Irina Suomi vid Miltton resultaten av undersökningen.
− Uttryckligen millenniegenerationen har varit målgrupp i de image- och rekryteringskampanjer som har gjorts på senare år och det är glädjande att det syns på ett positivt sätt även i denna undersökning, fortsätter Forsén.
Av de som deltog i undersökningen var andelen av dem som semestrat i Vasa densamma – en ökning skedde i barnfamiljerna
Vasas attraktionskraft som resmål accentueras bland dem som på senare år semestrat i Vasa, bland 35–44-åringar, i barnhushåll och bland dem som bor i östra Finland. Man kan också se en liten ökning i deras antal som på de två senaste åren har semestrat i Vasa, ökningen syns tydligast bland barnfamiljerna.
− I turismmarknadsföringen har vi uttryckligen satsat på barnfamiljerna så det är fint att se att det också ger resultat, säger Visit Vaasas verkställande direktör Max Jansson glatt.
− De erfarenheter och upplevelser som semesterfirare i Vasa gjort är mycket viktiga med tanke på imagebyggandet och arbetet med att öka attraktionskraften. Om man får goda erfarenheter av Vasa på en semesterresa kan det väcka ett större intresse för staden, tillägger Jansson.
Att Kvarkens skärgård är ett objekt på världsarvslistan intresserar nästan alla grupper som deltagit i undersökningen. Kulturella upplevelser lockar särskilt personer under 35 år, kvinnor och aktiva turister. Evenemang och festivaler tilltalar särskilt aktiva turister och personer som är yngre än 35 år.
Att förbättra attraktionskraften förutsätter samarbete
Arbetet med att bygga upp Vasas och regionens image fortsätter och man kommer att dra nytta av resultaten av undersökningen. Samarbetet mellan Vasa stads, Visit Vaasas och VASEKs regionkommunikation är viktig eftersom målen är desamma för dem alla: att öka Vasaregionens välkändhet, attraktionskraft och kvarhållningskraft.
− Det är också viktigt att komma ihåg att varje företag, organisation, sammanslutning och i slutändan också var och en som bor i Vasaregionen kan berätta sin egen historia om hembygden. Vi kan alla påverka hurdan uppfattning andra människor får om Vasa, påminner Forsén till sist.
Bakgrund och uppgifter om undersökningen
Miltton genomförde hösten 2022 (och 2019) en enkätundersökning, där 1 000 fullvuxna finländares åsikter om Vasa utreddes. Samplet motsvarar statistiskt finländare, som inte är Vasabor, i fråga om ålder, kön, läge och språk med en felmarginal på +/- 3,1 %-enheter. Sammanlagt 6 % av de som svarade var i första hand svenskspråkiga. Undersökningen beställdes av Vasa stad.